info

Vill du söka artiklar i papperstidningen?

Använd sökfunktionen i e-tidningen. Öppna e-tidningen

Annons
Annons

Plåtföretaget: Så löste vi personalbristen

Plåt & Ventbyrån har ringt runt till 300 företag och frågat vad som hindrar dem från att expandera. Det klart största problemet är att hitta kompetent personal. Men ett plåtföretag i Göteborg har hittat en lösning.

"Man kan inte tänka egoistiskt utan man behöver tänka större", säger Mathias Mattsson, vd för Pogab Plåt AB. Foto: Mostphotos/Press.

Plåtslagerierna och ventilationsföretagen skriker efter kompetent personal att anställa. Men det utbildas helt enkelt inte tillräckligt många för att fylla behovet. Plåt & Ventbyrån (tidigare PVF Yrke & Utbildning) ägs av Plåt & Ventföretagen och Byggnads och är branschens organisation för utbildning och rekrytering. De gör återkommande mätningar för att förstå branschens behov och utformar utbildningar därefter.

Deras nya undersökning visar att runt hälften av medlemsföretagen ser kompetensbrist som sitt största hinder för att växa. Hela 88 procent av plåtslagerierna och 86 procent av ventföretagen säger att tillgången på kvalificerad personal är ”dålig” eller ”mycket dålig”.

– Vi har gjort liknande mätningar tidigare, senast 2018 respektive 2019. Vi väntade med den här undersökningen till efter pandemin för att se ifall situationen har ändrats. Men siffrorna är i stort sett de samma: det råder fortfarande stor brist på utbildad personal, säger Kaveh Nowroozi, projektledare på Plåt & Ventbyrån.

Kaveh Nowroozi på Plåt & Ventbyrån. Foto: Jezzica Sunmo.

Den enda förändringen mot tidigare år är att rekryteringsbehovet ökat ytterligare. På tre års sikt behöver plåtslagerierna nyanställa i snitt 4,1 personer om de ska kunna möta marknadens efterfrågan. Ventilationsföretagen har ett ännu större behov: 5,1 personer. I undersökningen från 2018 var siffran 3,8 personer.

Så de åtgärder man infört sedan dess har inte haft någon större effekt?

– Så kan man tolka det. Det är fortfarande svårt att locka ungdomar att dels välja programmet och därefter inriktningen. VVS- och fastighetsprogrammet är det minsta av alla gymnasieprogram på skolorna.

Många vet inte ens att det finns ett yrke som heter plåtslagare!

Varför ser det ut så här?

– Jag har inget enkelt svar på det, det finns många faktorer. Allt ifrån föräldrars bild av programmet, låg status på yrkesprogrammen, att de inte är synliggjorda. Många vet inte ens att det finns ett yrke som heter plåtslagare!

Då behöver man väl höja lönerna?

– Det är bra löner i branschen och många tjänar bra redan i tidig ålder. Lönen är inte alltid det viktigaste för ungdomarna.

För att locka fler till att jobba inom ventilation har Plåt & Ventbyrån tagit fram en ny specialiserad inriktning på VF-programmet – ventilationsmontör – och även gjort den till en ny gren i Yrkes-SM. Men även om satsningen funkar kommer det ta flera år innan resultaten märks på marknaden.

En del av problemet delar plåt- och ventföretagen med resten av byggbranschen: bristen på lärlingsplatser. Såväl skolorna som eleverna och deras föräldrar ägnar mycket tid åt att försöka hitta företag som vill ta emot dem. Plåt & Ventbyrån erbjuder till och med en premie på 30 000 kr till de medlemsföretag som tecknar ett utbildningskontrakt med en lärling som sedan avlägger en yrkesexamen.

Det blir moment 22, hur ska man få in de intäkter som krävs när man inte har nog med personal?

– Lärlingsplatserna är en av de stora utmaningarna vi jobbar med. Det kan vara svårt att veta hur man tar emot en elev och hanterar ungdomar. Det är en kostnadsfråga också. Det blir moment 22, hur ska man få in de intäkter som krävs när man inte har nog med personal? Och när man lagt en massa resurser på att lära upp någon så går de kanske till ett annat företag efteråt, säger Kaveh Nowroozi.

