info

Vill du söka artiklar i papperstidningen?

Använd sökfunktionen i e-tidningen. Öppna e-tidningen

Annons
Festool 980×240 V49-52

Då bråkar man inte om skyddsräcken

Kriminaliteten har slagit rot på byggena och det hotar arbetsmiljön både för utsatta och vanliga byggnadsarbetare. Bättre kontroll och brutna kontrakt är ett sätt att komma åt problemet.

Slår mot säkerheten

Den insyn jag fått i hur brottslighet har fått fäste i byggbranschen gör mig livrädd. Rädd för hur den urholkar arbetsvillkoren och arbetsmiljön, rädd för hur den slår mot utsatta arbetare som utnyttjas.

När kriminell verksamhet slår rot på ett bygge gäller inga vanliga arbetsmiljöregler. Om företagets ägare är tungt kriminell bråkar man knappast om ett skyddsräcke.

Hot på flera byggen

Exemplen är flera. Ett av de senaste är Prime Living, vars byggen och verksamhet vi har uppmärksammat. En beställare som haft entreprenörer med klara kopplingar till kriminalitet och där det varit omvittnat farlig arbetsmiljö på arbetsplatsen i bland annat Spånga.

Efter att nitiskt bevakat bygget har facket dragit sig tillbaka, på grund av hotbilden på arbetsplatsen. Och det är risken. Svart verksamhet och hot äventyrar det normala arbetsmiljöarbetet. Det ökar risken att farliga arbetsplatser inte granskas och nagelfars i den omfattning som behövs, varken av fack eller myndigheter. Då är vi illa ute.

Bryt kontrakten

Kriminalitet kan ta sig många skepnader och omfatta allt från penningtvätt och falska löner, till hänsynslöst utnyttjande av utsatta arbetare.

”Det finns de som bor i garage och blir slagna av arbetsgivaren”, sa Bengt Sandberg, från Fackligt center för papperslösa.

Med sådana villkor är det lätt att lämna lägsta budet och slå undan all konkurrens. Därför är varenda skattekrona som satsas på att motverka kriminalitet i byggbranschen viktig. Men även byggherrar och byggföretag måste dra sitt strå till stacken genom att kolla underentreprenörer och bryta kontrakt med företag som har tveksamma kopplingar. Bara så kan byggena bli säkra för alla.

Önskar en fin julledighet till dem som kan. Och säkerhet vid eventuella hemmabyggen.

Asbestlarmet. Asbest dödar fler än tidigare känt.

Så kan vi få slut på lidande och död

Priset för att bygga är fortfarande död och skador och olyckorna ökar igen. Det går att stoppa om viljan finns – med kontroll, planering och samarbete.

Bättre kontroll

Byggen ändras varje dag. Plötsligt finns en ny grej att snubbla över som inte fanns där i går, någon har tagit bort ett skydd för ett schakt som fanns där för en timma sedan. Yrkesgrupper kommer och går, det är fler underentreprenörer, fler språk, ett högre tempo än någonsin.

För att hålla ihop allt krävs en minutiös kontroll, från beställare till entreprenörer och ut till alla byggnadsarbetare. Att bygga säkert kräver resurser för skydd och tillsyn. Men det räcker inte. Arbetsmiljöverket behöver göra fler kontroller på arbetsplatserna. I dag går det att konkurrera med dålig arbetsmiljö. Så länge det är möjligt, blir arbetsmiljön inte bättre.

Planering

I flera år har olyckorna ökat i byggbranschen, förra året var anmälningarna runt 3 700. I somras skedde en tioprocentig ökning jämfört med året innan, enligt Ekot. Flera dödsolyckor har skett i år. Bakom varje siffra finns människor, döda och skadade byggnadsarbetare och deras anhöriga. Jag har träffat några av dem, jag har sett lidandet hos anhöriga. Som mamman som förlorade sin ende son när en vägg rasade i Helsingborg.

