Cenneth Niklassons löneanalys

För rymdskeppet Enterprise i ”Star Trek” innebär warp drive en hastighet snabbare än ljuset. För byggbranschens del har det handlat om ett bostadsbyggande på rekordnivåer samtidigt som flera stora infrastruktur- och industriprojekt rullat på. Covidpandemin blåstes bort som gipsdamm.

Trots det så har löneglidningen – löneökningar utanför avtalet – varit obefintlig för er på bygget. Kollektivet har inte kunnat utnyttja situationen för att pressa fram några extra kronor per timme.

Nu är vi på väg mot något helt annat. Inflationen rusar och räntorna stiger. Bostadsbyggandet håller på att säcka ihop, arbetsgivarna spår att byggandet minskar med tio procent i år och att sysselsättningen minskar.

Vad innebär det för löneutvecklingen? Jo, högre lönepåslag men med en tunnare plånbok, på grund av inflationen. Reallönen minskade förra året och kommer sjunka även i år.

Men det finns hopp på sikt. Möjligen kommer löneglidningen triggas igång av inflationen. Vid finanskrisen 1990 ökade inflationen snabbt upp till en nivå på tio procent. Tiden därefter steg även löneglidningen snabbt. Förlorade pengar hämtades snabbt tillbaka. Vem vet, kanske upprepar sig historien.

För att det överhuvudtaget ska bli möjligt så krävs det att nedgången i byggandet inte blir för djup och långdragen. Efterfrågan på arbetskraft måste fortsätta att vara hög.

Tyvärr så kan det även gå åt andra hållet. Att inflationen biter sig fast och att räntorna förblir höga. Nedgången i byggandet blir då längre och djupare. Då kommer några kronor i lönelyft inte spela någon roll för den privata ekonomin.

Snart dags att skicka in vinterbelysningen i containern.

Hur ska det gå i löneförhandlingarna?

Innan LO:s lönebud lades fram lindades det in i en kavalkad av argument för varför det inte går att kräva mer. Det pratades om att modellen där industrin sätter märket varit framgångsrik, att industrin måste fortsätta att vara konkurrenskraftig, att en för hög löneökning skulle kunna elda på inflationen ytterligare. En annan sak som lyftes fram var att det är viktigt att utgå från Riksbankens inflationsmål på två procent. Att bry sig om verkligheten, den att inflationen ligger på 10 procent, verkade inte vara lika viktigt i sammanhanget. Det här innebär att 2023, precis som 2022, kommer bli ett år då plånboken blir magrare.

Reallöneminskningen lär toppa omkring 10 procent vid slutet av nästa år. Redan i juni i år låg nedgången på 5,6 procent. Sedan dess har prisökningarna fortsatt.

Enligt Konjunkturinstitutet kommer tappet hämtas tillbaka till 2026. Tillåt mig tvivla. Det kräver att LO från 2024 och framåt måste få igenom lönepåslag som vida överträffar inflationen. Faktiskt med flera procentenheter. Det kommer såklart inte att gå. Speciellt inte om LO fortsätter att tänka mest på industrins konkurrenskraft och utgå från Riksbankens inflationsmål på 2 procent.

Stora delar av arbetsmarknaden sitter fast i det här fattigmansskruvstädet, men för många som jobbar som byggnadsarbetare finns det en öppning. Ni kan utnyttja ert lönesystem. Arbeta på ackord och förhandla med er chef om lönen vart tolfte vecka. Här handlar det om att vara påläst, envis och ibland kanske en tjurig jävel. Missa inte den chansen för att göra plånboken lite tjockare.

Det är inga dramatiska förändringar när det gäller lönen på bygget för årets tredje kvartal. Siffrorna som redovisas är ett snitt för yrkesgruppen över hela landet på respektive löneform.

Som vanligt tjänar de som går på ackord betydligt mer än de som har tidlön. Golv och platt ligger som vanligt i toppen. Noterbart är att plåtslagarackordet gick ovanligt starkt under kvartalet. Men det handlar om få ackordstimmar, endast 10 971.

Lönegapet – skillnaden i förtjänst mellan de som går på tid och ackord – fortsätter att vara stort. Störst är skillnaden bland golvläggarna: 65 kronor i timmen mellan de två löneformerna. På en månad handlar det om drygt 10 000 kronor.

Även när det gäller tidlönen så ligger golvläggarna i topp.  Medellönen för yrkesgruppen är 212 kronor i timmen.

Här följer en lista på hur det såg ut – yrke för yrke – på ackord respektive tidlön under årets tredje kvartal:

1. Golvläggare prestationslön: 277:51
2. Plattsättare prestationslön: 269:92
3. Plåtslagarna prestationslön: 269:52
4. Takläggare prestationslön: 255:58
5. Undertaksmontörer prestationslön: 239:17
6. TBM prestation: 232:52
7. Golvläggare tidlön: 212:36
8. Plattsättare tidlön: 211:13
9. TBM tidlön: 209:32
10. Takläggare tidlön: 205:65
11. Ställningsbyggare tidlön: 201:03

För de yrkesgrupper som arbetar på Teknikinstallationsavtalet VVS & Kyl, alltså rörmokare, kylmontörer med flera finns det ingen tillgänglig statistik. Samma sak gäller för de som jobbar på Glasmästeriavtalet.

Källa: Byggnads

I kronor handlar det om stora belopp – varje månad. Det här är naturligtvis slantar som kollektivet vill ha tillbaka.

Nästa vår är det dags för avtalsrörelse. Den lär bli, eller borde i alla fall bli, historiskt tuff när det gäller just kompensationen för prisutvecklingen.

Avtalsrörelserna de senaste tio åren har handlat om allt annat än lönen. Det har varit arbetsmiljö, pensioner och huvudentreprenörsansvaret som stått i fokus. Lönehöjningarna har varit låga. En orsak till det är att inflationen varit låg, vilket inneburit att även små påslag lett till högre reallöner. Det har liksom tuffat på. En annan förklaring är att Byggnads och många andra LO-förbund tvingats anpassa sig till industrins krav. Industrin vill ha låga lönehöjningar för att hålla nere priset på sina produkter som skeppas utomlands. De vill vara konkurrenskraftiga.

Så hur blir resultatet av avtalsrörelsen nästa år? Kommer löntagarna att kompenseras för hela reallönetappet direkt eller tvingas ta igen det stegvis?

Här spelar industrins roll in. Vill de fortsätta vara konkurrenskraftiga så vill de även framöver se ansvarsfulla löneökningar. Det talar för att det kommer ta tid att komma i kapp. Frågan är vad Byggnads gör då? Kommer de bli bångstyriga och kasta av sig tvångströjan? Helt enkelt köra sitt eget race för att maximera sina egna medlemmars lönehöjning. Eller kommer förbundet som tidigare acceptera en nivå som gynnar den svenska industrin?

En faktor att ta hänsyn till är att även löneökningar driver på inflationen. Ett för stort lönepåslag riskerar att elda på prisutvecklingen än mer. Här gäller det för Byggnads att hitta den gyllene medelvägen för att bidra till en inflation i schack samtidigt som medlemmarna blir nöjda. En synnerligen svårlöst för att inte säga olöslig ekvation.

En fördel med ackord – förhandling av lönen var 12:e vecka.

Hur länge ska priserna skena?