Halka och snö bakom många takolyckor: "Ingen tar ansvar"
Många skadas då de halkar på grund av snö och frost. Mellan oktober och mars är det farligast på taken. Det visar en ny rapport där 50 personer i byggbranschen vittnar om olyckorna som skadat dem.
De har alla fallit från 5,5 meter och neråt. Ju högre fall desto värre skador. 50 personer som skadats i fallolyckor från tak har intervjuats i en ny rapport.
De har fingerade namn men är verkliga personer som alla hittats via AFA´s skadestatistik.
Som plåtslagaren Samuel som halkade när han skulle gå ner via en stege som stod lutad mot taket. Han förlorade balansen och stegen välte. Han föll från hängrännan och tre meter rätt ner i asfalten. Han var sjukskriven i ett år på heltid och har ett och ett halvt år efter olyckan fortfarande smärtor i rygg, handled och kan inte lyfta tungt längre.
– Man kommer så nära de här personerna, det som hänt är verkligen ett trauma för många. De lider både fysiskt och psykiskt, säger Lars-Erik Hallgren, som tillsammans med PeO Axelsson skrivit rapporten. Båda är sedan länge forskare inom arbetsolycksfall, specialiserade inom bygg.
Målet är att undersöka varför olyckorna händer, vilka konsekvenser de får och vad man kan göra för att hindra att de sker.
Det går att förebygga många olyckor menar Lars-Erik Hallgren. Tiden mellan oktober och mars är de mest olycksdrabbade månaderna. 33 olyckor av olyckorna har inträffat under vinterhalvåret från oktober till och med mars.
– Flera av de skadade har berättat att snö och frost medverkat till att de fallit. Det har varit halt på taket, berättar Lars-Erik Hallgren.
Han anser att med planering och framförhållning på byggena kunde olyckorna på vintern minskas rejält.
I många fall tas dessa risker inte riktigt på allvar utan man har dålig koll på vad blöta och halka kan ställa till med.
– Ofta har ingen ansvarig röjt undan snö eller varnat när byggnadsarbetarna kommer halv sju och ska börja jobba på ställningar efter att det snöat på natten, konstaterar han.
– Det är ganska basala saker men risker som beror på vädret verkat det inte finnas någon riktig organisation för. Och sedan finns det inom varje arbetare en pliktkänsla, man vill göra sitt jobb och man går upp på taket fastän det är halt.
Arbetsgivaren är ansvarig för de anställdas säkerhet och för att det finns skydd mot fall. Åtskilliga olyckor orsakas av att det inte finns fasta fallskydd och att personliga fallskydd inte används.
– Efter flera olyckor har byggnadsarbetarna berättat att de inte använt säkerhetsselar för att de tycker det är svårt att använda dem. Att de hindrar jobbet. Men man måste lära sig att använda skyddsutrustning för att det inte ska hända olyckor, där det inte finns fasta fallskydd, säger Lars-Erik Hallgren.
Arbetet med att studera olyckor har pågått sedan 2014 och resulterat i tre rapporter: om arbetsolycksfall och byggnadsställningar, respektive stegar, och nu sist den nya rapporten om olycksfall vid takarbete.
Lars-Erik Hallgren tycker att vissa saker går igen.
– Ledskapet på ett bygge är väldigt viktigt och att verktyg som arbetsmiljöplaner och arbetsberedningar användsför att få ett bra skydd. Arbetarna måste få en chans att arbeta säkert men det skiljer ofta mycket mellan företagen, mellan stora och mindre företag i resurser till skydd. Det är skilda världar i branschen, säger han.
Gå med i Facebookgruppen Arbetsmiljö på bygget och få de senaste nyheterna i ditt flöde.