Och jag slås av att fortfarande, år 2018, kan priset för att bygga vara död och skador. Det finns kunskap om hur olyckor kan hindras men det kräver tid och pengar. Tidspressen måste minska men det går att samtidigt bygga både ganska fort och säkert. Om bygget är bra planerat, om säkerheten är prioriterad och förberedd. Om byggnadsarbetare och skyddsombud verkligen får vara med och planera hela vägen.

Samarbete

Ett bygge är ingen enmansshow. Här ska flera arbetslag, ibland med delvis olika intressen samsas och dra åt samma håll. Det kräver samarbete och att alla jobbar med skyddet, från huvudentreprenör till yttersta underentreprenörens senast anställde.

Språkbarriärer behöver överbryggas där de finns. Och i praktiken, på byggena, finns ingen genväg om man vill komma åt olyckorna. Det handlar om att alla led tar sitt ansvar – och gör det samtidigt.

Tummen upp: För alla som vill hindra olyckor och arbetssjukdomar, som branschsamarbetet Håll Nollan och  skyddsombudens kamp mot damm under Arbetsmiljöveckan.

Tummen ner: Höst, halka och kyla på ingång. Det innebär i sig lite högre risker.

Läs tidigare Arbetsmiljöbloggar:

Den kampen kräver styrka på riktigt

De kan sätta ditt liv på spel – helt ostraffat

Den kampen kräver styrka på riktigt

Många har skämts för att prata om det och lidit i det tysta. Men alla har något att vinna på att psykisk ohälsa äntligen lyfts upp och diskuteras: den som mår dåligt, arbetskamrater och arbetsgivare.

Den som mår dåligt

I ett tidigare nummer skrev vi om anläggningsarbetaren Jens Rundlöf som under lång tid lidit av psykisk ohälsa: ångest, tvångstankar och depression. Han ville berätta för att få bort skammen, lyfta på locket och få folk att börja prata, oavsett om det gäller psykisk sjukdom eller om man tagit stryk psykiskt av jobbet eller privat.

Allt fler, idrottsstjärnor och kändisar, har börjat berätta om hur de mår. Det är bra men fler röster behövs. Jens är inte ensam i byggbranschen men det kan kännas svårt att säga hur man mår i en miljö som är så tuff. Med ett öppnare klimat kan den som vågar lätta den egna bördan, få stöttning och söka hjälp. En rutten dag blir lättare om man möts av förståelse.

Arbetskamrater

Alla vi kollegor kan bli bättre på att se varandra, att se när en arbetskamrat plötsligt drar sig undan, inte är med i snacket. Om den som mår dåligt orkar berätta, får arbetskamraterna en chans att stötta, att ställa frågan: finns det något jag kan göra? I arbetslivet kan det räcka med att veta att någon tar mediciner eller behöver ta det lugnt en dag. ”Och jag begär inte att någon ska lösa mina problem, det måste jag göra själv”, sa Jens när vi träffades.

Vågar en person börja berätta, så vågar kanske fler. Problemen finns där, människor i byggbranschen är inte annorlunda än andra. I vissa fall är jobbet problemet. Att tala om hur man påverkas psykiskt kan leda till förbättringar för alla.

Arbetsgivaren

Det finns flera vinster för den arbetsgivare som tar sitt ansvar och stöttar anställda med psykiska problem. Den som möts av öppenhet jobbar sannolikt bättre. Vinsten med att erbjuda och sätta in hjälp och stöd i ett tidigt skede kan göra att folk orkar fortsätta jobba i stället för att bli sjukskrivna. Att mötas av förståelse kan rädda liv.

Många som har psykisk ohälsa är rädda för att berätta för att de ska ses som svaga. Men det är tvärtom. Att tvingas kämpa med sig själv kräver styrka på riktigt.


Här kan du få hjälp om du mår dåligt

Sök hjälp via företagshälsan eller vårdcentralen. Du kan också få mer vägledning via 1177 Vårdguiden.

