Under andra kvartalet 2026 låg den genomsnittliga tidlönen i landet på 237 kronor i timmen, en ökning med 3,82 procent jämfört med motsvarande kvartal förra året.
Högst tidlön hade Småland-Blekinge med 241:97 kronor i timmen, tätt följt av Norrbotten på 241:67 kronor. Totalt omfattar tidlönestatistiken omkring 24,4 miljoner arbetade timmar.
På prestationslön toppar MellanNorrland med 284:32 kronor i timmen. Rikssnittet ligger på 264:99 kronor, vilket är 4,7 procent högre än för ett år sedan.
Totalt redovisas knappt 3 miljoner timmar med prestationslön under kvartalet.
Tre avdelningar spränger 300-kronorsvallen när det gäller målarnas ackord. Men skillnaden är stor – nästan 75 kronor i timmen skiljer mellan toppen och botten.
Under andra kvartalet 2026 toppar Avdelning 8 Östra klart statistiken med en snittlön på 330,45 kronor i timmen.
Tvåa kommer Avdelning 1 Målarettan med 307,72 kronor, följd av Avdelning 5 Norr/Västerbotten på 300,55 kronor. Det är de enda tre avdelningarna som når över 300 kronor i timmen.
Längst ner i tabellen finns Avdelning 6 Svealand med 257,04 kronor i timmen.
För samtliga avdelningar landade den genomsnittliga ackordslönen på 289,34 kronor i timmen under kvartalet, vilket innebär att ackordet ökat med 4,93 procent det senaste året.
Den som går på ackord har ett tydligt försprång. Foto: Mostphotos
Alla som varit med ett tag minns masrallyt. Hur riksväg 70 fylldes av byggnadsarbetare på söndagskvällarna, på väg mot Stockholm – för att sedan köra hem igen på fredagar. Från Dalarna, men också från andra delar av landet, kom hela bygglag som pendlade för att få bättre betalt.
”Stockholmslöner” blev ett begrepp under miljonprogrammets dagar – och levde kvar långt efter. Budet gick från byggbod till byggbod: ”Vill du tjäna mer, åk till Stockholm.”
Och länge stämde det. Förr var byggandet koncentrerat till storstäderna, främst Stockholm. Där fanns de stora projekten och konkurrensen om arbetskraften drev upp lönerna.
Lönebilden har förändrats
I dag ser det annorlunda ut. Byggandet är mer utspritt och arbetskraften mer rörlig. Det är vanligt att resa till jobben i stället för att flytta till dem.
Därför har lönebilden förändrats. ”Stockholmslöner” som riktmärke har tappat betydelse.
Just nu är det norra Sverige som sticker ut. Stora industrisatsningar driver upp efterfrågan och därmed lönerna. Men i dag avgörs lönen av fler saker.
Det märks tydligast i löneformen. Den som går på ackord har ett tydligt försprång. I många yrken ligger ackordet 40–60 kronor över tidlönen. Det gör att två yrkesarbetare på samma ort kan ha helt olika löner.
Även typen av projekt spelar roll. Stora industriprojekt och infrastrukturbyggen tenderar att pressa upp lönerna. Mindre entreprenader ger sällan samma utrymme.
Skillnaderna mellan yrken är också tydliga. Vissa ligger konsekvent högt. Andra ligger lägre, oavsett region. Det innebär att yrkesvalet ofta påverkar lönen mer än var i landet du jobbar.
Och så finns det en faktor som ofta glöms bort – det egna drivet. Den som sätter sig in i hur lönesystemen fungerar kan lyfta lönen. Finns det flera som driver på tillsammans kan det lyfta lönen för alla i en region. Stockholm eller ej.
I genomsnitt tjänar en ställningsbyggare i landet med tidlön nu 233 kronor i timmen. De visar färsk statistik från Byggnads. Nivån innebär att lönen ökat med 4,13 procent jämfört med samma period förra året.
