De lönesiffror som nu kommer från Byggnads gäller för både plåtslagare och ventilationsmontörer. Alltså de som går på plåtavtalet. Och det handlar enbart om ackordslönen.
Statistiken är tillbaka efter ett långt uppehåll. Detta sedan facket tog över ansvaret för ett par år sedan. Läs mer om det här.
Men nu är alltså prestationslönerna tillbaka. När det gäller tidlönerna krävs det ytterligare tid innan det blir någon redovisning av tidlönen.
Tillbaka till prestationslönen som alltså snittade på 234 kronor under årets tre första månader. Totalt ingår 34 000 ackordstimmar i underlaget fördelat på 57 arbetsplatser.
Under perioden har det gjorts ackordsavstämningar i 7 av Byggnads 11 regioner. Högst lön hade plåtslagarna i region Mälardalen med 268 kronor.
Det har funnit ett slags bilsäljartänk inom bygg när det gäller lönen. Byggnadsarbetarna har ständigt varit redo att kohandla för att få ut så mycket som möjligt. Men den reflexen kan vara på väg att försvinna.
Byggnadsarbetarna har ständigt varit redo att kohandla om det mesta för att få ut så mycket som möjligt. Foto: Mostphotos
Har den skickligaste och mest ihärdiga byggnadsarbetaren den högsta lönen? Sannolikt inte. Hur mycket man tjänar på bygget beror på så mycket annat. Visst spelar yrkesskicklighet och flit roll, men det gör även löneläget geografiskt, år i yrket och liknande. Förutom allt detta finns det även en annan möjlighet: en stor käft. Eller i alla fall fanns, det verkar bli allt svårare att snacka upp lönen.
Det går historier från miljonprogrammets dagar att byggnadsarbetare kunde köpa en splitterny bil varje gång de fick ut överskottet.
Byggnadsarbetare har sedan lång tid arbetat på olika former av prestationslön. Det går historier från miljonprogrammets dagar att byggnadsarbetare kunde köpa en splitterny bil varje gång de fick ut överskottet. Sant eller ej, men den här typen av berättelser har naturligtvis genom åren triggat en hel yrkeskår att försöka tjäna ännu mer. Förr var det ett rakt ackord där varje detalj räknades. Då var också ackordet den dominerade löneformen. Det var ständiga uppgörelser och avstämningar. Vad gav det den här gången? Om för många var missnöjda kunde lagbasen ta hela laget och i stället välja en annan byggmästare. Det var möjligt då alla var objektanställda. På den tiden, med de förutsättningarna, gick det helt säkert att snacka sig till en högre lön.
Den mentaliteten har levt kvar i branschen. Det har funnit ett slags bilsäljartänk när det gäller lönen. Byggnadsarbetarna har ständigt varit redo att kohandla om det mesta för att få ut så mycket som möjligt.
Men möjligen är den ryggmärgsreflexen på väg att försvinna. Äldre på bygget går i pension och traditionen förs inte vidare. Dessutom arbetar allt fler på tidlön. Då blir det lönehöjning en gång om året där det möjligen går att snacka till sig en avrundning uppåt till jämna kronor. Snacket om lönen är helt dött under stora delar av året.
En annan förklaring är att prestationslönesystemet förändrats. Förr var överskottet en stor del av lönen. Nu handlar det mest om lite extrapengar till kommande helg. Något som ligger långtifrån en helt ny bil.
Under 2020 ökade prestationslönen för golvläggarna med 0,24 procent jämfört med 2019. Det motsvarar en uppgång med 0,61 kronor. Bäst gick det för golvläggarna i region Öst som under året hade ett snitt på 328 kronor i timmen fördelat på 15 000 arbetstimmar. Totala antalet ackordstimmar för samtliga golvläggare var under året 170 000.
Tidlönen ökade med 2,60 procent jämfört med 2019, vilket motsvarar en uppgång med 5:28 kronor i timmen. Endast en region, Gävle-Dala hade under 2020 ett snitt under 200 kronor. I topp region Väst med 214:72.
Jämfört med 2019 så ökade ackordslönen under 2020 med 2,98 procent för plattsättarna. I kronor räknat handlar det om 7:56 i timmen. Allra bäst gick det för region Stockholm-Gotland där plattsättarna i medeltal drog in 275 spänn varje timme. Antalet ackordstimmar för hela året var 185 000.
Längst i söder låg tidlönen på 198:83 kronor i timmen. Det var några ören mer än kollegorna i region Småland-Blekinge. Där låge hade ställningsbyggarna en genomsnittslön på 198:47.
I två av Byggnads elva regioner ligger tidlönesnittet över 200 kronor. Det handlar om region Skåne och region Småland-Blekinge där den sistnämnda ligger allra högst med 201:27 kronor.
Antalet arbetstimmar som ingår i underlaget denna gång är 702 000.
Under det fjärde kvartalet förra året hade golvläggare som jobbar på ackord en medellön på 251 kronor i timmen. Högst var lönen i region Öst med 326 kronor fördelat på 3 280 timmar. Totala antalet ackordstimmar för hela landet var 50 600 under de tre månaderna.
Snittet för tidlönen blev nästan 208 kronor i timmen. Bäst tjänade man i region Väst med 216 kronor. Antal timmar som ingår i underlaget var 943 000.