En snabb tupplur på rasten. Bra för att ta igen dålig sömn, enligt sömnforskaren John Axelsson.

En ny dödsolycka. Ett väggelement rasade. En man avled efter olyckan i Funäsdalen.

De kan sätta ditt liv på spel – helt ostraffat

Det går att utsätta byggnadsarbetare för livsfara, utan att någon ställs till svars. Det visar den nedlagda utredningen efter formrasolyckan i Ludvika. Hur kan det bli så och varför är risken stor att det händer igen?

Något gick väldigt fel i Ludvika. Men utredningen slutar i ett vakuum.

Skador är inga bevis

Allt de har gjort är att gå till jobbet, sedan har de hamnat i ett kaos med skador och skräck. Arbetarna i Ludvikaraset låg på spåret, rädda för att tåget skulle komma. De förväntade sig att rättssamhället sedan skulle utkräva ett ansvar. Men så blev det inte. Brottsutredningen är nedlagd i brist på bevis. Om du blir skadad i en olycka kan du inte räkna med att någon krävs på ansvar för det som hänt. Skadornas omfattning, olyckans storlek leder inte till att det automatiskt blir en rättegång.

Ansvar faller mellan stolarna

Efter Ludvikaraset vet man en sak säkert, fel har begåtts i flera led. Men den direkta orsaken, och därmed ansvaret, är inte klarlagd enligt Arbetsmiljöverket. Huvudentreprenören Skanska, som byggde formens träkonstruktion, lägger ansvaret på konstruktören Britek som ansvarade för stålställningen. Britek förnekar ansvar. Där slutar utredningen i ett stort frågetecken.

Men det hade gått att gå till botten och sannolikt tydligt slå fast var felet begåtts,  anser den inspektör som utrett. Genom att begära in en oberoende beräkning av form och ställning. Men verket har inget lagligt stöd att kräva det av Skanska, eller att låta göra det själv.

Man lär inte av olyckorna

Åklagarens uppfattning är att det var något fel på ställningen men att ytterligare utredning inte gjort det lättare att slå fast ett straffansvar. Ett ansvar som utkrävts både efter Kistaraset och formraset i Älandsfjärden. Resultatet blir ett vakuum. Ingen oberoende part slår fast vad som orsakade olyckan eller vem som har felat.

I dag blir myndigheterna ofta utlämnade till företagens egna utredningar. Det räcker inte. Om man inte lär av olyckorna finns risken för nya.

Inga straff blir utdömda för dem som utsatt andra för risker. Myndigheterna måste både få en skyldighet och resurser att gå till botten med brister efter olyckorna. Antingen i ordinarie, oberoende utredningar eller i haverikommissioner. Det är man skyldig dem som riskerar sina liv.

Nu vågar byggnadsarbetare berätta om psykisk ohälsa.

Ytterligare ett ställningsras har skett. Nu senast i Vetlanda.

Dina ögon och öron kan rädda livet på andra

I dagarna ber vi er läsare att tipsa om kandidater till Årets sämsta bygge. Vi kommer också att uppmana er att höra av er efter olyckor. Det är tack vare tips från er yrkesarbetare som vi kan leta efter sanningen – också där det finns intresse att dölja den.

Ni är ögon och öron

Ni ser vad som händer, när nya faror och företeelser dyker upp. Ni har hört snacket på arbetsplatsen före en olycka, kanske sett en ohållbar arbetssituation, som asbestrivning utan skydd, dåliga ställningar eller farlig grävning.

I den bästa av världar kan ett telefonsamtal, mejl eller sms leda till att vi skriver om missförhållanden och kan hindra olyckor. När en olycka väl skett är det viktigt för oss att få veta vad som hände och vad som låg bakom.

Tack vare tips om missförhållanden har vi kunnat skriva om bakgrunden till flera svåra och dödliga byggolyckor och om olycksoffren efter formraset i Ludvika som inte fått hjälp.

