info

Vill du söka artiklar i papperstidningen?

Använd sökfunktionen i e-tidningen. Öppna e-tidningen

Annons
Festool 980×240 V49-52

Ludvikaolyckan: "Konstruktionsfel orsakade raset"

Ett konstruktionsfel ledde till formrasolyckan i Ludvika, där tolv personer skadades. Det visar Arbetsmiljöverkets granskning. Men det är inte klarlagt vems felet är.

Olycksplatsen efter strax efter raset och i november 2017. Foto: Malin Englund

Den 13 juli 2017 rasade formen för brobygget över järnvägsbron i Ludvika. Tolv personer skadades varav sex allvarligt. Arbetsmiljöverkets inspektör Jens Skantz har utrett orsaken och är nu klar med sina slutsatser.

̶  Det var någon typ av konstruktionsfel som orsakade raset, säger han.

Läs också 12 skadades i rasolyckan "Allt har kollapsat"

Gjutformen i Ludvika bestod av en träform som vilade på en stålställning.
̶  I vilken del av den  tillfälliga konstruktionen som det brast och vem som är ansvarig, det kan vi inte med säkerhet säga idag. Om det var i stålet eller i träkonstruktionen, säger Jens Skantz.

Han har granskat de inblandade företagens utredningar, liksom det beställaren, Trafikverket, hittills kommit fram till. Han och Arbetsmiljöverkets jurist ska nu avgöra om det blir någon åtalsanmälan.

̶  Det svåra är att lagstiftningen utgår ifrån ett arbetsgivaransvar. De flesta som skadades hade en polsk arbetsgivare som inte var inblandad i konstruktionen, säger han.

Sannolikt går det att få veta exakt var felet i formkonstruktionen fanns, genom att göra beräkningar av ställningen, vad den skulle tåla och hur mycket som lastats på.

̶  I dagsläget finns ingen oberoende part som räknat på hållfastheten. Mitt uppdrag har varit att se vilka brister som fanns i förhållande till arbetsmiljölagstiftningen, säger Jens Skantz.

Läs också Formraset i Ludvika blev Årets sämsta bygge – nära katastrof när tåget kom

Parallellt pågår en utredning om brottsmisstankar som leds av en åklagare. Arbetsmiljöverket ska överlämna sina slutsatser till åklagaren och åklagaren har möjlighet att begära en oberoende utredning av ställningen och hållfastheten.

Flera aktörer var inblandade i formkonstruktionen. Huvudentreprenören Skanska anlitade företaget Britek till att göra beräkningar för ståldelen, samt underentreprenören som sedan byggde den.

Skanska ansvarade också för  konstruktion och byggandet av träformen, som utfördes av en annan underentreprenör, bygglaget på plats. Britek gjorde beräkningar till formknektarna för träställningen.

De inblandade företagen är oeniga om vem som bär ansvaret.
Skanskas slutsats är att den direkta orsaken till olyckan var att den stålställning som gjutformen vilade på var feldimensionerad. Briteks uppfattning är att det inte stämmer.

Kritik har  också riktats mot gjutmetoden vid arbetet. Mot att man göt för mycket, för snabbt på ena sidan istället för att gjuta i etapper över hela brobanan.

Läs också Skanska om Årets sämsta bygge: "Vi tar ansvar fullt ut"

Vilken betydelse hade gjutningen? 
̶  Det var en metod som kan användas men man ska i projekteringen och konstruktionsberäkningen ta hänsyn till de krafter om uppkommer, när man gjuter på det här sättet. Allt ska ha dimensionerats och planerats för den här förutsättningen. Det är inte klarlagt om man gjort det på rätt sätt, säger Jens Skantz.

Annons
Instruktörerna 640×240 V49-13
arrow_forward Senaste nytt
Annons
3M 250×600 V47-52
info

Byggnadsarbetaren.se använder cookies för att optimera upplevelsen för dig som besökare. Läs mer