info

Vill du söka artiklar i papperstidningen?

Använd sökfunktionen i e-tidningen. Öppna e-tidningen

Annons
Festool 980×240 V49-52

Kolla in Mikaels farliga rörjobb i Australien

34 år gammal. Men med en mängd skiftande rörjobb bakom sig. Läs om Mikael Amberntssons slingrande karriär bland farliga gasrör i Australien och jätteanläggningar i Sverige.

Mikael utför svetsning av 600 mm i diameter rostfritt rör till det nya reningsverket i Borås. Foto: Privat

Hans Borås-dialekt går inte att ta miste på. Men ibland smyger det sig in en australiensisk accent och ett engelskt ord, som avslöjar att rörläggaren Mikael Ambertsson har en annan bakgrund än de flesta.

– Jag är född i Borås, men uppvuxen i Melbourne tills jag var 18 år, berättar han.

Läs också Anton vann Yrkes-SM för rörmontörer: "Jobbade tio timmar i sträck"

När familjen vände tillbaka till Sverige tyckte Mikael att det var naturligt att följa släkttraditionen och utbilda sig till rörmontör. Hans farfar hade haft en rörfirma i Borås med 30 anställda och hans pappa var också rörläggare.

– Jag kände att jag ville gå i deras fotspår, säger han.

Mikael kopplar magnetröntgenutrustning på universitetet i Melbourne. Foto: Privat

Mikael, som alltid känt sig som en australiensare, åkte till Australien som färdig rörläggare och hoppades på jobb i branschen. Men det visade sig vara svårt.

– De accepterar inte svenska normer. Jag tvingades gå en nattkurs och utbilda mig på nytt och göra om alla prov. Det var som att börja om från början, berättar han.

Finns en risk för elstötar genom kroppen.

Mikael Ambertsson, rörmontör

När Mikael till slut började jobba med rörläggning i Melbourne blev han varse de stora yrkesmässiga skillnaderna länderna emellan. I Australien finns det många gasrör, på grund av alla gasspisar och gasuppvärmda hus. Arbetet som rörläggare blir därför annorlunda – och farligare.

– Det finns en explosionsrisk och risk för elstötar genom kroppen. Elektriker i Australien har haft en benägenhet att jorda sina kablar i vattenrör och gasrör. Därför kan man få en gnista eller en elstöt genom kroppen om man håller i bägge rördelarna när man tar isär dem. Den delen är väldigt farlig.

Installation av solceller på tak i Australien. Foto: Privat

Vilka andra skillnader finns det mellan Sverige och Australien när det gäller rörläggning?

– De behöver inte bry sig om kyla där nere. I hus kan man dra ut rören genom ytterväggen. Och så har man mindre isolering, säger Mikael och tillägger:

– I badrum har de inga synliga rör. Allt är draget in i väggar. De har inte lika bra vattensäkerhet som i Sverige, där vi har rör som leder ut läckagevatten. På det sättet ligger de inte på samma nivå.

Läs också Rörmontör på Antarktis: "Vi hade 46 minus"

Mikael som svetsare och rörmontör på Laidler mechanical contractors. Foto: Privat

Efter en tids arbete i Melbourne fick Mikael ett jobb där han fick lära sig ännu en ny teknik. Han började installera varmvattenberedare som var uppvärmda av solfångare. I två år utförde han installationerna, men när statens bidrag för solenergi drogs in tvingades Mikael byta inriktning – igen.

Den här gången fick han nytta av sin utbildning i TIG-svetsning (gasvolframsvetsning) och började svetsa rostfria gasledningar.

– Jag jobbade för ett företag där jag svetsade ihop stora rör till magnetröntgenmaskiner. Det var väldigt specialiserat.

Under fem år flackade han runt kontinenten och svetsade.

– Jag flög runt hela Australien och kopplade de här grejerna. Jag var till och med över till Nya Zeeland. Det var ett väldigt spännande jobb, säger han.

Läs också Jesus, GW och Gessle – här är kändisarna som fostrats av byggare

Installation av kylfläktrum på Kulturskolan i Borås. Foto: Privat

Men Mikael ville återknyta bekantskapen med Sverige och sedan två år bor han i den lilla byn Vegby utanför Ulricehamn. Han har startat eget inom rör- och svetsbranschen. Tack vare alla utbildningar och det skiftande arbetet är Mikaels företag ofta anlitat till stora och komplicerade projekt.

– Jag var med om att bygga ihop en kylanläggning på taket på en kulturskola i centrala Borås. Det var rostfria rör och man skulle koppla en massa pumpar och ventiler. Där drog jag nytta av mina svetsningskunskaper. Och så gjorde jag flödesschema, beställde material och höll igång arbetare.

Trots de intressanta projekten berättar Mikael att han känner sig mer och mer ”hemsjuk” och tror att sejouren i Sverige blir kortvarig.

– Nu har jag varit här lite mindre än två år och jag kanske åker tillbaka till Australien i slutet på nästa år. Jag får bättre betalt där nere. Och så är det tufft att stå ut med kylan här i Sverige.

Annons
Instruktörerna 640×240 V49-13
arrow_forward Senaste nytt
Annons
3M 250×600 V47-52
info

Byggnadsarbetaren.se använder cookies för att optimera upplevelsen för dig som besökare. Läs mer