Berätta om sanningen

Det låter cyniskt men är sant. Alla är inte lika intresserade av att ta fram den verkliga sanningen efter en olycka. Det är vanligt att alla parterna skyller ifrån sig på varandra efter en olycka.

Inget byggföretag vill hamna i domstol eller dra på sig stora böter. Alla företag säger naturligtvis att man ska utreda olyckan men deras utredningar är till en del en partsinlaga.

Efter en allvarlig händelse har myndigheterna oftast sekretess kring utredningen. Vi som tidning vill så snabbt som möjligt gå ut med fakta för att alla i branschen ska få veta vad som hänt.

Kan hindra fler olyckor

Det som händer på din arbetsplats, kan drabba andra. Kanske kan just ditt tips förändra.

Visst kan det vara kaos efter en olycka och svårt att ge en fullständig bild. Men om du bara tipsar och ger en pusselbit är det vårt jobb att lägga hela pusslet. Vi jobbar efter etiska spelregler och du har möjlighet att vara anonym.

Jag har sett att uppmärksamhet kan förändra. Det är till exempel inget företag som vill utses till Årets sämsta bygge. Däremot finns flera exempel på Årets sämsta bygge där det blivit en klar uppryckning året efter när vi följt upp.

Uppmärksamheten kan vara en del av det. Den kan påverka och rädda liv.

Till dem som med en dåres envishet fortsätter att kämpa mot asbest, olyckor och andra farligheter på bygget.

Ytterligare en byggnadsarbetare har förlorat livet. Han dog i en fallolycka i Branäs.

Efter #metoo: Därför måste killarna agera

Det skulle aldrig bli som förr. #metoo och byggbranschens #sistaspikenikistan svepte som en flodvåg genom byggbranschen. Byggtjejerna startade, men för en riktig förändring måste killarna backa jobbet för lika villkor. Både för sin egen och tjejernas skull.

Männen är i majoritet

1,4 procent av Byggnads medlemmar är kvinnor. Jämställdhet och att alla ska behandlas lika, är inte en fråga kvinnorna ska behöva driva själva. Det är lika mycket männens fråga. Orsaken?

Några få kan inte göra allt och det behövs den stora massans stöd för att attityder ska ändras och bygget bli en bra arbetsplats för alla.

För att genomföra det behövs det policys, regler, kurser och arbetskamrater som säger ifrån.

Kränkningar förstör för hela laget

En arbetsplats där vissa arbetare tillåts bli hånade och kränkta förstör för alla. Det slår sönder sammanhållning och skapar otrygghet. Kränkningar och dålig stämning sprider sig snabbt på en arbetsplats. På ett bygge där kvinnliga yrkesarbetare inte respekteras kan ingen annan räkna med att få respekt.

Efter #metoo har också män berättat att de känner obehag inför att kvinnor utsätts. En av dem är Lars Jonsson, rörmokare, som startade #Iwill för att stötta byggkvinnorna.
”Mycket passar inte i tryck”, sa han om det som sägs om kvinnor på byggen.
Flera byggkvinnor har vittnat om att jämställdhet diskuteras mer i dag, att de värsta bråkmakarna aktar sig och att fler män som tidigare var tysta säger ifrån. Det är ett första steg. Men många behöver göra mycket mer.

Kränkningar hindrar rekrytering

Byggbranschen skriker efter arbetskraft. Kvinnor i byggyrken vittnar om att allt de vill är att få jobba och bli en i laget. I stället har många tvingats gå till jobbet med en stor klump i magen, inte vetat om de skulle bli hånade, ifrågasatta eller sexuellt trakasserade.

Kvinnorna har inte valt byggyrket för att vara taskiga mot vissa män. De har följt sin egen yrkesdröm, hittat ett roligt, utmanande och bra betalt jobb som de utbildat sig för. De har visat mod och satsat på en bransch, där de vet att risken för motstånd är stort.

