Cenneth Niklassons löneanalys

Andelen golvläggare som driver sina jobb på ackord är låg om man ser till hela branschen. Under årets första kvartal ingår 700 000 arbetstimmar i lönestatistiken för tidlön. Samtidigt är underlaget för ackordslön bara 32 000 timmar. Det innebär att i vissa regioner är antalet timmar så få att lönenivån kan variera kraftigt mellan perioderna.

Men vi börjar med tidlönen. Snittet för årets första tre månader blev 199:42 kronor. Vilket innebär att lönen ökat med 3:78 kronor eller 1,93 procent jämfört med motsvarande period 2018.

Läs också Högsta och lägsta bygglönerna 2018 – kolla ditt yrke

Bäst betalt har golvläggarna i region Västerbotten med 207:41 kronor i timmen. Det var några ören mer än vad kollegorna i region Väst orkade med. Där låg förtjänsten på 207:32. I botten hittar vi Gävle-Dala och Örebro-Värmland.

Ackordet då? Jo, bäst gick det för region Öst med ett snitt över 300 kronor. Antalet timmar där var 4 600. Snittet för samtliga över hela riket blev 250:03. En uppgång med 5,91 procent jämfört med första kvartalet förra året.

Medellönen för snickare, betongarbetare och murare på prestations- och tidlön fortsätter att klättra.

Vi börjar med ackordet. Det nya rekordsnittet för TBM:are över hela landet ligger på 223:81 kronor i timmen. Uppgången innebär att förtjänsten ökat med 2,36 procent eller 5:16 kronor i timmen jämfört med första kvartalet 2018.

Läs också Lönelyft i sikte – så mycket ska lönen upp 1 maj

I topp som vanligt huvudstadsregionen där en normallön nu ligger på 234:14 kronor. Raketen denna vecka var region Örebro-Värmland som klättrade från tolfte till sjunde plats på topplistan. Sämre gick det för GävleDala som rasade från sjätte till tolfte.

Antal ackordstimmar som ingår i underlaget stannade denna gång på 3,64 miljoner.

Den nya rekordnivån för tidlönen är 196:19 kronor, vilket innebär att lönen ökat med 2,09 procent på ett år. I faktiska tal handlar det om 4,01 kronor. Notera att siffrorna gäller för årets första kvartal. Det innebär att årets avtalsökning från 1 maj inte hunnit få genomslag i statistiken.

Högst tidlön under perioden hade Västerbotten med 200:58 kronor. Lägst var den i GävleDala med 189:30. Underlaget denna gång – 12,6 miljoner timmar.

Lönehöjningen i år är den sista från treårsavtalet som tecknades vid avtalsrörelsen 2017. Det totala värdet för de tre åren var 6,5 procent. I rena lönehöjningar handlar det om drygt 2 procent om året. Inte mycket med tanke på att byggandet flera år före 2017 var inne i en intensiv period samtidigt som framtidsutsikterna när avtalen förhandlades fram var mycket goda. Historiskt hade ett sådant läge gett byggnadsarbetarna guld på kontot. Nu blev det inte så.

Nästa vår är det dags för en ny holmgång mellan facken och arbetsgivarna. De flesta LO-förbunden ska upp i ringen och förhandla.

Frågan är hur det går den här gången? Förutsättningarna för er på bygget är ungefär som för tre år sedan. Ni är extremt efterfrågade. Något som borde tala för starka avtal med högre löneökningar än de senaste åren. Men risken är stor för att historien upprepar sig. Orsak? Jo, det så kallade märket som innebär att industrin sätter ett tak för lönehöjningen. Traditionen att industrin höjer rösten och säger ”hit men inte längre” lär fortsätta.

Visst, det börjar mullra lite hos de andra facken. Att de inte vill rätta in sig i ledet. Byggnads håller tillsammans med de andra byggfacken på att utvärdera den svenska modellen – den som normaliserat att industrin är allsmäktig över alla arbetarlöner. En svag motståndsrörelse fanns redan under avtalsrörelsen 2017. Frågan är vad som händer denna gång?

Vad som redan kommit fram, så här ett år innan det är dags att gå i clinch, är att industrin fortsätter att gå på den upptrampade stigen. De har satt ner foten inför förhandlingarna genom att gå ut med att ”löneökningstakten måste växla ned” så att industrin kan öka sin internationella konkurrenskraft. I klartext – räkna med löneökningar våren 2020 som är ännu lägre än de senaste tre åren – om industrin får bestämma.

Årets lönelyft är det bästa i treårsavtalet.

 Traktamentet – räcker det ens till blodpudding?

Den här gången gäller siffrorna för det fjärde och sista kvartalet 2018. Alltså före en period där vintervädret kan påverka jobbet på taket. Möjligen är det en förklaring till att antalet ackordstimmar är lägre än vanligt. Endast 9 700 under hela tremånadersperioden för hela landet. Lönesnittet för ackordet landade på 233:11 kronor.

