Här köper byggnadsarbetare droger: "Använder amfetamin"
En ny företeelse har växt fram de senaste åren. Byggnadsarbetare på samhällets skuggsida som tar droger.
– Det är klart att det är ett problem, säger Lennart Karlsson, narkotikaexpert på polisen.
De kommer från Östeuropa och tidigare Sovjetrepubliker. De jobbar ofta svart på byggen under tuffa förhållanden, med helgjobb och alldeles för långa arbetsdagar. De tränger ihop sig i små lägenheter som de betalar överpriser för.
Lennart Karlsson, narkotikaexpert och kommissarie på Citypolisen i Stockholm, förklarar att man har kunnat skönja en ökning i droganvändning just för de här personerna de senaste fyra, fem åren.
Han är noga med att betona att det inte finns några siffror som visar just detta, utan att det baseras på polisens erfarenheter i arbetet mot droger.
– Vi ser en kategori människor som är här i Sverige och jobbar, en del med papper och en del utan, som kommer ner på den öppna drogscenen, för att köpa narkotika, säger Lennart Karlsson.
Den öppna drogscenen som Lennart Karlsson pratar om är kvarteren runt Sergels torg. Orsakerna till att utsatta byggjobbare tar droger tror han hänger ihop med de hårda kraven.
– Det finns en marknad därför att arbetsvillkoren för många av dem är tuffa. De använder sig av centralstimulerande medel, som amfetamin, för att orka med ett slitigt arbete. De använder det för att palla, helt enkelt, säger han.
Problemet finns i flera branscher, men transport och bygg är två av dem som sticker ut.
– Det är en betydande del i byggsvängen, när det gäller dem som kommer hit och jobbar. Det är klart att det är ett problem, det ska man inte sticka under stol med.
Var får arbetarna tag på droger?
– Man ser hur de som är i den här miljön knyter kontakter väldigt snabbt. De som är här och jobbar är otroligt snabba med att hitta personer som i sin tur har kontakter med den kriminella världen. Det är aldrig några problem att få fram droger.
Hur går det till?
– Man kan se hur de kommer ner på Sergels torg, hur de söker upp någon och blir lotsade vidare – och så tar de tunnelbanan ut till förorten och köper sina grejer där.
Enligt Lennart Karlsson är vägen till narkotika kortare för dem som jobbar svart, på grund av att kriminella ligor ägnar sig åt både svartjobb och knark. Som utnyttjad arbetare finns därför också risken att bli använd som knarksmugglare.
– Det kan till exempel vara personer som sysslar med svart arbetskraft i byggsvängen som hämtar hit fem killar från Vitryssland som ska jobba på ett bygge i Sverige. Då är det ju inte omöjligt att de lastar på dem en resväska med narkotika.