Trakasserier måste stoppas, för att ingen har rätt att kränka någon annan. Kvinnorna behövs på byggena och har samma rätt som män att jobba, utvecklas i yrket och tjäna pengar.

Nu är det upp till de manliga byggnadsarbetarna, cheferna, arbetsgivarna och skyddsombuden att backa kvinnorna så att de får chansen.

För företag, arbetskamrater och myndigheter som inte låter #metoo falla i glömska.

Allergiproblemen ökar bland byggnadsarbetare. Rörmontörer och golvläggare utsätts för epoxi. Nickel och kobolt i byggverktyg och andra material kan skada för livet.

Därför måste panikstressen stoppas

Panikstressen på byggena skadar både kropp och själ och gör bygget farligare. Därför måste stressen som skadar stoppas. Det är inte omöjligt, verktygen finns.

Stressen på byggen skadar arbetare och hotar säkerheten. På hela arbetsmarknaden är psykisk ohälsa vanligaste orsaken till sjukskrivning,

Stressen skadar psyket

Det talas om hållbarhet i byggandet, om att värna miljön på sikt men lika självklart borde det vara att byggnadsarbetarna som gör jobbet, inte ska stressa ihjäl sig.

Det har blivit värre. Arbetsmiljöverket har granskat stora byggföretag och konstaterat att stressen ökat. Arbetsledarna i byggbranschen slog tidigt larm om psykosociala problem. Byggnadsarbetare sliter ofta med omöjliga tidplaner och noll chans att påverka. Det får konsekvenser.

I byggbranschen ökar anmälningarna om arbetsskador på grund av sociala och organisatoriska skäl. 530 sådana anmälningar har gjorts de senaste fem åren, med orsaker som arbetstakten och alltför mycket arbete. Antagligen är detta bara toppen av ett isberg.

Byggnadsarbetare sliter ofta med omöjliga tidplaner och noll chans att påverka.

Stressen skadar kroppen

Men stressen har också ett annat högt pris. Det ständiga jagandet efter tid påverkar inte bara psyket utan även kroppen på ett farligt sätt. ”Det tar ju aldrig slut, stressen blir bara värre, på bygge efter bygge”. Jag har hört det från många slitna byggnadsarbetare som bävar för hur länge de ska orka.

Byggnadsarbetare som jobbar hårt med sin kropp tar stryk på flera sätt av att ha sin kropp i ständig alarmberedskap. Kroppen bryts ner, man dräneras på energi och skadas lättare och får värk. Sedan finns risker som sämre immunförsvar, störd sömn, högt blodtryck och hjärtinfarkt.

Stressen gör bygget farligare

Ofta hamnar byggnadsarbetare och arbetsledare i omöjliga situationer på grund av dålig planering och konkurrens ner på sista öret. Men konsekvenserna kan bli ödesdigra. Det finns ett klart samband enligt forskningen: stress ökar risken för olyckor på bygget. Panikstress får folk i alla led att göra överilade saker, strunta i skyddet och ta genvägar.

Då kan man fråga sig hur detta stressvansinne får fortsätta. Särskilt när det finns regler som just ska stoppa jobb med farlig arbetsbelastning och stress. Arbetsmiljöverkets föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö slår fast ett tydligt ansvar och vad som ska göras. Ansvaret är arbetsgivarens. Farliga jobb ska hindras och ingen får ta skada av hur bygget organiseras eller planeras. Nu verkar detta inte tillämpas i byggbranschen.

Men reglerna måste tas på allvar och användas, så att livet kan bli hållbart även för dem som bygger hållbara hus.

Därför skadar byggmisären alla på bygget

Gång på gång berättar vi om misären på bygget. Arbetare som jobbar för 40 kronor i timmen i en livsfarlig miljö och sover under hemska förhållanden på jobbet. Men misären drabbar inte bara dem, utan på sikt alla på bygget.