Tidlönen för ställningsbyggarna tickar på stadig uppåt. Byggnads region Stockholm-Gotland ligger i topp under årets första kvartal.
I genomsnitt tjänar en ställningsbyggare i landet med tidlön nu 233 kronor i timmen. De visar färsk statistik från Byggnads. Nivån innebär att lönen ökat med 4,13 procent jämfört med samma period förra året.
Lönerna för golvläggare fortsätter upp under första kvartalet 2026, men i en mer dämpad takt än för flera andra yrkesgrupper.
Tidlönen i riket landar på i snitt 243 kronor i timmen, vilket är en ökning med 1,99 procent jämfört med motsvarande period i fjol. Underlaget bygger på drygt en miljon arbetade timmar. Högst ligger Byggnads region Väst med 252 kronor i timmen.
Ackordet visar samtidigt en något starkare utveckling. Snittet hamnar på 286 kronor i timmen, upp 2,15 procent, baserat på totalt 22 800 arbetade timmar.
Men det är i toppen som siffrorna sticker ut. Region Norrbotten redovisar en ackordsförtjänst på hela 456 kronor i timmen. Samtidigt är underlaget mycket begränsat – bara 334 timmar.
Löneutvecklingen för trä-, betong- och mur (TBM) fortsätter uppåt under första kvartalet 2026. Tidlönen landar på i snitt 235 kronor i timmen, en ökning med 3,23 procent jämfört med motsvarande period i fjol. Statistiken bygger på 21,8 miljoner arbetade timmar.
Högst tidlön har man i Byggnads region Norrbotten med 245 kronor i timmen, medan Gävle-Dala hamnar längst ner på 232 kronor.
Även ackordet pekar uppåt. Snittet ligger nu strax under 262 kronor i timmen, efter en uppgång på 3,53 procent det senaste året. Totalt bygger siffrorna på 2,5 miljoner ackordstimmar.
I toppen hittar vi Stockholm-Gotland. Regionen är ensam om att passera 270 kronor i timmen, med ett ackord på 270:05.
Målarnas ackordsförtjänst ger ett rejält klirr i kassan för vissa. Två avdelningar snittar nära 300 kronor i timmen. Samtidigt ligger flera en femtiolapp lägre.
Under första kvartalet 2026 landade snittet i riket på 276:55 kronor i timmen – en ökning med 8,24 procent jämfört med motsvarande period i fjol.
Bäst gick ackordet i Avdelning 1 Målarettan med 301:93 kronor i timmen, tätt följt av Avdelning 8 Östra på 299:79. Även Avdelning 4 Målarfyran ligger högt med 293:97.
Gapet ner till de som ligger i botten är relativt stort. Längst ner hittar vi Avdelning 6 Svealand med 242:16 kronor i timmen. Även Mellannorrland, 249:57, och Södra, 251:85, placerar sig i den nedre delen.
För många byggjobbare går det för första gången på länge att göra en hushållsbudget som faktiskt håller mer än några månader. Priserna har stabiliserats. Räntorna rusar inte längre och löneökningarna i vår är i stora drag redan spikade.
”En fred i Ukraina skulle sannolikt få större effekt på bygglönerna här än någon lokal förhandling”. Foto: Mostphotos
Lägg därtill en sänkt löneskatt med några hundralappar så kommer vardagsekonomin bli lite bättre.
Men det gäller bara för dem som har jobb. För den som står utan väntar en helt annan verklighet. En ny a-kassa med tuffare villkor trappar snabbare av ersättningen och riskerar att leda till en vardag där varje räkning blir ett stressmoment. Vägen ut är naturligtvis ett jobb, men det är inte lätt. Det är många som slåss om jobben, byggarbetslösheten ligger i dag strax under tio procent.
