info

Vill du söka artiklar i papperstidningen?

Använd sökfunktionen i e-tidningen. Öppna e-tidningen

Annons
Festool 980×240 V16-17

Därför kan du dö trots gränsvärde

Gränsvärde mot asbest, avgaser och kvartsdamm garanterar inte att du är säker. Det sker en kalkylerad risk med människoliv när gränserna sätts. Du kan skadas och dö trots att du följer reglerna.

Olika länder – olika gränsvärden

Gränsvärdet talar om hur mycket av ett farligt ämne du får utsättas för på jobbet. Det gäller bland annat kvartsdamm som finns på nästan vartenda bygge.

Nu senast har det varit en strid i Sverige om det tillåtna gränsvärdet för kvartsdammet. Det ligger i dag på 0,1 mg per kubikmeter luft, men borde av hälsoskäl sänkas till 0,025 anser arbetsmedicinsk expertis. Men det gamla värdet behålls. Arbetsmiljöverket backade från sitt förslag om att halvera det. I andra länder gör man en annan bedömning. I USA sänks det till hälften. Det som anses farligt i USA borde rimligtvis vara det i Sverige också.

EU har samma gräns som i Sverige, men EU:s egna experter vill sänka till hälften för att skydda arbetares liv.

Experterna körs över

Kvartsdamm kan döda och skada arbetare genom farliga sjukdomar som lungsjukdomen silikos och lungcancer. Gång på gång har svensk arbetsmedicinsk expertis försökt få Arbetsmiljöverket att sänka gränsvärdet, vilket skulle öka kraven på arbetsgivarna att skydda sina arbetare. En sänkning till halva värdet skulle spara 16–30 liv per år och hindra att ännu fler skadas, bedömer experterna. Protesterna gäller också andra vanliga, livsfarliga ämnen som asbest och avgaser från fordon, där arbetare riskerar att skadas svårt. Men också där har de blivit överkörda.

Pengarna avgör

Det är inte bara hälsan som styr när Arbetsmiljöverket sätter sina gränsvärden. Också ekonomin för samhället och företagen vägs in, liksom tekniska möjligheter. Arbetsmiljöverket behöll gränsen för kvartsdammet efter att arbetsgivarna gått i taket och sagt att det skulle kosta två miljarder att sänka. Verket ansåg heller inte att en sänkning skulle rädda så många liv. Kalkylerandet med risker och pengar ställer frågan på sin spets.

Hur mycket är en arbetares liv och hälsa värt och vems liv är man beredd att riskera?

Farliga genvägar ökar risk för ras – och få kan föreställa sig kraften i fallande jord

Förberedelser

Det är lätt att mista sig på riskerna vid schaktning. En jordhög vid en schaktgrop eller en uppgrävd ledningsgata ser ju inte skrämmande ut men kan bli en livsfara. Som vid senaste dödsolyckan då schaktkanten brast och en man föll och fick rasmassor över sig i Hedemora den 19 februari.

Jordmassor är levande material och påverkas dessutom av vattendrag, vibrationer från fordon och väderförhållanden som vid tjäle. Jordlagrens sammansättning kan också öka risken för ras. Ett schakt kan vara säkert ena dagen men farligt nästa, därför måste de som ansvarar för arbetarnas säkerhet bedöma riskerna mer noggrant. Men det brister ofta och alldeles för sällan görs geologiska undersökningar före byggstart.

Kunskap

Även äldre och erfarna personer har skadats och dött i schaktras. En orsak kan vara att det är mycket komplicerat att förutse risker då man arbetar med jord och mark. Det vittnar flera anläggningsarbetare om som själva varit med om olyckor.

Jag träffade en av dem, en man som hamnade under rasmassor i en rörgrav. Han överlevde, fick hjälp av en arbetskamrat, men arbetslivet var slut. Senor och ledband hade slitits av i ena benet.

Det är en oerhörd kraft i fallande jord, en kubikmeter väger runt två ton. För att stoppa olyckorna krävs mer kunskap, utbildning och större försiktighet i branschen. Det fordras förbättringar från såväl arbetsgivare som egenföretagare.

Tid

Tid och goda säkerhetsmarginaler är viktigast för att färre ska skadas. Det måste ges tid att bedöma risker, gräva ut tillräckliga släntlutningar och göra stödkonstruktioner. Man måste också hinna flytta rasmassor och säkra bygget om en schakt stått öppet länge och torkat ut.