Men inte alla i branschen upplever den här utmaningen. Mathias Mattsson är vd för plåtslageriet Pogab Plåt AB i Ale utanför Göteborg. Till skillnad från många som deltagit i undersökningen har hans företag inga problem att rekrytera.

Hur kommer det sig att just ni hittar folk?

– Vi syns och hörs. Vi har Facebook- och Instagramkonton. Man får ligga på, anpassa sig både till marknaden och till den nya generationen. Vi jobbar mycket med såväl grundskolor som gymnasieskolor, ordnar rundvandringar för eleverna. Då får vi deras intresse. Vi samarbetar bland annat med yrkesgymnasiet i Nödinge utanför Göteborg och anställer lärlingar varje år. Flera av våra anställda praktiserade hos oss redan i åttan.

Företag som inte tar emot lärlingar säger att det är resurskrävande. Har du förståelse för det?

– Ja det har jag, det är otroligt krävande. Det är sådan tidspress på byggena idag, det är tufft att hinna med. Och innan man över huvud taget kan ta med ungdomar till en byggarbetsplats måste de ha gått olika säkerhetskurser och så vidare. Så till en början får de gå mycket i verkstaden. Men där umgås de med de färdiga plåtslagarna och med kunderna. De lär sig mycket av det och många blir kvar.

– Idag har vi 48 anställda varav 37 är plåtslagare och av dem är det 13 som gått genom oss från start. Det är både ungdomar, vuxenlärlingar och nyanlända.

Idag lägger vi en massa pengar på det här. Men annars dör yrket ut.

Håller du med om att bristen på kvalificerad arbetskraft är det största hindret för expansion?

– Ja, fast att säga så är lite att kasta sten i glashus. Man kan inte tänka egoistiskt utan man behöver tänka större. Idag lägger vi en massa pengar på det här. Men annars dör yrket ut. En av mina arbetsuppgifter är att åka ut och prata om plåtslageri. I slutet av månaden ska jag till exempel gå på Frihamnsdagarna. Då ska jag stå på scen och tala om detta.

Varför gör du det?

– För att kunna påverka stat, kommun och näringsliv. Jag tycker att man ska baka in krav på att ta emot lärlingar i ramavtalen. Idag finns det krav på ISO-märkning, men lika viktigt är det att säkerställa att det finns kompetent arbetskraft i framtiden.

– På fredag ska jag träffa slöjdlärare i Ale kommun. Där vänder vi oss till lågstadieelever, en verkligt långsiktig satsning. Men vill man skörda så måste man först så!

Siffror från undersökningen

• 59% av plåtslagerierna och 73% av ventilationsföretagen har behov av att anställa ytterligare personer det kommande året.

• Antalet personer som företagen behöver rekrytera inom ett år är i snitt 3 för plåtföretag respektive 3,2 för ventföretag.

• Tittar man på tre års sikt visade Plåt & Ventbyråns tidigare undersökning från 2018 att 46% av plåtföretagen respektive 50% av ventföretagen hade ett rekryteringsbehov.

• I den nya mätningen har behovet av att anställa ytterligare personal på tre års sikt ökat till 51% hos plåtföretagen respektive 59% hos ventföretagen.

• Antalet personer som företagen behövde rekrytera på tre års sikt var i snitt 5,3 respektive 3,8 i den förra mätningen.

• Antalet personer som plåtföretagen behöver rekrytera på tre års sikt har gått ner i den nya mätningen, till 4,1. Men på ventsidan har antalet istället ökat kraftigt, till 5,1.

• 88% av plåtföretagen och 86% av ventföretagen anser att tillgången på kompetent personal är dålig eller mycket dålig.

Artur Nordfors Kowalski
Annons
Annons
Annons
Annons

Du läser: Plåtföretaget: Så löste vi personalbristen