Högst medellön bland landets golvläggare med tidlön har man nu i region Väst. De hade under tredje kvartalet en snittlön på 212:37 kronor. Tidlönesnittet för hela landet hamnade på 207 kronor i timmen, vilket motsvarar en ökning med nästan fyra procent. Antal timmar som ingår i underlaget var 492 000.
Antal timmar på ackordet var betydligt lägre. Bara 29 640 finns redovisade för kvartal tre. Högsts lön hade man i region Öst med 346 kr/tim fördelat på 3 750 arbetstimmar. Medellönen över hela landet blev 263 kronor, vilket innebär att ackordet ökat med 5,52 procent senaste året.
Denna gång gäller siffrorna för årets tredje kvartal. Vi börjar med tidlönen och där blev det denna gång delad seger mellan två regioner, Mälardalen och Öst. I båda regionerna tjänade plattsättarna i snitt 210:89 kronor under perioden. Medellönen för hela riket blev 200:59 kronor. Antal timmar som ingår i underlaget var 143 850.
När det gäller ackordet så är det tätt värre i tabellen. Det skiljer endast några kronor mellan de fyra regioner som ligger i topp. Bäst gick det för Gävle-Dala där plattsättarna fixade ihop 276:84 kronor. Genomsnittet över hela riket landade på 258 kronor. Det innebär att ackordslönen ökat med 3,11 procent senaste året. Underlaget bygger på 33 670 ackordstimmar.
Skrev i en tidigare analys om att löneläget ofta ligger fast i förhållande till andra på bygget beroende på var i landet man bor. Som att det fanns en naturlag som ger snickarna i Stockholm, rörmokarna i Skåne och golvläggarna i Västerbotten högst lön. År efter år efter år. Att öka lönen i en region eller för en yrkesgrupp relativt andra på bygget är svårt. Men naturligtvis – det går.
Region Småland-Blekinge har under lång tid varit ett låglöneområde. Byggnadsarbetarna där, oavsett yrke, har genom åren sannolikt suckat djupt när de jämfört sin lön med kollegor i resten av landet. De verkade för evigt fångade i naturlagens lönefälla. Då är det lätt att ge upp. Men i stället påbörjades ett metodiskt arbete för att förändra situationen, som nu visar resultat.
2014 låg ställningsbyggarna i regionen långt ner i löneligan. Nu har de näst högst lön i landet. Regionens TBM-lag hade 2014 lägst ackordslön i hela landet, men har segat sig upp till en femte plats. Förtjänsten i dag är nästan tio kronor högre i timmen jämfört med dem som nu ligger i botten. För att inte prata om regionens takläggare som nu tjänar bäst i landet. Samma utveckling har skett för flera andra yrkesgrupper.
Frågan är – vad ligger bakom denna anmärkningsvärda förändring? Tidningen ringde upp Morgan Nyberg, ordförande och avtalsansvarig för Småland-Blekinge.
– Vi har haft en långsiktig plan där fokus inte legat på att maximera lönen, utan på att lära lagbasar och arbetslag hur lönesystemet fungerar. Vi har även arbetat med företagen som använder tidlön och märker att allt nu börjar ge resultat.
Regionen har även klarat sig hyggligt ifrån segdragna lönekonflikter mellan arbetsgivare och facket. Relationen mellan regionens och företagens lönehanterare fungerar bra.
– Det spelar naturligtvis in, säger Morgan Nyberg.
Så hur förändrar man då en naturlag? Svaret verkar vara långsiktighet, engagemang, kunskap och bra relationer med arbetsgivaren.
Lönen för ställningsbyggare har ökat med 3,08 procent det senaste året. Uppgången innebär att lönen gått upp med 5:70 kronor i timmen. Det gäller alltså tidlön, den absolut vanligaste löneformen för ställningsbyggare.
Bäst betalt har man i region Mälardalen med nästan 203 spänn i timmen. Lägst är lönen i Örebro-Värmland med 177 kronor.
Antal arbetstimmar som ingår i löneunderlaget för perioden, juli till och med september, var 380 000.