Urholkar säkerheten

De kan jobba sida vid sida. På ena sidan byggnadsarbetare med trygga anställningar, avtalsenliga löner och en arbetsgivare som säger sig hålla hårt på skyddet. På den andra arbetare som utnyttjas, har en lön som inte går att leva på och som lever med ständig rädsla att förlora jobbet. Att de usla villkoren tillåts urholkar konkurrensen och flyttar gränsen för vad som är acceptabelt på ett bygge. Det gör att arbetsmiljö och säkerhet på sikt försämras. För vilken byggherre vill betala mer än nödvändigt?

Dubbelmoralen

Samtidigt som de stora byggbolagen talar alltmer om säkerhet säljer de ut jobben, ofta de farligaste, i långa kedjor med underentreprenörer. Det skapar osäkrare byggen för alla. Samtidigt slipper de ofta ifrån sitt ansvar. Nu finns ett huvudentreprenörsansvar men det täcker långtifrån allt. Ta arbetsmiljön och olyckor till exempel. Den svenska lagstiftningen bygger på ett arbetsgivaransvar och det fungerade i en tid då det stora bolaget också var arbetsgivaren. Men händer det en olycka på ett bygge, som orsakas av någon annan än arbetsgivaren, så kan det rättsligt rinna ut i sanden. Rättsläget är exempelvis en svårighet efter Ludvikaraset med tolv skadade, där Skanska är huvudentreprenör och de skadade arbetar åt underentreprenörer.

Ingen tar ansvar

Många etablerade företag slår ifrån sig när missförhållanden upptäcks. Att de saknat kännedom om dåliga löner och arbetsvillkor. Inte sällan upptäcks detta på arbetsplatser där de etablerade bolagen saknar eller har få egna anställda. Men den som driver byggverksamhet har en skyldighet att ha koll på sina arbetsplatser och det är ett anständighetskrav att alla arbetare har bra och lika villkor.
I samma ögonblick man ruckar på den principen kan det vara du som drabbas nästa gång.

Väg fram nås genom lagar och krav. Dessutom måste entreprenörer och byggherrar ta sitt ansvar.
Det är viktigt att en förändring sker snart – annars hotar försämringar för alla.

Därför kan du dö trots gränsvärde

Gränsvärde mot asbest, avgaser och kvartsdamm garanterar inte att du är säker. Det sker en kalkylerad risk med människoliv när gränserna sätts. Du kan skadas och dö trots att du följer reglerna.

Olika länder – olika gränsvärden

Gränsvärdet talar om hur mycket av ett farligt ämne du får utsättas för på jobbet. Det gäller bland annat kvartsdamm som finns på nästan vartenda bygge.

Nu senast har det varit en strid i Sverige om det tillåtna gränsvärdet för kvartsdammet. Det ligger i dag på 0,1 mg per kubikmeter luft, men borde av hälsoskäl sänkas till 0,025 anser arbetsmedicinsk expertis. Men det gamla värdet behålls. Arbetsmiljöverket backade från sitt förslag om att halvera det. I andra länder gör man en annan bedömning. I USA sänks det till hälften. Det som anses farligt i USA borde rimligtvis vara det i Sverige också.

EU har samma gräns som i Sverige, men EU:s egna experter vill sänka till hälften för att skydda arbetares liv.

Experterna körs över

Kvartsdamm kan döda och skada arbetare genom farliga sjukdomar som lungsjukdomen silikos och lungcancer. Gång på gång har svensk arbetsmedicinsk expertis försökt få Arbetsmiljöverket att sänka gränsvärdet, vilket skulle öka kraven på arbetsgivarna att skydda sina arbetare. En sänkning till halva värdet skulle spara 16–30 liv per år och hindra att ännu fler skadas, bedömer experterna. Protesterna gäller också andra vanliga, livsfarliga ämnen som asbest och avgaser från fordon, där arbetare riskerar att skadas svårt. Men också där har de blivit överkörda.