Men byggverksamhet är i dag lika med stress och snäva tidsmarginaler, vilket alltför ofta leder till farliga genvägar.

Så länge tidspressen fortsätter sätts liv på spel i schakten.

Du har rätt att vara säker – oavsett språk

Måste agera

”Alla måste kunna svenska på bygget.” En vanlig replik, men verkligheten är ju att det i dag finns arbetare som varken talar svenska eller engelska på byggena och både byggverksamheten och säkerheten måste funka ändå. Det sämsta man kan göra är att stoppa huvudet i sanden och strunta i att hantera problemen. Vittnesmålen från byggarbetsplatserna är många om riskerna som uppstår när man inte kan tala med varandra, med risk för felkopplad last och att folk är på fel ställe vid fel tillfälle.

Ett exempel: Vid utbyggnaden av en fabrik i Husum föll en utländsk arbetare 6,5 meter och skadades allvarligt. På arbetsplatsen talades minst 14 språk och både Arbetsmiljöverket och polisen konstaterade allvarliga brister då det gällde kommunikation.

Ytterst ansvariga för skyddet på byggena är arbetsgivare och samordningsansvariga. De måste ha koll på språkproblem och betala det som krävs för att kommunikationen ska fungera.

”I samma stund man slutar att bry sig om sin arbetskamrat, blir mycket väldigt mycket farligare”

Tolk och tid

Det faller på sin egen orimlighet att någon som bara kommer hit för att jobba tillfälligt ska kunna svenska prickfritt. Mina egna årslånga studier i spanska har gett mig en stor ödmjukhet inför språkinlärning. Arbetsgivaren och den ansvariga för arbetsmiljösamordningen måste helt enkelt ta med språket i beräkningen under riskbedömningarna.

Så vad kan man göra? Hålla genomgångar med hjälp av tolk och förvissa sig om att alla förstått. Ha skriftliga instruktioner på olika språk och lära ut de enklaste varningsorden och begreppen på ett sätt som alla förstår. Det krävs extra tid för kommunikation på ett bygge med många språk.

Sammanhållning viktig

Det värsta med språkbarriären är att den skiljer arbetare åt. Jag lämnar de brännande frågorna om löner och andra villkor åt sidan och tar fasta på vad som händer när folk inte kan prata i boden. När arbetare inte talar med varandra, kanske varken kan eller vill förstå, så sänker det gemenskapen på ett bygge och det är lättare för en arbetsgivare att splittra ett lag. Jag skulle tro att de flesta arbetare egentligen vill ha kontakt och alla har ett ansvar för att det sker.

I samma stund man slutar att bry sig om sin arbetskamrat, blir bygget väldigt mycket farligare.

Därför döms så få efter dödsfall på bygget

Varannan frias

Enda sättet att bli dömd för arbetsmiljöbrott? Att en arbetsgivare tar bort skyddsräcket och puttar ut byggnadsarbetaren, anser vissa. Det är en överdrift men det är klart svårare att få en fällande dom för en arbetsolycka. När det gäller dödsolyckor på jobbet frias varannan åtalad, vid övriga brott, som till exempel mord och stöld, fälls cirka 90 procent. Att det inte blir fler fällande domar för dödsolyckor på bygget är allvarligt. Varje friande dom kan också öka risken för färre åtal framöver.

”Det är lättare att bli fälld för stöld eller mord än för en byggnadsarbetares död”

Snårig lagstiftning

För en fällande dom räcker det inte att någon dör på en arbetsplats med massor av brister eller att det gjorts många fel. Ett exempel är olyckan då en 2,6 ton tung innervägg rasade över snickaren Joacim Björk på ett bygge i Helsingborg. Han skulle lossa stag som han blivit tillsagd men förlorade sitt liv. Efteråt uppdagades allvarliga fel, från ritbordet och ut på bygget. Ändå valde domstolarna att fria. En förklaring till många friande domar är att arbetsmiljöbrott har ovanligt komplicerade beviskrav i flera led och att mycket är bedömningsfrågor.

Osäkert i rätten

Polis och åklagare har specialutbildats i arbetsmiljö, vilket lett till fler åtal totalt sett. Men det händer ändå att det brister i brottsplatsundersökningar och utredningar. De som sitter i domstolen har oftast ingen vana vid byggarbetsplatser eller specialkoll på arbetsmiljölagstiftningen. Det i sig kan leda till en osäkerhet och är rätten osäker blir det ingen fällande dom.

