I genomsnitt tjänar en ställningsbyggare i landet med tidlön nu 233 kronor i timmen. De visar färsk statistik från Byggnads. Nivån innebär att lönen ökat med 4,13 procent jämfört med samma period förra året.
Tidlönen för ställningsbyggarna tickar på stadig uppåt. Byggnads region Stockholm-Gotland ligger i topp under årets första kvartal.
I genomsnitt tjänar en ställningsbyggare i landet med tidlön nu 233 kronor i timmen. De visar färsk statistik från Byggnads. Nivån innebär att lönen ökat med 4,13 procent jämfört med samma period förra året.
Lönerna för golvläggare fortsätter upp under första kvartalet 2026, men i en mer dämpad takt än för flera andra yrkesgrupper.
Tidlönen i riket landar på i snitt 243 kronor i timmen, vilket är en ökning med 1,99 procent jämfört med motsvarande period i fjol. Underlaget bygger på drygt en miljon arbetade timmar. Högst ligger Byggnads region Väst med 252 kronor i timmen.
Ackordet visar samtidigt en något starkare utveckling. Snittet hamnar på 286 kronor i timmen, upp 2,15 procent, baserat på totalt 22 800 arbetade timmar.
Men det är i toppen som siffrorna sticker ut. Region Norrbotten redovisar en ackordsförtjänst på hela 456 kronor i timmen. Samtidigt är underlaget mycket begränsat – bara 334 timmar.
Löneutvecklingen för trä-, betong- och mur (TBM) fortsätter uppåt under första kvartalet 2026. Tidlönen landar på i snitt 235 kronor i timmen, en ökning med 3,23 procent jämfört med motsvarande period i fjol. Statistiken bygger på 21,8 miljoner arbetade timmar.
Högst tidlön har man i Byggnads region Norrbotten med 245 kronor i timmen, medan Gävle-Dala hamnar längst ner på 232 kronor.
Även ackordet pekar uppåt. Snittet ligger nu strax under 262 kronor i timmen, efter en uppgång på 3,53 procent det senaste året. Totalt bygger siffrorna på 2,5 miljoner ackordstimmar.
I toppen hittar vi Stockholm-Gotland. Regionen är ensam om att passera 270 kronor i timmen, med ett ackord på 270:05.
Målarnas ackordsförtjänst ger ett rejält klirr i kassan för vissa. Två avdelningar snittar nära 300 kronor i timmen. Samtidigt ligger flera en femtiolapp lägre.
Under första kvartalet 2026 landade snittet i riket på 276:55 kronor i timmen – en ökning med 8,24 procent jämfört med motsvarande period i fjol.
Bäst gick ackordet i Avdelning 1 Målarettan med 301:93 kronor i timmen, tätt följt av Avdelning 8 Östra på 299:79. Även Avdelning 4 Målarfyran ligger högt med 293:97.
Gapet ner till de som ligger i botten är relativt stort. Längst ner hittar vi Avdelning 6 Svealand med 242:16 kronor i timmen. Även Mellannorrland, 249:57, och Södra, 251:85, placerar sig i den nedre delen.
För många byggjobbare går det för första gången på länge att göra en hushållsbudget som faktiskt håller mer än några månader. Priserna har stabiliserats. Räntorna rusar inte längre och löneökningarna i vår är i stora drag redan spikade.
”En fred i Ukraina skulle sannolikt få större effekt på bygglönerna här än någon lokal förhandling”. Foto: Mostphotos
Lägg därtill en sänkt löneskatt med några hundralappar så kommer vardagsekonomin bli lite bättre.
Men det gäller bara för dem som har jobb. För den som står utan väntar en helt annan verklighet. En ny a-kassa med tuffare villkor trappar snabbare av ersättningen och riskerar att leda till en vardag där varje räkning blir ett stressmoment. Vägen ut är naturligtvis ett jobb, men det är inte lätt. Det är många som slåss om jobben, byggarbetslösheten ligger i dag strax under tio procent.