Pengarna avgör

Det är inte bara hälsan som styr när Arbetsmiljöverket sätter sina gränsvärden. Också ekonomin för samhället och företagen vägs in, liksom tekniska möjligheter. Arbetsmiljöverket behöll gränsen för kvartsdammet efter att arbetsgivarna gått i taket och sagt att det skulle kosta två miljarder att sänka. Verket ansåg heller inte att en sänkning skulle rädda så många liv. Kalkylerandet med risker och pengar ställer frågan på sin spets.

Hur mycket är en arbetares liv och hälsa värt och vems liv är man beredd att riskera?

Farliga genvägar ökar risk för ras – och få kan föreställa sig kraften i fallande jord

Förberedelser

Det är lätt att mista sig på riskerna vid schaktning. En jordhög vid en schaktgrop eller en uppgrävd ledningsgata ser ju inte skrämmande ut men kan bli en livsfara. Som vid senaste dödsolyckan då schaktkanten brast och en man föll och fick rasmassor över sig i Hedemora den 19 februari.

Jordmassor är levande material och påverkas dessutom av vattendrag, vibrationer från fordon och väderförhållanden som vid tjäle. Jordlagrens sammansättning kan också öka risken för ras. Ett schakt kan vara säkert ena dagen men farligt nästa, därför måste de som ansvarar för arbetarnas säkerhet bedöma riskerna mer noggrant. Men det brister ofta och alldeles för sällan görs geologiska undersökningar före byggstart.

Kunskap

Även äldre och erfarna personer har skadats och dött i schaktras. En orsak kan vara att det är mycket komplicerat att förutse risker då man arbetar med jord och mark. Det vittnar flera anläggningsarbetare om som själva varit med om olyckor.

Jag träffade en av dem, en man som hamnade under rasmassor i en rörgrav. Han överlevde, fick hjälp av en arbetskamrat, men arbetslivet var slut. Senor och ledband hade slitits av i ena benet.

Det är en oerhörd kraft i fallande jord, en kubikmeter väger runt två ton. För att stoppa olyckorna krävs mer kunskap, utbildning och större försiktighet i branschen. Det fordras förbättringar från såväl arbetsgivare som egenföretagare.

Tid

Tid och goda säkerhetsmarginaler är viktigast för att färre ska skadas. Det måste ges tid att bedöma risker, gräva ut tillräckliga släntlutningar och göra stödkonstruktioner. Man måste också hinna flytta rasmassor och säkra bygget om en schakt stått öppet länge och torkat ut.

Men byggverksamhet är i dag lika med stress och snäva tidsmarginaler, vilket alltför ofta leder till farliga genvägar.

Så länge tidspressen fortsätter sätts liv på spel i schakten.

Du har rätt att vara säker – oavsett språk

Måste agera

”Alla måste kunna svenska på bygget.” En vanlig replik, men verkligheten är ju att det i dag finns arbetare som varken talar svenska eller engelska på byggena och både byggverksamheten och säkerheten måste funka ändå. Det sämsta man kan göra är att stoppa huvudet i sanden och strunta i att hantera problemen. Vittnesmålen från byggarbetsplatserna är många om riskerna som uppstår när man inte kan tala med varandra, med risk för felkopplad last och att folk är på fel ställe vid fel tillfälle.

Ett exempel: Vid utbyggnaden av en fabrik i Husum föll en utländsk arbetare 6,5 meter och skadades allvarligt. På arbetsplatsen talades minst 14 språk och både Arbetsmiljöverket och polisen konstaterade allvarliga brister då det gällde kommunikation.

Ytterst ansvariga för skyddet på byggena är arbetsgivare och samordningsansvariga. De måste ha koll på språkproblem och betala det som krävs för att kommunikationen ska fungera.