Endast region Örebro-Värmland redovisar ackordstimmar. De fick ihop 222 kronor i timmen som var fördelade på 340 timmar.
Det innebär att medellönen för de som har en fast timlön nu ligger på 199:76 kronor i timmen. En uppgång med 4,66 kronor sedan kvartal 3 2018. Gissar att nivån 200 kronor kommer att passeras under pågående kvartal. Om det blir så får vi veta i början av nästa år.
Högst tidlön har man i region Stockholm-Gotland. Ytterligera fem regioner ligger över 200 spänn. Antal timmar som ingår denna gång var 8,4 miljoner.Prestationslönen för TBM-gruppen har ökat med 1,35 procent det senaste året. Snittlönen över hela riket ligger nu på 221:85 kronor.
I topp även här region Stockholm-Gotland, en position som de nu haft i flera år. I huvudstaden gav ackordet i snitt 235:59 kronor. Avståndet ner till näst bästa region, Mälardalen, ligger som tidigare på ungefär 8 kronor.
Antal timmar som ingår i underlaget för prestationslönen var denna gång 4,7 miljoner.
Högst var lönen i region Västerbotten med 210 kronor. I ytterligare två regioner ligger snittet över 200 kronor. Det handlar om regionerna Väst och Öst.
Antalet timmar som ingår i underlaget för perioden var 85 000.
Väldigt få undertaksmontörer kör på prestationslön. Det är i alla fall få timmar som redovisas i statistiken. Den här gången handlar det om totalt 5 730 timmar som gav ett snitt på 223:53 konor.
Lönerna för golvläggare har gått starkt det senaste halvåret. Det psykologiska motståndet mot en tidlön på över 200 kronor har nu definitivt rasat samman.
Tio av elva regioner har nu ett tidlönesnitt över 200 kronor. Det gäller för perioden juni till och med augusti. Under årets första kvartal hade endast fyra regioner en tidlön över den nivå. Att många, som tidigare låg under 200 kronor, lyckats förhandla till sig extrapengar i samband med lönehöjningen den 1 maj märks tydligt på att rikssnittet nu ligger en dryg femma över 200 kronor. Lönen har ökat med 7:30 kronor det senaste året, vilket är nästan 4 kronor mer än senaste avtalshöjningen.
I topp denna gång region Västerbotten med en lön på 212 kronor. Antalet timmar för hela riket stannade på 499 000.
Ackordet då? Ja, även det går starkt men antalet timmar som redovisas är få. Det är bra att ha i bakhuvudet när man tittar på förtjänsten. Medellönen för hela landet blev 267 kronor. Mest tjänade man i region Öst med 342 kronor fördelat på 4 350 timmar. Antalet timmar för hela landet var 29 000.
Under det senaste året har ackordslönen ökat med 3,26 procent, vilket motsvarar drygt 8 kronor. Bäst snitt hade i region Stockholm-Gotland med 290 kronor. Antal timmar där var 5 700. Det totala antalet ackordstimmar för hela landet var 37 000.
Medellönen för tidlönen blev 197:31 kronor. Det innebär att lönen ökat med 2,71 procent, 5:21 kr, det senaste året.
Precis som tidigare skiljer det mycket i tidlön mellan de olika regionerna. I topp hittar vi region Mälardalen med 210 kronor och i botten region MellanNorrland med 188 kronor. Lönegapet är alltså 22 kronor i timmen.
Avtalsrörelsen rycker allt närmare. En fråga som ofta väcker mångas intresse är hur stort lönelyftet blir. Så här ser lönetoppen ut bland några av yrkesgrupperna på Byggavtalet just nu.
Tidlönen för ställningsbyggare ligger nu på 190 kronor i timmen. Foto: Cenneth Niklasson
Toppen när det gäller tidlönen för ställningsbyggare har möblerats om en del det senaste året. Tidigare var det ofta ställningsbyggarna i Skåne som hade bäst betalt. Men skåningarna har halkat ner en del och högst tidlön betalas nu ut i region Mälardalen. Detta med en lön på 201 kronor.
