info

Vill du söka artiklar i papperstidningen?

Använd sökfunktionen i e-tidningen. Öppna e-tidningen

Annons
3D hyrliftar 980 x 260 V25

Formraset i Ludvika blev Årets sämsta bygge – nära katastrof när tåget kom

Byggjobbare i ett kaos av armering, formvirke och betong. Men olyckan på bron i Ludvika hade kunnat sluta i en ännu större katastrof – om godståget passerat senare. Byggnadsarbetaren utser brobygget i Ludvika till "Årets sämsta bygge".
Olycksplatsen, november 2017.

Det var årets mest uppmärksammade olycka. Mitt i semestertider, den 13 juli, rasade formen under gjutningen av Kajbron över järnvägen i Ludvika. Tolv personer skadades, flera av dem allvarligt. Betongpumpföraren Hans Nordlund hamnade under bråten och genomlevde sitt livs värsta skräckupplevelse. Han var säker på att han skulle dö, att armeringsjärnet som tryckte mot hjälmen skulle spränga skallen.
Han överlevde men skadades illa. I november besökte han platsen för olyckan igen.
– Det har känts obehagligt att vara tillbaka. Minnena kommer över mig och tanken på vad som kunde ha hänt.

Hans Nordlund, till vänster, var säker på att han skulle dö vid broraset i Ludvika. Här är han tillbaka på platsen med betongbilsföraren Pierre Lund. Båda är kritiska till stress och ifrågasätter gjutmetoden. Foto: Malin Englund

Läs också Ludvikaolyckan: "Konstruktionsfel orsakade raset"

LÄS MER:
12 skadades i rasolyckan: ”Allt har kollapsat”
”Tyvärr inte förvånad att olyckor händer”
Hans svårt skadad i Ludvika-raset: ”Det skulle gå så jäkla fort”

”Det ska inte få hända”

Det är ödsligt och kvar finns de stora betongfundamenten till bron. Det är helg, lugnt och långt ifrån röran och skräcken efter olyckan, när hela formen fallit samman. När det var ett virrvarr av formdelar, reglar, armeringsjärn och där arbetare sjönk ner i den flytande betongen. Hans föll fyra meter när formen rasade. Strax därefter kom betongbilsföraren Pierre Lund till platsen.
– Det ska inte få hända, det måste finnas kontroller som hindrar en olycka som den här. Jag tänker på dem som skadades, säger han.

”Kunde blivit en katastrof”

Men faktum är att det kunde slutat ännu värre. Bara några minuter före raset körde ett stort godståg under ställningen där ett 15-tal arbetare befann sig.
– Det kunde blivit en katastrof med många dödsfall. Man vågar inte tänka på vad som hänt om ett tåg kommit när formen rasade eller strax efteråt. Hur kunde de få köra tåg medan gjutningen pågick? säger Pierre Lund.

Brobygget i Ludvika
Byggherre:
Trafikverket.
Entreprenör
: Huvudentreprenör Skanska med flera underentreprenörer.
Vad byggs:
En ny bro ska anläggas för trafik-, gång- och cykeltrafikanter.
Olyckan:
Den 13 juli rasade broformen mitt under gjutning.
Skadade:
Tolv personer skadades, varav sex allvarligt.
Formställningen:
Består av en stålställning och en träform.
Tågtrafik: Högsta tillåtna hastighet vid passagen är 60 kilometer i timmen.
Stopp: Stopp i tågtrafiken var inplanerade vid byggande och rivning av gjutform/ställning.

Läs också Ludvikaolyckan: ”Samhällsansvar slå fast varför formen rasade”

Tåget kunde kört in

Vid passagen är tågens hastighet cirka 60 kilometer i timmen, när man går in. Under dygnet före olyckan passerade ett tjugotal tåg varav de flesta persontåg. Ett persontåg hade alltså kunnat köra rakt in i olycksplatsen i 60 kilometer i timmen, vilket sannolikt lett till flera dödsfall.
Mikael Bodén, säkerhetsstrateg på Trafikverket, hur kunde tågen få köra?
– Det är en av de saker vi undersöker. Vi vet inte om det var korrekt eller en brist, säger han.