Bäst utdelningen för ackordsarbetet fick takläggarna i GävleDala med ett snitt på 250 kronor i timmen. Flest timmar var det i region Öst med 4 100.

När det gäller tidlönen toppas listan av region Örebro-Värmland med en lön på över 200 kronor. Snittet för samtliga med tidlön blev 192:85. Det är en ökning med 7:71 kronor, 4,14 procent, jämfört med sista kvartalet 2017.

Antal timmar som ingår i underlaget var 143 000.

I fem av elva regioner har nu bygglagen en ackordsförtjänst på över 220 kronor i timmen. Genomsnittet för hela riket ligger på 221:30.

Löneuppgifterna denna gång gäller för det fjärde kvartalet 2018. Högst lön betalades ut i region Stockholm-Gotland med 232:37 kronor. Övriga fyra regioner som hade en prestationslön över 220 kronor var Norrbotten, Mälardalen, Västerbotten och Gävle-Dala.

Antalet ackordstimmar som ingår i underlaget denna gång stannade på 6,2 miljoner, vilket är en siffra som är något högre än vad som är normalt för perioden.

Genomsnittet för alla på tidlön blev 194:79 kronor. Högst tidlön hade TBM:are i Mälardalen med 198:59 kronor i timmen. 11,8 miljoner arbetstimmar ingår i statistiken.

Under det sista kvartalet 2018 hade plattsättarna ett prestationslönesnitt på 254:55 kronor i timmen.  Det innebär att lönen ökat med några kronor jämfört med det tredje kvartalet förra året och med hela 15:90 kronor jämfört med det sista kvartalet 2017. I procent handlar det om ett lönelyft med 6,66 procent det senaste året.

Plattsättarna är därmed möjligen den yrkesgrupp på bygget som har den högsta ackordslönen om man ser till snittet över hela landet. Att det inte går att fastställa helt säkert beror på att lönestatistiken för rörmokarna ännu inte är tillförlitlig. Orsaken är att det rapporteras in för få timmar. Ett problem som enligt Byggnads ska lösas under året. Men de siffror som ändå kom in under det sista kvartalet 2018 skvallrar om att rörmokarna ligger i nivå med plattsättarna.

I topp bland plattsättarna denna gång region Örebro-Värmland med 265:29 kronor. I ytterligare fem regioner låg förtjänsten över 250 kronor.  Antal timmar som ingår i underlaget var denna gång 65 240.

Tidlönen utgår denna gång.

Missa inte facebookgruppen ”Din lön på bygget” där du får allt som rör din lön.

Tidlönen för landets ställningsbyggare var 186:83 kronor under fjärde kvartalet 2018. Det innebär att lönen steg med 2:83 kronor jämfört med det sista kvartalet 2017, vilket alltså motsvarar en uppgång med 1,48 procent.

I topp denna gång region Mälardalen som hade ett snitt på 195:88 kronor. På andra plats hittar vi Skåne med 191:58.

Antalet timmar som ingår i underlaget denna gång var 553 290.

Är du med i Facebookgruppen ”Din lön på bygget”? Om inte så kan du gå med här. I gruppen får du allt om din lön och andra förmåner på bygget.

Siffrorna denna gång gäller alltså för det fjärde kvartalet 2018. Att golvläggarna nu tar steget över 200 kronor i förtjänst när det gäller den fasta lönen är ingen överraskning. Medellönen på 200:04 kronor innebär att lönen ökat med 2,09 procent, 4:09 kronor, jämfört med motsvarande kvartal 2017.

Högst timlön betalades ut i region Väst med 209:79 kronor. På andra plats hittar vi region Västerbotten med 207:28. Antal timmar som ingår under tremånadersperioden var 659 860.

För alla som går på ackord landade lönesnittet över hela landet på 247:64 kronor. Och det är 2:20 kronor, 0,90 procent, mer än kvartal fyra 2018. Alltså en relativt svag löneutveckling. I topp region Öst med 296:34 kronor. Antal timmar som ingår i ackordsunderlaget var 48 970.

Vi börjar med avtalshöjningen den 1 maj. Påslaget blir ungefär lika stort för alla. För att ni ska få en känsla för hur mycket kommer här sifforna för byggavtalet. Utgående lön ökar med 3,73 kr i timmen eller 649 kr i månaden. Den fasta delen på premieackordet ska höjas lika mycket – alltså 3:73 kr. Vad ger då detta totalt i månaden? Tja, efter skatt bör det räcka till två pizzor och lika många starköl.

Mer då, förutom ordinarie löneökning, finns det något att hämta? Det mest uppenbara och det som ger mest gäller alla på tidlön. Och det är att växla över till ackord. Det är inte möjligt för alla men om det går kan pizzerian bytas ut mot vita dukar, kandelabrar och en fin flaska vin.