Visst, byggbranschen är på väg upp, men återhämtningen skapar inte mängder av nya jobb i Sverige här och nu. Det kommer ta tid. Så för de flesta är det inte högre lön som står överst på önskelistan, utan trygg inkomst. Att veta att det finns jobb även nästa kvartal väger just nu tyngre än några extra hundralappar.
Det är därför årets kanske viktigaste lönefråga finns utanför landets gränser.
En fred i Ukraina skulle sannolikt få större effekt på bygglönerna här än någon lokal förhandling. Inte för att svenska löner skrivs upp över en natt, utan för att hela den europeiska byggmarknaden skulle ritas om.
Enorma resurser
Återuppbyggnaden av Ukraina kommer att kräva enorma resurser. Byggföretag, maskiner och framför allt byggnadsarbetare som i dag jobbar runt om Europa kommer styras till öst. Arbetskraft som i dag söker sig till Sverige skulle i stället behövas där.
Det kan låta makabert, cyniskt, att prata om konkurrens om jobb samtidigt som bomberna fortsätter att falla över Ukraina. En framtida fred handlar naturligtvis inte om löner utan om ett slut på dödandet, om trygghet, om rätten till sitt eget land. Men i en bransch där lönerna till stor del styrs av tillgång och efterfrågan kommer det bli konsekvensen. Vem vet, kanske önskar en och annan företagare då, att man betalade enligt avtal för att få fler att stanna.
Den STORA bygglampan – solen – är på väg tillbaka.
Plattsättarnas tidlön ökade tydligt under fjärde kvartalet 2025. Genomsnittet för hela landet landade på 249 kronor i timmen, vilket motsvarar en uppgång på 9,2 procent jämfört med samma period året innan. Underlaget omfattar totalt 249 000 arbetade timmar. Bäst betalt på tidlön hade region Örebro–Värmland och lägst hade man i GävleDala.
Även ackordslönerna har ökat tydligt under senaste året med en uppgång på 5,8 procent. Under kvartalet redovisades totalt 48 000 ackordstimmar och medellönen hamnade på 308 kronor i timmen. Högst ackordsförtjänst hade region Småland–Blekinge, där timlönen nådde hela 360 kronor.
Ställningsbyggarnas tidlön fortsätter att röra sig uppåt. Under fjärde kvartalet 2025 landade snittlönen för hela landet på 230 kronor i timmen. Det innebär en ökning med cirka 10 kronor jämfört med samma period året innan.
I procent räknat motsvarar uppgången +4,79 procent jämfört med fjärde kvartalet 2024.
Löneskillnaderna mellan regionerna är fortsatt tydliga. Högst snittlön hade region Skåne, där timlönen närmade sig 240 kronor. I andra änden av skalan återfinns region Mälardalen med ett snitt på 223 kronor i timmen.
Under fjärde kvartalet 2025 låg målarnas genomsnittslön när 271 kronor i timmen. Vilket alltså är betydligt högre än för ett år sedan då ackordssnittet var 249 kronor.
Under fjärde kvartalet 2025 låg snittet för tidlön inom TBM på 235 kronor i timmen, en ökning med 3,39 procent jämfört med samma period året före. Statistiken bygger på 22,7 miljoner arbetstimmar på tidlön.
Tätt mellan toppen och botten
Högst låg Småland-Blekinge med 237 kronor i timmen, medan GävleDala låg lägst på 230 kronor. Skillnaden mellan topp och botten är därmed relativt liten, vilket visar på en jämn lönebildning i landet.
Ackordslönen fortsatte också uppåt. Snittet för landet landade på 256 kronor i timmen, en ökning med 3,21 procent. Totalt omfattade ackordsarbetet 3,6 miljoner timmar under kvartalet.
I toppen placerade sig Norrbotten med 272 kronor i timmen, medan Örebro-Värmland låg lägst på 250 kronor. Totalt var det tre regioner som nådde 260 kronor eller mer – Norrbotten, Stockholm-Gotland och MellanNorrland.
