Få koll på lönesystemen – det egna drivet kan lyfta lönen

Alla som varit med ett tag minns masrallyt. Hur riksväg 70 fylldes av byggnadsarbetare på söndagskvällarna, på väg mot Stockholm – för att sedan köra hem igen på fredagar. Från Dalarna, men också från andra delar av landet, kom hela bygglag som pendlade för att få bättre betalt.

”Stockholmslöner” blev ett begrepp under miljonprogrammets dagar – och levde kvar långt efter. Budet gick från byggbod till byggbod: ”Vill du tjäna mer, åk till Stockholm.”

Och länge stämde det. Förr var byggandet koncentrerat till storstäderna, främst Stockholm. Där fanns de stora projekten och konkurrensen om arbetskraften drev upp lönerna.

Lönebilden har förändrats

I dag ser det annorlunda ut. Byggandet är mer utspritt och arbetskraften mer rörlig. Det är vanligt att resa till jobben i stället för att flytta till dem.

Därför har lönebilden förändrats. ”Stockholmslöner” som riktmärke har tappat betydelse.

Just nu är det norra Sverige som sticker ut. Stora industrisatsningar driver upp efterfrågan och därmed lönerna. Men i dag avgörs lönen av fler saker.

Det märks tydligast i löneformen. Den som går på ackord har ett tydligt försprång. I många yrken ligger ackordet 40–60 kronor över tidlönen. Det gör att två yrkesarbetare på samma ort kan ha helt olika löner.

Även typen av projekt spelar roll. Stora industriprojekt och infrastrukturbyggen tenderar att pressa upp lönerna. Mindre entreprenader ger sällan samma utrymme.

Skillnaderna mellan yrken är också tydliga. Vissa ligger konsekvent högt. Andra ligger lägre, oavsett region. Det innebär att yrkesvalet ofta påverkar lönen mer än var i landet du jobbar.

Och så finns det en faktor som ofta glöms bort – det egna drivet. Den som sätter sig in i hur lönesystemen fungerar kan lyfta lönen. Finns det flera som driver på tillsammans kan det lyfta lönen för alla i en region. Stockholm eller ej.

Nu är det ljust hela arbetsdagen.

Hinner bygget klart till semestern?