info

Vill du söka artiklar i papperstidningen?

Använd sökfunktionen i e-tidningen. Öppna e-tidningen

Många faror i miljonprogrammet

Miljonprogrammets hus är i akut behov av renovering. Statliga pengar ska öka upprustningen. Samtidigt döljer de gamla husen ett koncentrat av arbetsmiljörisker. Vi har kartlagt dem.

Miljonprogrammets bostäder står redo att renoveras. I husen döljer sig några av byggbranschens värsta faror: asbest, PCB, vibrationer, kvartsdamm, buller, fallrisker, rasrisker och tunga lyft.
– Man måste vara på sin vakt och ha koll på riskerna, säger Mats Henningsson, skyddsombud på NCC. Han har just lämnat boden på Arabyområdet i Växjö och är på väg ut till husen i stadens stora miljonprogramsområde. Här ska NCC totalrenovera och energieffektivisera 300 lägenheter under en femårsperiod.

Läs mer:
Risker vid renovering av miljonprogrammet

Höjda hyror efter upprustning

Läs också Dramatisk ökning av dödsfall i asbestsjukdomar

Farliga material såg som ofarliga

Då miljonprogrammet byggdes 1965–1974 skulle byggandet vara rationellt och effektivt. Asbest och PCB, numera ökända hälsofaror sågs som ofarliga, effektiva byggmaterial och byggdes in i husen. I dag är de sedan länge förbjudna att använda, men riskerna uppstår på nytt då byggnadsarbetare river i materialen.
På arbetsplatsen i Växjö finns asbest i rörböjar, i fix och fog till kakel och i vindskivor till fasaden.
Mats Henningsson står i källaren till ett hus från 1968. Skyltar vittnar om att asbestsanering pågår. Här får inte vanliga byggnadsarbetarna jobba, inte förrän området sanerats av specialister.

Skickat misstänkta prover till analys

Som skyddsombud ska Mats vaka över att varken han eller arbetskamraterna blir skadade.
– Det är viktigt med ordentliga inventeringar av material och riskbedömningar. Här har först bostadsbolaget och sedan NCC gått igenom materialen. Men när vi hittat något misstänkt under jobbet, har vi också skickat iväg prover till analys, säger han.
Några trappor upp sitter rester av blå tapeter kvar på väggen. Dammet river i näsan och vittnar om att rivjobbet är igång med bilning och håltagning. I dag vet man att damm är mycket farligare än tidigare känt och kan ge dödliga lungsjukdomar som lungcancer, silikos och Kol.

”Man måste tänka sig för när man jobbar i damm”, säger betonghåltagare Nicklas Jensen.

Dammet en risk

Medan asbest är mest uppmärksammat drabbar dammet många fler. Vid renoveringar går jobben ofta in i varandra. Snickarna Göran Toresson och Peter Ritzén byter fönster samtidigt som kollegor river i rummet bredvid.
– När det blåser åt fel håll får vi damm i ansiktet från gips och mineralull, samtidigt som vi får in rivarnas damm och buller. Visst ska man akta sig men man orkar inte gå med munskydd hela dagarna, säger Göran Toresson.
I början av året, då det var diskussioner om riskerna med kvarts, införde platsledningen strängare regler. Bland annat om att varje yrkesgrupp ska dammsuga efter sig.

Vill veta var asbest finns

Då huset byggdes var det i en tid av tillväxt och framtidstro. Nu är tiderna osäkrare och arbetsmarknaden delvis en annan och mer uppsplittrad. NCC har en styrka på cirka tio personer som främst arbetar med återuppbyggnad, men säljer ut rivning, bilning och håltagning, till ett företag som bara sysslar med det.
Rasmus Bergqvist, 22 år, betonghåltagare och rivare på Gustav R. Johansson, ska parera för vibrationsrisker vid bilning och akta sig för ras när han river.
– Men jag är mest rädd för asbest och försöker lära mig var det finns. När det gäller dammet vet jag ju att man ska akta sig. Vi kör bland annat med vattenbegjutning då, använder skydd och plastar in vid behov.

Stort renoveringsbehov

Renoveringsbehovet är stort i många av miljonprogrammets bostäder. I höstas kom statliga bidrag. En planerad satsning på cirka fem miljarder kronor under fem år på upprustning och energieffektivisering i socioekonomiskt utsatta områden. Merparten av pengarna antas gå till miljonprogrammet.
Växjöbostäder påbörjade renoveringen av området 2015.
– Bostäderna är slitna. Egentligen kunde det startat tidigare, säger arbetsledaren Torbjörn Stensson som förr var en av hyresgästerna.

Farlig duvspillning i isolering

Mats Henningsson går upp på husets tak där han har sin arbetsplats och där han och kollegan upptäckt en fara de inte väntat sig: duvbajs. Det har funnits i isoleringen under tak de sågat upp.
– Duvor hade kommit in under taket på grund av att takluckor varit öppna. På vissa ställen har isoleringen varit täckt med ett tio centimeter tjockt lager av spillning. Efterhand har vi förstått att det är farligt, berättar han.
Faran ligger i att andas in damm som är förorenat av spillningen eller att få in det i kroppens slemhinnor via ögonen, mun eller näsa. Duvornas avföring kan orsaka allvarliga sjukdomar som magsjukdomen salmonella och papegojsjukan, med i värsta fall svåra luftvägsinfektioner, och influensaliknande symtom och lunginflammation som följd. Dödsfall har inträffat.

Heltäckande klädsel

I Växjö har man valt en lösning där saneringsföretaget först desinficerar mineralullen och därefter river byggnadsarbetarna, som då måste använda både andningsskydd och heltäckande klädsel.
Anticimex specialtekniker Björn Lindbergh har arbetat med att desinficera mineralullen.
– Duvorna är som råttor med vingar. De lever på marken och äter av rester som vi människor lämnat kvar. Deras spillning innehåller mycket svampar och bakterier som är farliga för oss, säger han.

Miljonprogrammet

  • Under åren 1965 till 1974 byggdes 1 005 578 bostäder i Sverige. Bostäderna brukar kallas miljonprogrammet. De bestod av såväl höghus som småhus. Begreppet myntades först under den socialdemokratiska partikongressen 1964 och under en tioårsperiod höjdes takten i bostadsproduktionen avsevärt.
  • Det har länge talats om att miljonprogrammet är i behov av upprustning. Först hösten 2016 inleddes en större satsning på bidrag till själva ombyggnaden i miljonprogrammet.

arrow_forward Senaste nytt