Skyddsombud och byggnadsarbetare är upprörda och tror inte på att rättvisa utkrävs. Ett exempel är kommentarerna vid hovrättens friande dom efter tjärolyckan i Luleå, där två industrimontörer dog. Ingen oskyldig ska dömas men det är ändå märkligt att så relativt få dödsolyckor i arbetslivet leder till fällande dom. Signalen till de ansvariga blir: det går att strunta i skyddet. Det finns en skillnad ända in i döden, mellan de som mördas och de som dör på jobbet.

Är det den bilden politikerna vill ge?

#metoo bara starten – nu börjar jobbet för att få bort sexuella trakasserier på bygget

Arbetsgivarna måste ta ansvar

Uppropet #sistaspikenikistan visar med all tydlighet, att kvinnor på alla nivåer i byggbranschen utsätts för sexuella trakasserier och det sker hela tiden. Ett exempel: ”Han tog på mig och under mina kläder”. Rörmontören Paulina Johansson berättade om en kollega som kastade sig över henne och tryckte ner henne ute på ett jobb när hon sågade rör. De som kränker är chefer, arbetskamrater och kunder. Och i många fall, säger vittnesmålen, har kvinnorna berättat för sina chefer men inget har hänt, ingen har tagit dem på allvar. Så vad krävs? Att företagen följer lagar och regler och tar sitt arbetsgivaransvar. Det handlar både om att förebygga sexuella trakasserier och att agera resolut när något hänt. Att både lyssna på kvinnorna i de enskilda fallen och på vittnesmålen i den massiva rörelse som nu växt fram. Det krävs strukturer för att kunna anmäla, utreda och att se till att förövare vet att trakasserier får konsekvenser. Företagen måste göra uppföljningar och kontroller.

”Byggbranschen har misslyckats med att ta hand om de kvinnor man säger sig vilja ha”

Utbildning

Trots planer och policys har byggbranschen misslyckats med att ta hand om de kvinnor man säger sig vilja ha. Problemen har varit kända länge men för lite har hänt. ”Kvinnor hör hemma i köket och sängen”. ”Stoppar du igen alla hålen? Kan du inte hålla ett öppet åt mig” är några yttranden som byggkvinnor tvingas höra. Att sätta stopp för det som är brottsligt och mot reglerna är en självklarhet, men att i grunden ändra attityder är lättare sagt än gjort. För en varaktig förändring krävs en medvetenhet och för det krävs utbildning på alla nivåer, från yrkesarbetare till företagsledning. Utbildning i såväl lagstiftning som jämställdhet. Vad är accepterat och tillåtet på en arbetsplats?

Civilkurage

En kollega tafsar på en kvinnlig byggnadsarbetare eller ger en sexistisk kommentar. Skulle du säga ifrån? Skulle du gripa in? Det kan tyckas enkelt att svara, men många har hukat, fallit för grupptrycket. Det #metoo kan göra är att fler faktiskt ser problemen och griper in. Kriminella handlingar ska så klart polisanmälas, strukturer och regler som hindrar trakasserier måste tillämpas i praktiken, men det handlar också om att vara en go´ arbetskompis, en kompis som ställer upp.

#sistaspikenikistan är en gigantisk manifestation för att kvinnor ska kunna gå till jobbet utan att bli sexuellt trakasserade. Man får nypa sig i armen. 2017 borde det vara en självklarhet. #metoo-rörelsen har öppnat en fördämning, flyttat fram positionerna, men det är ett misstag att tro att det löser alla problem.

Jobbet för en varaktig förändring på byggena har bara börjat.

Asbest – därför skördar det fortfarande liv

Miljonprogrammet

Nu rivs och renoveras miljonprogrammet. Det ökar riskerna för byggnadsarbetare att utsättas för asbest. Fibrerna sågs som ett supermaterial och därför finns de i mängder av byggmaterial från framför allt 1950-, 60- och 70-talen. 400 000 ton asbest finns inbyggt i äldre byggnader, en stor del i miljonprogrammets hus. Byggnadsarbetare utsätts för dammet både i stor och liten skala.