”I samma stund man slutar att bry sig om sin arbetskamrat, blir mycket väldigt mycket farligare”

Tolk och tid

Det faller på sin egen orimlighet att någon som bara kommer hit för att jobba tillfälligt ska kunna svenska prickfritt. Mina egna årslånga studier i spanska har gett mig en stor ödmjukhet inför språkinlärning. Arbetsgivaren och den ansvariga för arbetsmiljösamordningen måste helt enkelt ta med språket i beräkningen under riskbedömningarna.

Så vad kan man göra? Hålla genomgångar med hjälp av tolk och förvissa sig om att alla förstått. Ha skriftliga instruktioner på olika språk och lära ut de enklaste varningsorden och begreppen på ett sätt som alla förstår. Det krävs extra tid för kommunikation på ett bygge med många språk.

Sammanhållning viktig

Det värsta med språkbarriären är att den skiljer arbetare åt. Jag lämnar de brännande frågorna om löner och andra villkor åt sidan och tar fasta på vad som händer när folk inte kan prata i boden. När arbetare inte talar med varandra, kanske varken kan eller vill förstå, så sänker det gemenskapen på ett bygge och det är lättare för en arbetsgivare att splittra ett lag. Jag skulle tro att de flesta arbetare egentligen vill ha kontakt och alla har ett ansvar för att det sker.

I samma stund man slutar att bry sig om sin arbetskamrat, blir bygget väldigt mycket farligare.

Därför döms så få efter dödsfall på bygget

Varannan frias

Enda sättet att bli dömd för arbetsmiljöbrott? Att en arbetsgivare tar bort skyddsräcket och puttar ut byggnadsarbetaren, anser vissa. Det är en överdrift men det är klart svårare att få en fällande dom för en arbetsolycka. När det gäller dödsolyckor på jobbet frias varannan åtalad, vid övriga brott, som till exempel mord och stöld, fälls cirka 90 procent. Att det inte blir fler fällande domar för dödsolyckor på bygget är allvarligt. Varje friande dom kan också öka risken för färre åtal framöver.

”Det är lättare att bli fälld för stöld eller mord än för en byggnadsarbetares död”

Snårig lagstiftning

För en fällande dom räcker det inte att någon dör på en arbetsplats med massor av brister eller att det gjorts många fel. Ett exempel är olyckan då en 2,6 ton tung innervägg rasade över snickaren Joacim Björk på ett bygge i Helsingborg. Han skulle lossa stag som han blivit tillsagd men förlorade sitt liv. Efteråt uppdagades allvarliga fel, från ritbordet och ut på bygget. Ändå valde domstolarna att fria. En förklaring till många friande domar är att arbetsmiljöbrott har ovanligt komplicerade beviskrav i flera led och att mycket är bedömningsfrågor.

Osäkert i rätten

Polis och åklagare har specialutbildats i arbetsmiljö, vilket lett till fler åtal totalt sett. Men det händer ändå att det brister i brottsplatsundersökningar och utredningar. De som sitter i domstolen har oftast ingen vana vid byggarbetsplatser eller specialkoll på arbetsmiljölagstiftningen. Det i sig kan leda till en osäkerhet och är rätten osäker blir det ingen fällande dom.

Skyddsombud och byggnadsarbetare är upprörda och tror inte på att rättvisa utkrävs. Ett exempel är kommentarerna vid hovrättens friande dom efter tjärolyckan i Luleå, där två industrimontörer dog. Ingen oskyldig ska dömas men det är ändå märkligt att så relativt få dödsolyckor i arbetslivet leder till fällande dom. Signalen till de ansvariga blir: det går att strunta i skyddet. Det finns en skillnad ända in i döden, mellan de som mördas och de som dör på jobbet.

Är det den bilden politikerna vill ge?

Annons
3M 250×600 V47-52
info

Byggnadsarbetaren.se använder cookies för att optimera upplevelsen för dig som besökare. Läs mer