Visst, byggbranschen är på väg upp, men återhämtningen skapar inte mängder av nya jobb i Sverige här och nu. Det kommer ta tid. Så för de flesta är det inte högre lön som står överst på önskelistan, utan trygg inkomst. Att veta att det finns jobb även nästa kvartal väger just nu tyngre än några extra hundralappar.
Det är därför årets kanske viktigaste lönefråga finns utanför landets gränser.
En fred i Ukraina skulle sannolikt få större effekt på bygglönerna här än någon lokal förhandling. Inte för att svenska löner skrivs upp över en natt, utan för att hela den europeiska byggmarknaden skulle ritas om.
Enorma resurser
Återuppbyggnaden av Ukraina kommer att kräva enorma resurser. Byggföretag, maskiner och framför allt byggnadsarbetare som i dag jobbar runt om Europa kommer styras till öst. Arbetskraft som i dag söker sig till Sverige skulle i stället behövas där.
Det kan låta makabert, cyniskt, att prata om konkurrens om jobb samtidigt som bomberna fortsätter att falla över Ukraina. En framtida fred handlar naturligtvis inte om löner utan om ett slut på dödandet, om trygghet, om rätten till sitt eget land. Men i en bransch där lönerna till stor del styrs av tillgång och efterfrågan kommer det bli konsekvensen. Vem vet, kanske önskar en och annan företagare då, att man betalade enligt avtal för att få fler att stanna.
Den STORA bygglampan – solen – är på väg tillbaka.
Plattsättarnas tidlön ökade tydligt under fjärde kvartalet 2025. Genomsnittet för hela landet landade på 249 kronor i timmen, vilket motsvarar en uppgång på 9,2 procent jämfört med samma period året innan. Underlaget omfattar totalt 249 000 arbetade timmar. Bäst betalt på tidlön hade region Örebro–Värmland och lägst hade man i GävleDala.
Även ackordslönerna har ökat tydligt under senaste året med en uppgång på 5,8 procent. Under kvartalet redovisades totalt 48 000 ackordstimmar och medellönen hamnade på 308 kronor i timmen. Högst ackordsförtjänst hade region Småland–Blekinge, där timlönen nådde hela 360 kronor.
Ställningsbyggarnas tidlön fortsätter att röra sig uppåt. Under fjärde kvartalet 2025 landade snittlönen för hela landet på 230 kronor i timmen. Det innebär en ökning med cirka 10 kronor jämfört med samma period året innan.
I procent räknat motsvarar uppgången +4,79 procent jämfört med fjärde kvartalet 2024.
Löneskillnaderna mellan regionerna är fortsatt tydliga. Högst snittlön hade region Skåne, där timlönen närmade sig 240 kronor. I andra änden av skalan återfinns region Mälardalen med ett snitt på 223 kronor i timmen.
Under fjärde kvartalet 2025 låg målarnas genomsnittslön när 271 kronor i timmen. Vilket alltså är betydligt högre än för ett år sedan då ackordssnittet var 249 kronor.
Under fjärde kvartalet 2025 låg snittet för tidlön inom TBM på 235 kronor i timmen, en ökning med 3,39 procent jämfört med samma period året före. Statistiken bygger på 22,7 miljoner arbetstimmar på tidlön.
Tätt mellan toppen och botten
Högst låg Småland-Blekinge med 237 kronor i timmen, medan GävleDala låg lägst på 230 kronor. Skillnaden mellan topp och botten är därmed relativt liten, vilket visar på en jämn lönebildning i landet.
Ackordslönen fortsatte också uppåt. Snittet för landet landade på 256 kronor i timmen, en ökning med 3,21 procent. Totalt omfattade ackordsarbetet 3,6 miljoner timmar under kvartalet.
I toppen placerade sig Norrbotten med 272 kronor i timmen, medan Örebro-Värmland låg lägst på 250 kronor. Totalt var det tre regioner som nådde 260 kronor eller mer – Norrbotten, Stockholm-Gotland och MellanNorrland.
Målare i avdelning 8 Östra Sverige tjänar mest i landet när det gäller ackordet. Detta trots att de har en högre andel timtid inbakad i lönen än många andra regioner.