För alla andra står hoppet till att det blir någon löneglidning. Men det ser inte bra ut. Inflationen kommer att ligga kvar på en låg nivå, konkurrensen från utlandet lär fortsätta och det finns strukturella problem med osunda villkor och lönedumpning. Tillsammans bidrar de till att pressa lönen. Samtidigt, det är svårt som enskild byggnadsarbetare att göra något åt inflationen och den utländska arbetskraften. Det är bara att gilla läget. Men när det gäller oschyssta villkor finns det något att göra. All heder åt parterna, lagstiftare och myndigheter som gör sitt för att få till en sund konkurrens. Men de är, om vi ska vara ärliga, kontorsnissar. De som har ögon och öron på bygget är ni byggnadsarbetare! Ni är de enda som på allvar möter arbetare där det går att misstänka oschyssta villkor.

Gissar att många inte bryr sig. Men om alla gjorde tvärtom – vore besvärliga och gick in till platschefen och ställde frågor: Vad har de för villkor, hur mycket tjänar de, vad är det för företag, betalar de skatt?  – så skulle det på sikt leda till en högre lön för alla.

För första gången ligger nu genomsnittslönen för ackordsarbetande TBM:are i region Stockholm-Gotland över 230 kronor i timmen för ett helt kvartal. I början av året var förtjänsten och nosade på den nivån. Men lönen under det första kvartalet stannade på 229:98 kronor i timmen.

Är det då läge att fira att snittet klättrat över 230 kronor? Ja, en tårta är aldrig fel men det finns egentligen ingen anledning att tokjubla.

Läs också Ser du byggfel på jobbet? Bli visselblåsare

Prestationslönen har gått svagt i Stockholmsområdet en längre tid. Redan under sommaren 2017, alltså för mer än ett år sedan, låg snittet på 228:28 kronor i timmen. Det innebär att lönen ökat med 2:64 kronor i timmen sedan dess. Det är en klen utveckling inte minst med tanke på att det passerat en avtalshöjning på vägen där den fasta delen i premieackordet höjdes med 3:64 kronor.

Det är lätt att tro att det är nedgången i bostadsbyggandet i huvudstaden som hämmat löneutvecklingen. Men icke – det ser magert ut över hela landet. Detta trots att bostadsbyggandet på flera håll fortfarande är intensivt.

För samtliga TBM:are med prestationslön har lönen ökat med 1:59 kronor i timmen från sommaren 2017 fram till i dag. Med andra ord har rikssnittet en ännu sämre utveckling än Stockholmsområdet. Det tyder på att aktiviteten i bostadsbyggandet inte påverkar i någon större grad, varken upp eller ner.

Däremot går det att slå fast att den långvariga perioden utan löneglidning ser ut att fortsätta. Den inleddes redan 2014 och sedan dess har byggnadsarbetarna inte fått många ören utöver den årliga avtalshöjningen i lönelyft. Detta trots att byggkonjunkturen varit mycket stark – något som historiskt brukar ge byggnadsarbetare några kronor extra per timme förutom avtalet. Frågan nu är vad som händer med bygglönerna om byggkonjunkturen viker samtidigt som den allt hårdare internationella konkurrensen om jobben fortsätter. En gissning som knappt behöver garderas är att den långa perioden utan löneglidning fortsätter. Sedan får vi se vad som händer nästa högkonjunktur.

 Allt fler med tidlön ligger över 200 kronor i timmen.

 När får vi se avtalsenliga löner för alla på bygget?

Genomsnittslönen för undertaksmontörer var 194:65 kronor i timmen under perioden september till och med november förra året. Det är 3:18 kronor mer än motsvarande period 2017.

Högst var lönen i region Öst där snittet hamnade på 199:43 kronor. Ytterligare två regioner är nära att ta steget över 200 kronor.

Läs också Rösta fram roligaste byggmissen 2018

De här siffrorna gäller enbart tidlön. Väldigt få undertaksmontörer arbetar på ackord. Under den här tremånadersperioden registrerades enbart 1 870 timmar för hela landet. Förtjänsten hamnade på 227:26 kronor i timmen.

Antalet timmar som ingår i underlaget för tidlönen stannade på 195 000.

Vi börjar med tidlönen. Siffrorna denna gång gäller för perioden september till och med november förra året. Genomsnittet landade på 191:72 kronor. Det innebär att lönen ökat med 3,16 procent jämfört med samma period 2017. I kronor räknat handlar det om en ökning med 5:87 kronor i timmen.

I topp denna gång Örebro-Värmland. I sju regioner ligger medellönen nu över 190 kronor.

Läs också Få ut din lön med nya lagen – så funkar det

Antal timmar som ingår i underlaget var 165 700.

Prestationslönen lyfter rejält. Ökningen är 8 procent jämfört med motsvarande tremånadersperiod 2017. Genomsnittet blev 232:97 kronor. Högst blev förtjänsten i Gävle-Dala där takläggarna tjänade 257:54 kronor. Men notera – det handlar om få timmar. Totalt endast 11 000 i hela landet.