info

Vill du söka artiklar i papperstidningen?

Använd sökfunktionen i e-tidningen. Öppna e-tidningen

Annons
Annons

Dom i hovrätten: byggföretagare får betala 3 miljoner

Svea hovrätt dömer till Byggnads fördel i den långa tvisten mellan Byggnads och företagaren Henrik Gustavsson. Här är bakgrunden till konflikten.

Företagaren Henrik Gustavsson och Centrum för rättvisa förlorar i hovrätten. Foto: Centrum för rättvisa/Michael Erhardsson/Mostphotos

En mycket lång rättsprocess börjar lida mot sitt slut. Svea hovrätt går på Byggnads linje och ogillar helt byggföretagaren Henrik Gustavssons skadeståndskrav. Gustavsson ska nu betala 2,7 miljoner kronor till Byggnads för rättegångskostnader i tingsrätt och hovrätt.

– Det här är en stor seger för alla som värnar den svenska modellen och en rejäl förlust för de som vill förstöra den. Hovrättens dom innebär att frågan om stridsåtgärders lovlighet ska prövas och avgöras inom det arbetsrättsliga systemet, säger Torbjörn Hagelin, avtalssekreterare på Byggnads.

Läs också Företagare kräver 765 000 av Byggnads – utdragen rättsprocess fortsätter

Företagaren och hans företrädare Centrum för rättvisa kommer att överklaga domen.

– Det är klart att jag är besviken på hovrättens dom. Samtidigt ångrar jag inte ett för ögonblick att jag drog igång den här processen. Principfrågan har visat sig alldeles för viktig för att man bara ska kunna släppa den. Men jag känner mig inte nedslagen. Nu tar vi saken till högsta instans, säger Henrik Gustavsson.

Historien började redan 2006 då Henrik Gustavssons företag HGS Linköping AB försattes i blockad. Byggnads ville att Gustavsson skulle teckna kollektivavtal för bolagets tre anställda, men företagaren vägrade av både ekonomiska och politiska skäl. Han menade att Byggavtalets bestämmelse om att Byggnads fick ta ut granskningsarvoden stred mot Europakonventionen, eftersom det kunde gå till förbundets allmänna fackliga verksamhet.

2007 slog Europadomstolen fast att Byggnads inte får ta ut granskningsavgifter för anställda som inte är med i facket, då det strider mot rätten till negativ föreningsfrihet. Därmed skrevs Byggavtalet om.

En tid efter blockaden gick HGS Linköping AB i konkurs. Men 2011 åtog sig organisationen Centrum för rättvisa Gustavssons fall och riktade ett miljonkrav mot Byggnads. En rättsprocess tog vid för att utreda om ett fack i Sverige alls kan behöva betala skadestånd för en kränkning av Europakonventionen och 2015 landade Högsta domstolen i ett avgörande: ja, Byggnads kan bli skadeståndsskyldigt om de aktuella stridsåtgärderna bedöms som ”kvalificerat otillbörliga”.

Läs också Därför döms Byggnads till skadestånd – elva år efter blockaden

I december 2017 förlorade Byggnads i tingsrätten och dömdes till skadestånd på 140 000 kronor för kränkning av Europakonventionen. Men fackförbundet överklagade och vinner alltså nu i hovrätten.

Enligt hovrätten stred kravet på granskningsarvode visserligen mot Europakonventionen, då det inte kunde uteslutas att delar av avgifterna även gått till förbundets allmänna fackliga verksamhet. Men för att Byggnads ska behöva betala skadestånd måste förbundet också ha agerat kvalificerat otillbörligt, och så har var inte fallet, enligt hovrätten.

Granskningsarvodet motsvarade 1,5 procent av de anställdas bruttolöner varje månad och skulle användas till att granska att arbetsgivare betalade ut rätt lön. Sådana bestämmelser finns inte längre.

Annons
Annons
Annons
Annons

Du läser: Dom i hovrätten: byggföretagare får betala 3 miljoner

Senaste byggnyheterna!

Få vårt nyhetsbrev

Anmäl dig