Vid Universitetssjukhuset i Umeå drabbades 58 byggnadsarbetare, på en skola i Örebro två arbetare som kapade rör. Priset för asbesten är högt. Runt 130 personer dör i cancern mesoteliom varje år och ytterligare cirka hundra beräknas dö i lungcancer. De flesta som dör i dag utsattes före förbudet men arbetare kommer att fortsätta dö när asbesthanteringen inte sköts.

”I vissa fall blir jobbet en chansning: ’Det är så lite, onödigt stoppa bygger för det’”

Okunskap

Kunskapen och medvetenheten om asbest har minskat och nya generationer byggnadsarbetare vet ofta inte var asbesten finns. Det ser ju inte farligt ut när man ska börja riva en plastmatta eller en fasadskiva. Inte så uppenbart akut som en livsfarlig ställning – men den kan vara lika dödlig. Ibland är det tydligt att det finns asbest, som i eternitskivor. Ibland är den dold, som i en matta under flera lager andra.

Varje byggherre ska undersöka om deras hus innehåller asbest och ta hjälp av specialister som vet. Arbetsgivare ska skydda sina anställda. Men exemplen är otaliga på när det går fel. På ett bygge i Karlskoga försäkrade byggherren felaktigt att det inte fanns asbest men tog inte prov. Asbest ska saneras av specialföretag men då gäller det att materialet faktiskt blivit upptäckt.

Pengar

Trots många och stränga regler syns ständigt nya rubriker om asbest som rivits på byggen utan skydd. Och sannolikt är dessa bara toppen av ett isberg. Hur är det möjligt? Ett svar är att det kostar tid och pengar att sanera asbest.

I byggbranschen finns en uppsjö av oseriösa företag som medvetet tar in okunniga och utsatta arbetare för att riva. I vissa fall blir jobbet en chansning: ”Det är så lite, onödigt stoppa bygget för det”. Det kan ta upp till 30 år att få mesoteliom. Då händer det att hälsan väger lätt. Men ingen vet hur lite fibrer som räcker för att bli sjuk och tiden kan komma ikapp.

Jag har sett smärtan när det skett. Glömmer aldrig mötet med änkan som förlorade sin älskade man i mesoteliom. Tumören växte i hans bröst medan han tynade bort och till sist dog en tidig morgon. Inget jobb är värt ett sådant öde.

Därför ökar risken för en stor byggolycka

Tunga byggdelar

Det byggs som aldrig förr. Jättelika byggdelar lyfts över arbetsplatserna. Hus, broar och andra konstruktioner växer bit för bit på landets byggen. Gjutformar byggs och rivs. Inget får tappas eller rasa, allt måste fungera perfekt från beräkningar och tillverkning av byggdelar till jobbet ute på bygget. Men det alla olyckor och tillbud vittnar om, är att byggen sällan är perfekta.

Exemplen är otaliga, som formrasen i Ludvika och Älands-fjärden, liksom trappraset på ett kontorsbygge i Solna. Beräkningar och arbetsmetoder kan bli fel, byggdelar förankras inte alltid som de borde och det går ibland snett vid lyft av tunga element.

Kommunikationen

Byggena är ofta ett myller av arbetare från olika håll som inte är vana att jobba tillsammans. Arbetsplatserna är splittrade på många entreprenörer i långa kedjor och arbetare har en uppsjö av anställningsformer. De stora byggföretagen satsar mer på arbetsmiljö i dag men säljer samtidigt ut jobb, inte minst de farliga, till andra företag.

Byggenas stora risker ställer höga krav på samordning, risk-bedömning och kommunikation. Men det har visat sig svårt att få till i praktiken. Säkerhetskulturen varierar, både mellan svenska och utländska företag. Språksvårigheter är ofta en risk, som vid ombyggnaden av Metsä Board Husum, med minst 14 olika språk.

Stress

Byggena blir alltmer tidspressade. Konkurrensen mellan företagen ökar. Kombinationen stress och brister i planering kan bli förödande.

Ute på byggen tar folk till lösningar som kortsiktigt löser problem men som kan visa sig farliga. Ett element kommer i fel storlek eller ordning. I stället för att vänta, göra om, kanske man skarvar, gör något tillfälligt för att slippa sinka. Problemet är att det kan bli farligt. Det krävs minutiös planering och kontroll i alla led men också att arbetare får möjlighet att säga ifrån. När det inte funkar kan det leda till katastrof.

Annons
info

Byggnadsarbetaren.se använder cookies för att optimera upplevelsen för dig som besökare. Läs mer