info

Vill du söka artiklar i papperstidningen?

Använd sökfunktionen i e-tidningen. Öppna e-tidningen

Annons
Byggnadsarbetareförbundet

Arbete på hög höjd – precision under taket

Det är bråda dagar för undertaksmontörerna på utbyggnaden av ett köpcentrum i Jönköping. Ett helt gäng är på plats. För Johannes Söderlund är det noggrannhet som gäller. Orsaken är enkel. Han vill inte bli irriterad när han går och handlar.

Högt uppe bland fackverken skruvar Johannes Söderlund fast stag. Nästa moment är att hänga plåtkassetterna på plats. Foto: Marta Bartosiak

Några saxliftar rör sig på det stora våningsplanet. Golvet är flytspacklat. Hjulen rullar lätt. Vid en slarvig blick verkar liftarna röra sig utan varken mening eller mål. Men det finns en förklaring till rörelsemönstret – tio meter upp. Däruppe bland fackverken växer ett gigantiskt undertak fram.

 –Starten är viktig. Då måste man vara extremt noggrann. Om det blir det minsta snett börjar det tagga och det vill man undvika, säger Johannes Söderlund, undertaksmontör på Akustik & Montage.

Arbetet med undertaket utförs på shoppinggallerian Asecs i Jönköping. Ett köpcentrum som byggts ut i omgångar. Nu pågår etapp tre och för undertaksmontörerna handlar det om rejäla ytor. Totalt 10 000 kvadratmeter sedan byggstarten. Själva undertaket består av stora plåtkassetter som monteras i fästen som skruvas i takstolarna.

– Det är lite annorlunda och systemet skiljer sig rejält från de vanliga lätta undertaken som vi brukar sätta upp. Alltså den där typen som brukar finnas på kontor, berättar Johannes.

En annan sak som avviker mot det vanliga är arbetshöjden. Kassetterna monteras på hög höjd, som mest fjorton meter. Det är där saxliftarna kommer in i bilden, som hjälpmedel. Och just nu är det ovanligt många på plats. Orsaken är att firman kraftsamlat för att göra ett ryck. Undertaksmontörer åker upp, åker ner, skruvar fästen och monterar kassetter i en rasande fart. Till och med en av cheferna på Akustik & Montage är på plats och jobbar. Han heter Christoffer Hansson.

– Jag har varit montör tidigare och brukar arbeta ute när det behövs och finns möjlighet.

Nellie Frostfeldt sommarjobbar som undertaksmontör.

Den här dagen jobbar han i lag med Nellie Frostfeldt. Hon går byggprogrammet och sommarjobbar nu mellan ettan och tvåan. De som väljer att gå bygg får under utbildningen ”känna på” flera olika yrken
i byggbranschen för att ta reda på vilket som verkar roligast och mest intressant.

– Jag tror vi har provat på sju olika byggyrken, men vi har aldrig fått testa på att arbeta med undertak, berättar Nellie.

I stället så fick hon veta mer när Christoffer Hansson besökte skolan och berättade om undertaksarbetaryrket.

– Jag tyckte det verkade intressant så jag ringde och frågade om det fanns något jobb.

Nu har hon knegat på några dagar. Eftersom hon är ny är det lite inkörning för ovana muskelgrupper.

– Jag är lite stel i axlarna, men det kommer gå över. Måste bara vänja mig, säger hon.

Christoffer är nöjd med att han fått in Nellie på företaget. Han hoppas på en fortsättning, men inhoppet i undertaksbranschen kan bli kortvarigt. När skolan startar igen tänker Nellie gå vidare med trä för att bli snickare.

– Jag har valt den inriktningen, men man vet aldrig vad som händer. Det är roligt att sätta undertak.

Att undertaksmontering inte finns med under utbildningen i skolan gör att många kommer in i branschen via det berömda bananskalet. Johannes Söderlund är inget undantag. Han hade tankar på att utbilda sig till snickare eller plåtslagare. Och det hade han säkert blivit om inte en företagsbil dykt upp, parkerad på gatan utanför bostadsfönstret.

– Jag hade sett den några gånger och visste egentligen inte riktigt vad de arbetade med. Men så slog jag numret till firman och jag fick jobb omgående.

Att vara undertaksmontör kan vara tufft för axlar och nacke.

Han började som traditionell lärling och efter två år var han fullbetald. Han går på timlön och tjänar nu 202 kronor i timmen. Johannes tycker att fler borde försöka bli undertaksmontörer. Han menar att jobbet är ”ganska lätt” och att det går ”snabbt att lära sig” då man som montör ofta ”upprepar samma moment hela tiden”.

– Man kommer långt om man visar lite framåtanda.

Men visst, det finns baksidor av yrket. Armarna över huvudet halva dagarna tar på kroppen. Johannes gillar att träna vilket gör arbetslivet lite lättare. Och sedan finns det ett problem till, något som i alla fall får Johannes puls att öka. Det händer nämligen ganska ofta att någon annan yrkesgrupp på bygget inte lägger tillbaka undertaket korrekt när de gjort en installation. Eller i värsta fall gjort det helt förbjudna – lämnat efter sig tydliga avtryck från smutsiga fingrar. Något som får varje undertaksmontör att sucka djupt.

– Ska de bara lyfta en skiva är det så enkelt att använda ovansidan av handen. Det är sällan man är smutsig just där, säger Johannes.

Så det blir en del efterarbete med att justera och byta ut skivor. Tyvärr är det något som drabbar Johannes även på fritiden. Han säger själv att han är ”yrkesskadad”. Det gäller förvisso många på bygget, men för undertaksmontörer är det lättare att gå från tanke till handling.

– Det spelar ingen roll var jag är, det kan vara i omklädningsrummet när jag tränar. Hela tiden kollar jag undertaket och om jag ser en skiva som inte ligger riktigt rätt måste jag dit och peta lite, säger Johannes och skrattar.

– Det är verkligen galet.

Nu fasar han för kommande besök i shoppinggallerian. Han vet att han kommer gå dit och handla. Och han är smärtsamt medveten om att det är långt upp till taket. Att sträcka sig upp och justera något kommer inte bli aktuellt. Därför vill han inte att det ska finnas NÅGOT att reta upp sig på. I alla fall inte när det gäller undertaket.

– Som sagt, det handlar om att få en bra start. Sedan är det bara att plocka på.

Fakta

Från regemente till köpcentrum

Det stora handelsområdet Asecs i Jönköping hette tidigare A6 Center vilket skvallrar om den historiska bakgrunden. Försvaret har haft verksamhet i området sedan 1600-talet men det var först 1895 som Smålands artilleriregemente (A6) blev verklighet.

80 år senare kom ett chockbesked för landets regementsstäder. Flera av anläggningarna skulle läggas ner. Precis som i många andra städer slogs man även i Jönköping för att just deras regemente skulle få finnas kvar. Men den kampen var förgäves. 1982 kom beslutet om nedläggning av A6. Efter lite turer fram och tillbaka kom till slut ett förslag om att bygga ett köpcentrum på det gamla militära området. Något som blev verklighet 1987.

36 000

Köpcentrumet har växt genom åren. Det pågåendet bygget är en om- och tillbyggnad på 36 000 kvadratmeter. Det handlar om tre etapper och just nu pågår den sista.

Cenneth Niklasson
arrow_forward Senaste nytt
Annons
Bluebeam 250×600 V42-43 PC