Tema: Rasolyckan Ludvika

Publicerad 4 augusti 11:22

"Tyvärr inte förvånad att olyckor händer"

Expert på brokonstruktioner om formrasen

Byggbranschen måste bli bättre på att lära av tidigare olyckor. Formras som det i Ludvika ska inte få hända, anser broexperten Håkan Sundquist.

Han är idag professor emeritus i brobyggnad vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm. Han har genom åren följt allvarliga formras vid brobyggnad och själv utrett flera.
-Tyvärr är jag inte förvånad över att olyckor händer. Byggbranschen har hittills varit dålig på att lära av tidigare misstag, säger han.
Det är stora risker då man bygger nya broar.
-Reglerna för färdiga broar är mycket stränga men för tillfälliga konstruktioner, som formar vid gjutning, är de inte alls lika hårda, säger han.

Läs mer:
12 skadade i rasolyckan: "Allt har kollapsat"

Vid den svåra olyckan i Ludvika rasade formen under gjutning. Tolv personer skadades varav sex allvarligt. Arbetet bestod i att bygga en bro för bil och cykel över järnvägen. Formen bestod av en träkonstruktion som vilade på en stålställning.
Håkan Sundquist är inte insatt i detaljerna runt just denna olycka, som är en av
2 000-talets svåraste.
-Men jag kan konstatera att den är ovanlig. Normalt sett är det inte så här många skadade, utan oftast stannar det vid ekonomiska förluster.

Dödsfall vid ras

Men det har också hänt formras med svåra skador.
2008, vid byggandet av en järnvägsbro över Älandsfjärden, dog två byggnadsarbetare och tre skadades i en olycka, då träformen rasade. I efterhand konstaterades flera fel, bland annat att de knektar som användes till formen var för klena. Flera företag var inblandade och fel hade fortplantat sig från beräkningar och ut på bygget. Skanska som hade huvudansvaret där, har även huvudansvaret i Ludvika. Vid Älandsfjärden var Banverket beställare, i Ludvika är det Trafikverket.
Bara i januari i år måste delar av en bro över E 6:an, en djurbro vid Sandsjöbacka, rivas eftersom flera av de stöttor som bar gjutformen knäckts och det var risk för ras. Entreprenören Peab avbröt arbetet. Enligt beställaren Trafikverkets analys var det felräkningar som gjorde att konstruktionen inte höll måttet då betong fylldes på.

Stora risker

Håkan Sundquist konstaterar att arbete med formar är riskfyllt, det handlar om stora, tunga konstruktioner som sedan ofta fylls med flera ton betong. Det är viktigt att det blir rätt i varje led.
-Jag har sett många form- och ställningsras. Det beror oftast på att formen inte är tillräckligt stark och det kan ha flera orsaker. Man kan ha konstruerat fel, ha gjort fel på beräkningar och ritningar. Det kan också ha blivit fel då formen sätts upp på arbetsplatsen, eller kan något ha gått fel vid själva gjutningen, säger han.
Håkan Sundquist konstaterar att riskerna ökar då det är många aktörer inblandade.
-Då ökar risken för missförstånd, att något går fel i kommunikationen, säger han.

Avvaktar utredningar

Byggnadsarbetaren har varit i kontakt med företagen som var inblandade vid olyckan i Ludvika men de har hittills avböjt att kommentera olycksorsaken, eftersom frågan utreds. Dels görs utredningar inom företagen, polisen gör en brottsutredning och Arbetsmiljöverket utreder hur olyckan kunde ske.

Tyck till! Kommentera artikeln

LÄS MER

12 personer skadades, sex allvarligt, då gjutformen rasade i Ludvika mitt under pågående gjutningsarbeten."Hela konstruktionen brast", säger arbetsmiljöinspektör Jens Skantz som utreder varför.

Sortering av kommentarer:

Visa senaste förstVisa äldst först

Det finns inga kommentarer till den här artikeln ännu. Tyck till!

Skriv en egen kommentar

  • Skriv kort! Korta texter lockar fler att läsa (Om du vill skriva en längre debattartikel: klicka på "Bodsnack" i topmenyn, sedan på "Skapa ny debatt".

För att du ska få publicera en kommentar måste du läsa och godkänna vårt regelverk för artikelkommentarer

Tema: Arbetsmiljön – Nedmonteringen
Tema: Arbetsmiljön – Nedmonteringen
Tema: Arbetsmiljön – Nedmonteringen

LÄS MER

Byggnadsarbetaren granskar

Svartjobb, skattebrott och storskalig penningtvätt. Följ med bakom fasaden på Nya Karolinska.

Vilket verktyg kan du inte vara utan?

Vilket verktyg kan du inte vara utan?

Svarsalternativ Antal röster
Skruvdragaren 50
Hammaren 33
Annat verktyg 28
Polygripen 14
Najomaten 10
Borrmaskinen 6

Lönen på tomgång för maskinförarna

Det går trögt för maskinlönerna. Det senaste året har de ökat med knappt tre kronor per timme.

Webbreporter

Tipsa Ivar Andersen!

Ivar Andersen
010-6011036
Skicka e-post

Tigern som ryter högst

Tigersågar/ Tyngst vinner, när bygglaget utser bästa tigersågen. Samtidigt avslöjar vårt test stora skillnader i hur mycket maskinerna vibrerar.

Bodsnack!

Mera bodsnack

Tester

Knivar, knäskydd, hammare, vattenpass, skruvdragare, lasermätare....Byggnadsarbetaren testar dina verktyg på bygget.

Arbetsmiljö

Har du rätt skyddsutrustning? Läs Byggnadsarbetarens artiklar om arbetsmiljö.

Annonsera

Med en annons i Byggnadsarbetaren når du både yrkesarbetare och chefer i branschen. Kontakta Acke Stenquist, Stenquist Försäljning AB.
Mejl: acke@sqfab.se
Telefon: 076-781 52 22.
Klicka här för mer info om priser, utgivningsdagar och målgrupp.
Välkommen!

  • Läs om byggnadsarbetarnas egna smarta uppfinningar som gör byggjobbet lättare.

  • Har du själv uppfunnit en bra grej? Tipsa Byggnadsarbetaren, ring 010-601 10 33, eller mejla: red@byggarb.se