Som bekant kan det vara svårt för många yrkesgrupper på bygget att fylla hela arbetsveckan med enbart ackordsarbete, och målarna är inget undantag. Vissa moment kan helt enkelt inte mätas utan hamnar som timtid, vilket i sin tur påverkar den totala lönen. Snittet på ackordsförtjänsten och timlönen tillsammans kallas alltidsförtjänst.
Nya siffror från Målerifakta för tredje kvartalet visar att Östra hade den högsta alltidsförtjänsten i timmen, 299:93 kronor, trots att en relativt låg andel av arbetstiden – 84,67 procent – är rent ackordsarbete. Men tack vare att ackordet ger fina 318:65 kronor i timmen får avdelningen ändå högst lön totalt.
Avdelning 5 Norr/Västerbotten hamnar också högt när det gäller den totala lönen. De har ett hyfsat ackord och får även hjälp av att de har landets högsta timtidsförtjänst på 213 kronor. Det ger en alltidsförtjänst på 290:79, vilket placerar dem strax bakom Östra.
Industrimärket har i över 25 år bestämt lönepåslagen. De flesta är överens om att modellen har fungerat bra och gett stabilitet och reallöneökningar.
Samtidigt har kritiken börjat komma.
Vissa menar att märket är orättvist och en kvinnofälla. En undersköterska som tjänar runt 180 kronor i timmen får 5 kronor och 40 öre när märket landar på tre procent. En målare med 260 kronor i timmen får 7 kronor och 80 öre. Samma märke, men olika utfall. Orättvisan är inbyggd i systemet.
Trots att missnöjet vuxit har ingen hittills lagt fram ett alternativ som bevarar stabiliteten och jämnar ut klyftorna. Så vi tar oss friheten att föreslå ett nytt riktmärke för 2030-talet – Sverigemärket.
Sverigemärket ska spegla hela ekonomins styrka, inte bara industrins. Löneutrymmet ska räknas fram utifrån produktivitet och tillväxt i hela ekonomin. Även industrins konkurrenskraft ska vägas in. Resultatet blir ett gemensamt svenskt riktmärke som speglar hela arbetsmarknadens bärkraft.
Sverigemärket ska fungera som ett golv. Branscher som vill gå över den nivån kan få göra det, men med max en procentenhet över märket. Denna reglering hindrar löneglidning som hotar stabiliteten.
För att lägga sig ännu mer över märket krävs dock särskilda skäl. Till exempel brist på arbetskraft eller högre produktivitet. På så sätt kan ”heta” sektorer förbättra sina villkor utan att systemet kollapsar.
Självklart kommer alla branscher slåss för att få mer än Sverigemärket. För att undvika kaos ska allt bevakas av till exempel Medlingsinstitutet. Besluten blir då baserade på fakta och inte av förhandlingsstyrka.
Innehåller en ”rättvisepott”
Men all lönebildning går inte att styra med siffror. Arbetsmarknaden är mer än statistik. Därför innehåller modellen också en solidarisk komponent – en ”rättvisepott”. Den utgörs av en fast procentsats av märket för att jämna ut löneskillnader.
Rättvisepotten förändrar inte totalkostnaden och gör att lönerna långsamt kan närma sig varandra, utan att inflationen tar fart.
Och hur skulle det fungera för bygg? Troligen mycket bra med uppgång i goda tider och en inbyggd broms när det vänder. Alltså precis som förr tiden – före industrins märke.
Så, när är det dags för Sverigemärket? Ska vi säga 2032?
Siffror för årets tredje kvartal visar att den genomsnittliga tidlönen har ökat med sju procent till 236:37 kronor i timmen, jämfört med samma period året innan.
Region Öst toppar med 254 kronor, medan Gävle-Dala ligger lägst på 230 kronor. Totalt omfattar statistiken 179 000 arbetade timmar.
För ackordet redovisar endast fyra av elva regioner siffror. Snittet låg på 289:19 kronor i timmen, en marginell nedgång med 0,1 procent. Högst låg region Väst med 297 kronor och lägst Örebro-Värmland med 251 kronor. Totalt omfattade ackordsunderlaget 35 500 timmar.
