info

Vill du söka artiklar i papperstidningen?

Använd sökfunktionen i e-tidningen. Öppna e-tidningen

Annons
Festool 980×240 V49-52

#metoo bara starten – nu börjar jobbet för att få bort sexuella trakasserier på bygget

Arbetsgivarna måste ta ansvar

Uppropet #sistaspikenikistan visar med all tydlighet, att kvinnor på alla nivåer i byggbranschen utsätts för sexuella trakasserier och det sker hela tiden. Ett exempel: ”Han tog på mig och under mina kläder”. Rörmontören Paulina Johansson berättade om en kollega som kastade sig över henne och tryckte ner henne ute på ett jobb när hon sågade rör. De som kränker är chefer, arbetskamrater och kunder. Och i många fall, säger vittnesmålen, har kvinnorna berättat för sina chefer men inget har hänt, ingen har tagit dem på allvar. Så vad krävs? Att företagen följer lagar och regler och tar sitt arbetsgivaransvar. Det handlar både om att förebygga sexuella trakasserier och att agera resolut när något hänt. Att både lyssna på kvinnorna i de enskilda fallen och på vittnesmålen i den massiva rörelse som nu växt fram. Det krävs strukturer för att kunna anmäla, utreda och att se till att förövare vet att trakasserier får konsekvenser. Företagen måste göra uppföljningar och kontroller.

”Byggbranschen har misslyckats med att ta hand om de kvinnor man säger sig vilja ha”

Utbildning

Trots planer och policys har byggbranschen misslyckats med att ta hand om de kvinnor man säger sig vilja ha. Problemen har varit kända länge men för lite har hänt. ”Kvinnor hör hemma i köket och sängen”. ”Stoppar du igen alla hålen? Kan du inte hålla ett öppet åt mig” är några yttranden som byggkvinnor tvingas höra. Att sätta stopp för det som är brottsligt och mot reglerna är en självklarhet, men att i grunden ändra attityder är lättare sagt än gjort. För en varaktig förändring krävs en medvetenhet och för det krävs utbildning på alla nivåer, från yrkesarbetare till företagsledning. Utbildning i såväl lagstiftning som jämställdhet. Vad är accepterat och tillåtet på en arbetsplats?

Civilkurage

En kollega tafsar på en kvinnlig byggnadsarbetare eller ger en sexistisk kommentar. Skulle du säga ifrån? Skulle du gripa in? Det kan tyckas enkelt att svara, men många har hukat, fallit för grupptrycket. Det #metoo kan göra är att fler faktiskt ser problemen och griper in. Kriminella handlingar ska så klart polisanmälas, strukturer och regler som hindrar trakasserier måste tillämpas i praktiken, men det handlar också om att vara en go´ arbetskompis, en kompis som ställer upp.

#sistaspikenikistan är en gigantisk manifestation för att kvinnor ska kunna gå till jobbet utan att bli sexuellt trakasserade. Man får nypa sig i armen. 2017 borde det vara en självklarhet. #metoo-rörelsen har öppnat en fördämning, flyttat fram positionerna, men det är ett misstag att tro att det löser alla problem.

Jobbet för en varaktig förändring på byggena har bara börjat.

Asbest – därför skördar det fortfarande liv

Miljonprogrammet

Nu rivs och renoveras miljonprogrammet. Det ökar riskerna för byggnadsarbetare att utsättas för asbest. Fibrerna sågs som ett supermaterial och därför finns de i mängder av byggmaterial från framför allt 1950-, 60- och 70-talen. 400 000 ton asbest finns inbyggt i äldre byggnader, en stor del i miljonprogrammets hus. Byggnadsarbetare utsätts för dammet både i stor och liten skala.

Vid Universitetssjukhuset i Umeå drabbades 58 byggnadsarbetare, på en skola i Örebro två arbetare som kapade rör. Priset för asbesten är högt. Runt 130 personer dör i cancern mesoteliom varje år och ytterligare cirka hundra beräknas dö i lungcancer. De flesta som dör i dag utsattes före förbudet men arbetare kommer att fortsätta dö när asbesthanteringen inte sköts.

