Sprängde fakturafabriken – nu dras snaran åt kring byggbolagen

– Ja du, vad vill du att jag ska säga? Man känner andra hantverkare och hör hur det snackas. Alla vet vad det handlar om och hur man kan fixa sådana här grejer. Mer än så vill jag inte säga.”

Byggföretagaren från en kranskommun till Stockholm är fåordig. När Ekobrottsmyndigheten slog till mot ett nätverk som styrde en omfattande penningtvätt var hans företag en av kunderna.

”Hej kan vi fixa en faktura? Du kan märka den med personaluthyrning  😊🙏”, skrev han i ett chattmeddelande och föreslog en faktura på 200 000 kronor. Någon dag senare plockar han ut pengarna i kontanter.

I slutet av förra året åkte han på skattehöjningar och straffavgifter på över en halv miljon kronor.

– Det jag har gjort är fel. Men jag har betalat tillbaka alla mina skulder och har absolut noll lust att älta vidare om det här.

Han är inte den enda byggföretagaren som fått det svettigt de senaste åren.

– Bollen är inte tappad. Det är bara det att det är en himla stor boll, konstaterar Eugen Alm, senior åklagare på Ekobrottsmyndigheten.

När vi pratar har han precis väckt ännu ett åtal mot en man i byggbranschen. En 39-åring som, mot sitt nekande, anklagas för att ha förmedlat falska fakturor på närmare 2,5 miljoner kronor mellan byggbolag och det ryskspråkiga nätverket som drev den beryktade ”Fakturafabriken”.

Slog till 2024

Men vi backar bandet lite. Det är september 2024 när över hundra poliser slår till samtidigt mot flera adresser i södra Stockholm och Riga. Och snart nystas ett av Sveriges mest omfattande penningtvättsmål upp.

Via målvakter och falska identiteter kontrollerade nätverket ett stort antal bolag. Behövde ett byggföretag kontanter beställde de en faktura från fabriken. Några dagar efter att den betalats kunde stålarna hämtas ut, mot en avgift på 15–17 procent av beloppet.

På papperet såg det ut som vanliga företagsbetalningar, men pengarna som frigjordes kunde användas för att dels betala svart arbetskraft, dels för att stoppas i företagarnas egna fickor.

Verksamheten misstänks ha pågått i flera år med en omsättning på närmare en halv miljard kronor. Hundratals företag inom byggbranschen förekommer i utredningen.

– Man kan tycka att det borde ha funnits många som hade kunnat larma om det här under de här åren. Men dessvärre har det här nätverket varit koncentrerat kring en bransch där det här legio. Ingen har haft något intresse av att blåsa i visselpipan, för att alla har tjänat på det, säger Eugen Alm.

LÄS MER: Här hämtar byggföretagen svarta pengar – 102 besök på en vecka

Dömdes förra året

I november 2025 kommer tingsrätten med sin dom. Totalt döms fem personer till fängelsestraff för grov näringspenningtvätt. Bland dem en man från Ryssland som pekats ut som ledande i nätverket.

Ytterligare domar mot två män i 60-årsåldern har följt, för inblandning i falska fakturor på runt 20–25 miljoner vardera. Fler domar kan komma.

Samtidigt dras snaran åt kring byggbolagen som skickat in de falska fakturorna. Hittills, nästan exakt ett år efter att domen meddelades, har omkring 70 beslut om höjda skatter och straffavgifter fattats – främst mot byggaktörer.

– Tittar man på bara arbetsgivaravgifter i de ärendena så har vi påfört ungefär 27–28 miljoner kronor totalt. Det motsvarar löner på ungefär 85–90 miljoner. Lejonparten har gått till svarta löner till okänd arbetskraft. Vilka de är, vet vi inte, konstaterar Jan Sewelén, särskilt kvalificerad beslutsfattare på Skatteverket.

I Ekobrottsmyndighetens utredning och skattebesluten som Byggnadsarbetaren tagit del av går det att få en skymt av världen som döljs bakom de falska pappersspåren. Bland de få fakturor där förmodade arbetare nämns finns förnamn som Arnaldo, Yaroslav, Artem och Volodymyr.

Och en ägare till ett byggföretag som beställt fakturor på nästan två miljoner kronor berättar för Skatteverket att han använt sig av en grupp ukrainska byggnadsarbetare. Han hävdar att han trodde att de kom från en ”vanlig” underentreprenör – trots att fakturorna kom från flera olika bolag och han själv, i chattar, dividerar om en av arbetarna ska få 140 eller 150 kronor i timmen.

”Känner sig blåst”

När Skatteverket knackat på har företagare gett ”hela skalan” av förklaringar till kontakten med fakturafabriken. Några erkänner rakt av, vissa protesterar kraftigt. Andra har själva blivit förda bakom ljuset.

En av dem är Stambytesgruppen, som samarbetar med Rättvist byggande för att motverka kriminalitet och osund konkurrens. Bolaget åkte på skattehöjningar och straffavgifter på flera hundratusen kronor.

De anlitade en firma som en av deras tidigare anställda startat, och som i sin tur använde sig av fakturafabrikens tjänster.

– Det är klart man känner sig blåst. Jag har fått betala 400 000 kronor för något jag inte är inblandad i. Men på ett sätt är det här bra. Det gör att vi skärper våra rutiner ännu mer, jobbar ännu mer aktivt med att stoppa det här, säger Stambytesgruppens vd Henrik Calvàlle.

Jag har fått betala 400 000 kronor för något jag inte är inblandad i.

Samtidigt som myndighetens kvarnar maler ner just den här fakturafabriken korn för korn, har Finanspolisen kartlagt den ryskspråkiga organiserade kriminaliteten i Sverige som snurrat runt nära tre miljarder kronor i misstänkta transaktioner.

– Det här är ju vår gemensamma infrastruktur och fastigheter som byggs utan att samhället har någon inblick. Av människor som troligtvis inte har samma goda villkor och där ingen kontrollerar vare sig deras arbetsmiljö eller kvaliteten på deras arbete. Och samtidigt undanhålls skatteintäkter på miljardbelopp, säger Eugen Alm, senior åklagare på Ekobrottsmyndigheten.

Få de senaste byggnyheterna – direkt i din inbox! Prenumerera på Byggnadsarbetarens nyhetsbrev.

Gå med i Facebookgruppen Arbetsmiljö på bygget och få de senaste nyheterna i ditt flöde.