Stopp för ”riv ut hela skiten” – behåller 50-talets gedigna inredning

Köksmontören Daniel Almteg, 42, muttrar tyst för sig själv. Han är inte helt nöjd med tidsåtgången för de senaste dagarnas arbetsuppgifter.

– Det tar mycket längre tid att göra det här än ett vanligt kök. I vanliga fall hade det tagit två timmar, nu har det tagit två dagar. Så just nu är det inte så roligt, säger han innan han snabbt lägger till:

– Men det handlar nog mest om att jag inte har fått in snitsen än, det är många arbetsmoment som tar lite för lång tid. Det blir nog bättre med tiden.

Daniel pratar om själva köksmonteringen. Men totalt sett, i och med att stommarna återanvänds, tar renoveringen inte längre tid.

Mer klimatsmart renovering

Vi står inne i ett kök i ett av Uppsalas klassiska folkhemsområden Tuna backar. Lägenheterna här ägs till stor del av allmännyttiga bostadsbolaget Uppsalahem, som totalt har cirka 18 000 hyresrätter i sitt bestånd.

Av dem byggdes omkring 4 000 på 1940- och 50-talet. Nu testas ett nytt sätt att renovera köken i just den typen av lägenheter. I stället för att riva ut köken totalt satsar man på att ha kvar stora delar av det befintliga materialet. Den tidstypiska känslan behålls i bostaden, samtidigt som renoveringen blir mer klimatsmart när man rutinmässigt inte bara byter ut allt.

– Vi har funderat på hur vi ska kunna bevara så mycket som möjligt, och behålla den tidstypiska känslan i våra lägenheter, säger Per Viklund, verksamhetsutvecklare på Uppsalahem.

Men det här ställer alltså högre krav på den som ska utföra jobbet.

– Den största utmaningen är att det är mycket mindre marginaler. Luckorna måste sitta på millimetern och det är mycket pill och småskruvar på handtagen, säger Daniel Almteg.

Daniel Almteg berättar om jobbet:

Uppsalahem driver projektet med retroköken tillsammans med Modexa, ett företag som tagit fram specialtillverkade luckor, skjutpartier och gångjärn för att de ska passa in i 40- och 50-talskök.

– Vi har egentligen gjort allt för att återskapa retrokänslan. Men i ny tappning. Tidigare var det till exempel vanliga trälådor som förvaring, men numera går lådorna på moderna skenor, säger Tobias Tillman, kvalitetsansvarig på Modexa.

Så 50-tal, fast 2026?

– Ja, precis. Utmaningen har varit att stommarna ska behållas. Vi har varit tvungna att ta fram ett helt nytt koncept för att allt ska passa. Till exempel egna specialtillverkade gångjärn till luckorna.
Men det går. Nu har köket fått tillbaka sin 50-talskänsla.

Har 3D-printat

Arbetet med att återskapa retroköken började långt innan det första köket renoverades. Redan för drygt två år sedan började Tobias och hans kollegor ta fram material som skulle passa in i stommarna från 50-talet.

– Vi har 3D-printat massor av material för att vara säkra på att allt fungerar. Den minsta beställningen av aluminiumlisten till skjutpartierna var på 14 000 meter, så vi ville verk- ligen vara säkra på att den fungerade innan vi la den ordern.

Det är inte bara utseendet och miljöaspekten som gör att man väljer att behålla de gamla köken. Ytterligare en anledning är kvaliteten på byggmaterialet.

Enligt Modexa håller flera av de befintliga delarna betydligt längre än man kanske tror. Det är stor skillnad på kvaliteten från 50-talet mot byggmaterialet som tillverkas i dag. Anledningen: Nuförtiden ska byggvaror hela tiden gå snabbare att tillverka – till ett lägre pris. Många billiga diskbänkar som köps i dag får repor direkt. Det händer däremot sällan med en helgjuten bänk från 50-talet.

– Ger man bara materialet från 50-talet lite kärlek kommer det att hålla i många, många år till. Stommarna kommer till exempel lätt att kunna hålla i 80 år till, säger Tobias och radar upp fler exempel.

Han pekar på köksbänken och diskbänken. De är långt över pensionsåldern men är inte i närheten av att ha passerat sitt bästföredatum.

– Jag är ofta ute på projekt och hör byggjobbare säga ”Ähh, det är lika bra att riva ut hela skiten.” Då brukar jag fråga ”Tror ni det nya köket kommer sitta i 60–70 år?” och det är det ju ingen som tror.

Ger man bara materialet från 50-talet lite kärlek kommer det att hålla i många, många år till.

Blir det dyrare att renovera på det här sättet?

– Jag skulle nog säga att det blir billigare. Och ur ett långsiktigt perspektiv kommer det här köket hålla otroligt mycket längre än ett sprillans nytt kök.

Blir inte dyrare

En mer varsam renoveringsinsats innebär också en stor fördel för lägenhetsinnehavaren. Tom Gullgren, det är hans kök vi står i, har kunnat bo kvar hemma under hela renoveringstiden och är mycket nöjd över vad montören Daniel Almteg har åstadkommit.

– Jag är supernöjd med allt. Det har fungerat hur smidigt som helst och jag gillar verkligen det här retrostuket. Särskilt beslagen, elefantfötterna som de kallas, tycker jag är riktigt schyst.

Det gillar Per Viklund på Uppsalahem att höra. Han tycker det är centralt för projektet att hyresgästerna informeras och förstår varför man väljer att göra på det här sättet.

Att det är viktigt visar inte minst en studie från Chalmers tekniska högskola som nyligen släpptes. 450 hyresgäster i allmännyttan i Göteborg har intervjuats om orsakerna till varför de flyttar när deras lägenhet ska renoveras. Just brist på information var en anledning, men även allt strul som en renovering innebär samt att hyran ofta höjs.

Hur mycket retrorenoveringarna i Uppsala kan påverka hyran jämfört med en standardrenovering är dock ännu oklart.

– Vi har bara gjort det här i totalt fyra kök. Vi ska nu utvärdera det här pilotprojektet. När vi ser att det här konceptet fungerar och kan skalas upp, då ska det förhandlas med Hyresgästföreningen, säger Per Viklund.

Han menar att responsen från de hyresgäster som hittills fått sina kök renoverade på det här sättet har varit jättebra.

Finns det något negativt med det här?

– Vi är fortfarande ganska tidigt in i det här men vi har nog aldrig fått så mycket positiv feedback. Vi har snarare funderat på varför vi inte har gjort det här tidigare. Och vi kan inte se att det blir dyrare att göra den här typen av varsam renovering, säger Per Viklund.

– Så för att svara på din fråga: Nej, snarare tvärtom.

Få de senaste byggnyheterna – direkt i din inbox! Prenumerera på Byggnadsarbetarens nyhetsbrev.

Gå med i Facebookgruppen Arbetsmiljö på bygget och få de senaste nyheterna i ditt flöde.