Under det sista kvartalet förra året blev snittet några kronor högre än så. Nämligen 258 kronor. Bäst denna gång gick det för plattsättarna i region Väst som fick ihop 277 kronor i timmen. Notera dock att det var få timmar – 1 280. Totala antalet timmar för hela landet var 59 000.
När det gäller tidlönen ligger region Öst i topp med nära 209 kronor i timmen. Fem regioner har ett snitt under 200 kronor. Antalet arbetstimmar under tremånadersperioden var 316 000.
Det börjar hetta till när det gäller toppen av ackordsligan för bygglagen. Region Stockholm–Gotland har under många år haft den klart högsta förtjänsten. Ofta har det handlat om ett gap på mellan fem och tio kronor ner till närmaste region. Men under det senaste året har region Västerbotten kommit allt närmare. Mycket beroende på att ackordslönen i region Stockholm-Gotland ”fastnat” på en nivå kring 237 kronor i timmen. Samtidigt har den fortsatt att öka i Västerbotten. Nu skiljer det 1:58 kronor mellan de två regionerna. Kommer det bli ett tronskifte under 2021?
Snittet för ackordet över hela landet blev 227 kronor och antalet timmar som ingår i underlaget landade på 5,6 miljoner.
"Det går att vända utvecklingen så att ni på bygget även framöver kan vara kung i baren. Frågan är hur det ska gå till?" Foto: Mostphotos
Förr knöt arbetarna nävarna, strejkade i veckor – för några ören till. Arbetsgivarna försökte hålla emot. Ofta slutade det med kaos och upplopp. Men det var då. Sedan dess har det vuxit fram städade rutiner, både arbetsgivare och fack vet i dag vad som gäller för att vagga in hela arbetsmarknaden i en Bullerbykänsla.
Men skenet bedrar. Lönefrågan i dag är inte hängmatta och små vita moln. Tvärtom. Det pågår ett krig därute och frontlinjen just nu är byggbranschen. Ni på bygget sitter på första parkett. Är övertygad om att ni de senaste tio åren sett hur byggen styckas sönder, hur byggmoment säljs ut, hur arbetskraft hyrs in. Och ja – det är tyvärr ofta till ett så lågt pris som möjligt.
Ni byggnadsarbetare har genom generationer lyckats arbeta er upp till en hög lönenivå jämfört med arbetare i många andra branscher. Att ha ett högt löneläge är naturligtvis bra och helt avgörande för hur mycket som trillar in på kontot när det smäller till den 25:e varje månad. Risken nu är att det kommer att förändras. Fortsätter trenden med att allt fler byggbolag plockar in billigare arbetskraft så kommer det sätta press på bygglönerna. Ännu mer än i dag och alla kommer på sikt mer eller mindre tvingas att anpassa sig till att det finns andra som gör jobbet billigare. Kanske genom att de blir uppsagda, anställda på ett bemanningsföretag, och sedan får gå tillbaka till samma firma fast med lägre lön. Det spelar ingen roll att vissa ackordslag fortfarande pumpar på och plockar 250 kronor i timmen. Det finns en risk för att även de måste kapitulera i framtiden.
Men än är det inte för sent, det går att vända utvecklingen så att ni på bygget även framöver kan vara kung i baren. Frågan är hur det ska gå till? Kanske handlar det om en enda sak, knyt nävarna – för några ören till.
Det finns en möjlighet att slinka ut ur detta ekonomiska fängelsestraff... Foto: Mostphotos
Lönepåslagen i kronor räknat kan nog inbilla en och annan att själva löneuppgörelsen i avtalet var bättre än de senaste avtalsperioderna. Inget kan vara mer fel.Det beror på att i tidigare långa avtal har det varit tre lönelyft, denna gång är det bara två. I själva verket ligger lönehöjningarna denna gång lägre än tidigare. Och räknar man med att det inte blev någon retroaktiv ersättning för sommarhalvåret 2020 så blir utfallet ännu sämre.
Det nya avtalet innebar att en första lönehöjning genomfördes i december förra året. Då höjdes den utgående lönen på byggavtalet med 5:49 kronor i timmen. Nästa höjning kommer först om 14 månader, den 1 maj 2022. Då ska utgående lön upp med ytterligare 4:19 kronor.
Så en ökenvandring – med evigheter mellan lönepåslagen – väntar. Något som måste kännas extra surt för er på bygget som jobbat i en bransch som rullat på i princip som vanligt, trots covid-19. Det kommer onekligen bli intressant att skåda byggbolagens resultat för 2020 när årsrapporterna släpps.
Men det finns ändå en möjlighet att slinka ut ur detta ekonomiska fängelsestraff på 29 månader. En väg som kan innebära att ni kan mucka tidigare. Lämna tidlönen och börja arbeta på prestationslön. Vet att det inte är möjligt för alla. Det finns motstånd på vägen i form av arbetsgivare som sätter sig på tvären, att projekten inte passar för ackord, att kroppen är sliten, att alla på firman inte vill med mera. Men ni som kan, gör ett försök, det finns trots allt en hel del som arbetar på ackord. Ofta tjänar de både 20 och 30 kronor mer i timmen än de som går på tidlön. Men det kanske inte är det viktigaste – det som betyder mest är nog att de kommer kunna påverka sin lön varje timme, varje dag och varje vecka fram till 2023. Först då är det dags för nya förhandlingar.
Att skyddsombuden får komma ut på fler arbetsplatser.