Snittet för hela riket blev alltså 190:97. Det innebär att lönen ökat med 2,39 procent det senaste året. I reda pengar handlar uppgången om 4:46 kronor i timmen.
Antalet arbetstimmar som ingår i underlaget för tidlönen stannade på 427 800.
En region redovisar även siffror för ackordtimmar. Det är ställningsbyggarna i Örebro-Värmland. De hade under perioden en ackordsförtjänst på 212:72 kronor i timmen fördelat på 260 timmar.
Det går bra nu. I alla fall för snickare och betongarbetare i huvudstadsområdet som arbetar på prestationslön. Deras medellön ligger nu på 235:84 kronor i timmen. Den siffran gäller för perioden juni till och med augusti i år. Starkt på frammarsch är även de nära kollegorna i region Mälardalen som nu snittar 228 kronor i timmen.
TBM-snittet för hela riket på 222:85 kronor innebär att lönen ökat med 2,20 procent jämfört med juni till augusti 2018. Det motsvarar en uppgång med 4:79 spänn i timmen. Antal timmar som ingår i underlaget denna gång stannade på 3,54 miljoner kronor.
När det gäller tidlönen har flera regioner tagit ett lite större skutt till över 200 kronor i timmen. Den främsta orsaken är att årets löneökning nu fått fullt genomslag i statistiken. Andra förklaringar kan vara att byggmästare runt om i landet börjat anpassa sig till en nivå över 200 kronor, att det psykologiska motståndet blivit allt svagare i takt med att 200 kronor blivit vardagsmat och att de snickare och betongarbetare som tjänar sämre också vill ha 200 kronor i timmen. Tillsammans skapar allt det här ett tryck uppåt och en gynnsam förhandlingsmiljö. Säkert var det en del som lyckades få någon eller några kronor extra i samband med avtalslyftet i våras enbart för att hamna på rätt sida om 200 kronor.
Under årets andra kvartal var tidlönen över 200 kronor i två regioner. Nu under denna period, juni till augusti, ligger lönen över den nivån i fem regioner. I topp region Stockholm-Gotland med 204 kronor.
Statistiken för tidlönen bygger på 9,2 miljoner arbetstimmar.
Resultatet kommer som vanligt påverka er byggnadsarbetare tämligen omgående. Kanske allra tydligast via det efterföljande lönepåslaget.
Men parterna kommer prata om mycket annat än bara lönen. Om andra ersättningar, arbetstidsförkortning, speciella låglönesatsningar, ordning och reda med mera. Exakt vilka punkter som blir heta denna gång är svårt att sia om redan nu.
En sak som många förslag har gemensamt under en avtalsförhandling är att de kostar pengar. Naturligtvis går den största delen till lönen, men allt som till slut ingår i pengasäcken måste rymmas inom det totala avtalsvärdet som parterna enas om. Här kommer det bollas fram och tillbaka med förslag och procentsatser på tiondelsnivå.
För att checka av hur folk i byggbranschen vill dela upp pengarna i säcken denna gång ställde Byggnadsarbetaren frågan ”Vad tycker du byggfacket ska driva i avtalsrörelsen?” i Facebookgruppen ”Din lön på bygget”. I början av september hade knappt 500 personer svarat.
Allra flest, 27 procent, tycker att facket ska lägga fokus på att få till en extra avsättning till pensionen. En liknande satsning har funnits med i det nuvarande treårsavtalet som skrevs 2017. Det har gett omkring 1 procent under hela perioden för de olika byggavtalen. Möjligen indikerar omröstningen en oro för pensionssystemet och att facket borde fortsätta att satsa på något liknande framöver för att trygga medlemmarna.
Näst flest röster fick en fråga som tyder på att byggnadsarbetarna längtar efter mer ledighet. På andra plats med 22 procent hamnade nämligen ”Sex veckors semester”.
På tredje plats kom ”Satsa allt på högre lön” med 18 procent. Är det ett tecken på att många på bygget är nöjda med sin lönenivå?