Olika uppfattning om orsak till ras

Just nu pågår flera utredningar för att granska orsaken till olyckan och vem eller vilka som bär ansvaret.
I dagarna kom Skanskas olycksutredning som Arbetsmiljöverket nu ska granska. Företagets slutsats är att orsaken till raset är att den ställning man beställt till gjutformen var feldimensionerad. Skanska, som hade huvudansvaret, säger att ett ritningsfel lett till en för klen ställning. Företaget Britek som gjort ställningen anser dock att det inte stämmer.

LÄS SENASTE NYTT: Utredningen, företagens syn på olycksorsak
Efter rasolyckan i Ludvika – Skanska tar allt ansvar: ”Ställningen var fel”
Byggnads vill ha statlig haverikommission

”Vi tittar på allt som kan ha påverkat”

Det återstår att se vilka riskbedömningar som gjorts.
Just tågtrafiken är en av de saker som byggherren, Trafikverket, utreder.
– Vi tittar på allt som kan ha påverkat skeendet och däribland om tågtrafiken kan ha haft inverkan på det som hände, säger Mikael Bodén, säkerhetsstrateg på Trafikverkets område investering, som leder utredningen.
Det man granskar är bland annat om vibrationer kan ha påverkat ställningen eller om godståget kan ha fått förskjuten last som stuckit ut och träffat ställningen.

Olycksplatsen efter raset. Cirka 300 kubikmeter betong hade hunnit pumpas ut då formen rasade. Skanska hade huvudansvaret för arbetsmiljö och säkerhet i projektet. Foto: Pavel Koubek,TT

LÄS MER: Kommentar: Skanska ”Vi tar ansvar fullt ut”

Arbetsmiljöverket granskar olycksorsaken

All gjutning skulle göras under en dag. Gjutformen var byggd i trä och hade ett ställningssystem i stål under. Det har riktats kritik mot arbetssättet. Bland annat har Hans Nordlund och Pierre Lund vittnat om en stor stress och ifrågasatt att man fyllde på för mycket betong på ena sidan. En arbetsledare för gjutföretaget menade att de gjort rätt och att det var brister i ställningen som orsakat olyckan. Arbetsmiljöverkets Jens Skantz utreder orsaken.
– Bevisligen har det funnits brister eftersom ställningen rasade. Jag tittar framför allt på tre delar i byggprocessen: stålställningen, träformen och gjutmetoden. Om det är en eller flera orsaker återstår att se, säger han.

LÄS MER:
Komplicerad utredning om rasolyckan i Ludvika
Åklagare om Ludvikaolyckan

Tolv skadades

Tolv personer skadades varav sex allvarligt, enligt landstinget i Dalarna. De fick kross-, kläm- och traumaskador. De flesta tillhörde det polska företaget G & M som ansvarade för gjutningen. Byggnadsarbetaren har flera gånger varit i kontakt med företagets jurist för att få veta hur det gått för arbetarna och höra företagets syn på olycksorsaken.

Arbetare har skadats och utsatts för risker

Det är ännu oklart vem som bär ansvaret för olyckan. Men byggnadsarbetare och andra arbetare på plats har skadats och utsatts för livsfara. Hade tåget kommit hade katastrofen varit ett faktum. Det är anmärkningsvärt att detta kan hända på en arbetsplats med en stor statlig beställare och ett etablerat ansvarigt bolag som Skanska. På grund av olyckan och bristerna som lett dit utses byggarbetsplatsen vid Kajbron i Ludvika till årets sämsta bygge.

Så utser vi årets sämsta bygge
Årets sämsta bygge är en utnämning som Byggnadsarbetarens redaktion gör. Den baseras på vår bevakning under året. Den kompletteras med en rundringning till bland annat Byggnads regioner och Arbetsmiljöverket.

LÄS MER
Tidigare års Sämsta Bygge.
2016: Södra Cell Värö
2015: Glasberga sjöstad

2014: Fortum kraftvärmeverk

2013: Citybanan
2012: Universitetssjukhuset Umeå

Annons
Instruktörerna 640×240 V23-26
arrow_forward Senaste nytt
Annons
JM 250×600 V24-26
info

Byggnadsarbetaren.se använder cookies för att optimera upplevelsen för dig som besökare. Läs mer