”I vissa fall blir jobbet en chansning: ’Det är så lite, onödigt stoppa bygger för det’”

Okunskap

Kunskapen och medvetenheten om asbest har minskat och nya generationer byggnadsarbetare vet ofta inte var asbesten finns. Det ser ju inte farligt ut när man ska börja riva en plastmatta eller en fasadskiva. Inte så uppenbart akut som en livsfarlig ställning – men den kan vara lika dödlig. Ibland är det tydligt att det finns asbest, som i eternitskivor. Ibland är den dold, som i en matta under flera lager andra.

Varje byggherre ska undersöka om deras hus innehåller asbest och ta hjälp av specialister som vet. Arbetsgivare ska skydda sina anställda. Men exemplen är otaliga på när det går fel. På ett bygge i Karlskoga försäkrade byggherren felaktigt att det inte fanns asbest men tog inte prov. Asbest ska saneras av specialföretag men då gäller det att materialet faktiskt blivit upptäckt.

Pengar

Trots många och stränga regler syns ständigt nya rubriker om asbest som rivits på byggen utan skydd. Och sannolikt är dessa bara toppen av ett isberg. Hur är det möjligt? Ett svar är att det kostar tid och pengar att sanera asbest.

I byggbranschen finns en uppsjö av oseriösa företag som medvetet tar in okunniga och utsatta arbetare för att riva. I vissa fall blir jobbet en chansning: ”Det är så lite, onödigt stoppa bygget för det”. Det kan ta upp till 30 år att få mesoteliom. Då händer det att hälsan väger lätt. Men ingen vet hur lite fibrer som räcker för att bli sjuk och tiden kan komma ikapp.

Jag har sett smärtan när det skett. Glömmer aldrig mötet med änkan som förlorade sin älskade man i mesoteliom. Tumören växte i hans bröst medan han tynade bort och till sist dog en tidig morgon. Inget jobb är värt ett sådant öde.

Därför ökar risken för en stor byggolycka

Tunga byggdelar

Det byggs som aldrig förr. Jättelika byggdelar lyfts över arbetsplatserna. Hus, broar och andra konstruktioner växer bit för bit på landets byggen. Gjutformar byggs och rivs. Inget får tappas eller rasa, allt måste fungera perfekt från beräkningar och tillverkning av byggdelar till jobbet ute på bygget. Men det alla olyckor och tillbud vittnar om, är att byggen sällan är perfekta.

Exemplen är otaliga, som formrasen i Ludvika och Älands-fjärden, liksom trappraset på ett kontorsbygge i Solna. Beräkningar och arbetsmetoder kan bli fel, byggdelar förankras inte alltid som de borde och det går ibland snett vid lyft av tunga element.

Kommunikationen

Byggena är ofta ett myller av arbetare från olika håll som inte är vana att jobba tillsammans. Arbetsplatserna är splittrade på många entreprenörer i långa kedjor och arbetare har en uppsjö av anställningsformer. De stora byggföretagen satsar mer på arbetsmiljö i dag men säljer samtidigt ut jobb, inte minst de farliga, till andra företag.

Byggenas stora risker ställer höga krav på samordning, risk-bedömning och kommunikation. Men det har visat sig svårt att få till i praktiken. Säkerhetskulturen varierar, både mellan svenska och utländska företag. Språksvårigheter är ofta en risk, som vid ombyggnaden av Metsä Board Husum, med minst 14 olika språk.

Stress

Byggena blir alltmer tidspressade. Konkurrensen mellan företagen ökar. Kombinationen stress och brister i planering kan bli förödande.

Ute på byggen tar folk till lösningar som kortsiktigt löser problem men som kan visa sig farliga. Ett element kommer i fel storlek eller ordning. I stället för att vänta, göra om, kanske man skarvar, gör något tillfälligt för att slippa sinka. Problemet är att det kan bli farligt. Det krävs minutiös planering och kontroll i alla led men också att arbetare får möjlighet att säga ifrån. När det inte funkar kan det leda till katastrof.

Annons
3M 250×600 V47-52
info

Byggnadsarbetaren.se använder cookies för att optimera upplevelsen för dig som besökare. Läs mer