info

Vill du söka artiklar i papperstidningen?

Använd sökfunktionen i e-tidningen. Öppna e-tidningen

Annons
Festool 980×240 v49

Byggjobbaren fick praktikersättning i 30 år: ”Uppenbara missar”

Byggnadsarbetaren Stefan skadades svårt på bygget. Trots det har han under nästan 30 år fått en låg ersättning, på grund av en kort praktik som vaktmästare på 90-talet.

OBS! Bilden är inte på Stefan och situationen som beskrivs i artikeln. Foto: Mostphotos

Byggnadsarbetaren som i dag är i 50-årsåldern, vi kan kalla honom Stefan, började 1984 jobba på ett stort byggföretag i Stockholmstrakten direkt efter byggymnasiet. Han var anställd som montör, men berättar att han ”sattes på skitjobbet”.

Arbetslaget jobbade med byggelement och Stefans uppgift var att gjuta kärnorna mellan elementen och snygga till skarvarna, något man gör med en vibrerande bilmaskin. Maskinen som Stefan använde, en Hilti T 805, ska enligt teknisk information från Byggnads användas mycket sparsamt: ”Om man jobbar mer än nio minuter är man utsatt för mycket skadlig risk.”

Läs också Michael förlorade känseln i benen – ansågs kunna jobba: "Kravlade till bilen"

Det är inte så lätt att tro att man ska få bestämma när man är i 20-årsåldern och ny på en firma.

Stefan, byggnadsarbetare

Men vissa dagar jobbade Stefan flera timmar i sträck med att bila.

– Eftersom jag var uttagen till jägarbataljon i lumpen ansåg arbetsledningen att jag hade ork och kraft att göra det här jobbet. De sa ”bygg muskler, grabben”, berättar han.

Men det blev ingen jägarbataljon, för redan efter ett och ett halvt år började Stefan få känningar i kroppen på grund av det tuffa jobbet.

– Jag fick ont i nacken och det brann i armen när jag rörde mig, säger han.

Läs också Liknande ryggskada – olika bedömningar: "Regionala skillnader"

Stefan blev undersökt av Bygghälsan, där man såg problemen och tyckte att han skulle ta enklare uppgifter om det var möjligt.

– Men det är inte så lätt att tro att man ska få bestämma när man är i 20-årsåldern och ny på en firma. Så jag jobbade väl på, säger han.

Stefan fortsatte med arbetsuppgifterna under tre år. Till slut kunde han inte hålla i bilmaskinen längre. Han kunde faktiskt inte hålla i något alls med vänsterhanden och kunde omöjligt jobba vidare.

En röntgen visade diskbråck och nervskador i vänster arm. Försäkringskassan skrev ett intyg om att skadorna berodde på jobbet.

Stefan berättar att han sedan sattes på lättare praktikjobb. Ett av dem var på ett sjukhus, där han jobbade deltid som vaktmästare 1993. Men efter tre månaders jobb gick det inte längre. Stefans chef såg att uppgifterna med tunga lyft blev för mycket den tidigare byggnadsarbetaren, som tvingades sluta jobba helt.

Läs också Nekades livränta: Timmy tog sin egen fajt i rätten

Problemet var bara att Försäkringskassan fastställde Stefans ersättning utifrån den inkomst han hade under praktiken på sjukhuset, inte utifrån den betydligt högre lönen som byggnadsarbetare.

– Jag fick inte ens hälften så stor ersättning som jag borde ha fått, eftersom jag provade ett lågavlönat jobb på deltid. Där blev det något fel, säger Stefan, som överklagade beslutet två gånger utan att få gehör.

Till slut gav han upp.

1993 hade Stefan en månadsersättning på 3 600 kronor från Försäkringskassan. I dag har ersättningen, genom ett indexeringstal, vuxit till 8 700 kronor per månad. Det är den enda inkomst han har haft under alla år.

– Jag har fått ekonomisk hjälp av mina föräldrar och jag har bott hos dem. De har hjälpt mig med allt och jag har hållit mig kvar ovanför ytan tack vare dem.

Stefan berättar att han på grund av ryggsmärtorna, som förvärrats, inte har kunnat sova en enda hel natt sedan han blev skadad.

Det är uppenbart att det har gjorts missar.

Kjell Eriksson, advokat

Men trots alla problem har Stefan en positiv syn på livet. Han är mycket tacksam över fonden som gav honom rättshjälp från och med 2016, för att försöka få rätt till ersättning retroaktivt, baserat på arbetsskadan från bygget.

Stefan och hans ombud försöker bevisa att arbetsskadan verkligen kommer från bygget – och att den är större än de 50 procent som sattes från början. Efter avslag i förvaltningsrätten och kammarrätten såg man störst chans att få den kompletterande inkomstförsäkringen genom Afa.

– Medicinskt sett är hans arbetsoförmåga högre än 50 procent. Och hans arbetsskadelivränta har legat på den låga lönenivån och inte alls följt byggnadsarbetarens löneutveckling. Det är uppenbart att det har gjorts missar, det var därför jag engagerade mig i det här fallet, säger advokat Kjell Eriksson, som tillsammans med kollegan Thomas Johanson företräder Stefan.

En specialist på ortopedi och spinalkirurgi på Art Clinic i Jönköping intygar att Stefan idag har en permanent nervskada som uppkom när han bilade: ”Vi bedömer att symtomen är relaterade till skadan som han fick på 1980-talet … Hans arbetsförmåga är fortsatt 100 procent nedsatt på grund av skadan men hans smärtbild har försämrats successivt med åren på grund av nämnda kroniska smärtsyndrom.”

Jag blir förbannad när jag tänker på det. Det känns inte rätt.

Stefan om att professorn som bedömt hans skada tidigare fått forskningsbidrag från Afa

Kjell Eriksson anser därför att Stefan har rätt till den kompletterande försäkringen från Afa, där man i liknande fall ersätts till fullo för inkomstförlusten.

Skillnaden mellan en byggnadsarbetarlön och Stefans låga ersättning är många tusenlappar varje månad. Eftersom skillnaden funnits i nära 30 år ska Afa alltså betala ut ett flermiljonbelopp före skatt, om Stefan får rätt.

Men i Afas skadereglering blev det nej. Och i ett svar om omprövning fick Stefan ett nytt nej, nu med stöd av en medicinsk bedömning. En professor som är specialist i yrkesmedicin gick emot ortopedspecialistens intyg och skrev att ”betydligt starkare skäl talar emot ett samband mellan den gamla skadliga inverkan och de aktuella besvären samt den försämring som har skett.”

Något som kan göra intyget problematiskt är att professorn tidigare fått forskningsbidrag på sammanlagt över sju miljoner kronor från just Afa. Kjell Eriksson anser att det finns en jävsproblematik i de dubbla rollerna.

– Om man skulle hamna i domstol, så skulle bevisvärdet av professorns yttrande kunna vara sänkt, säger han.

Även Stefan reagerar på att en person som bedömer hans fall har fått miljoner från försäkringsbolaget som han själv nekas ersättning av.

– Jag blir förbannad när jag tänker på det. Det känns inte rätt, säger han.

Kjell Eriksson berättar att man överklagat till Afas omprövningsnämnd.

Caroline Rylander, presschef på Afa Försäkring, förklarar att man aldrig kommenterar enskilda fall. Hon väljer sedan att svara på två av Byggnadsarbetarens frågor i mejlform.

En specialist i yrkesmedicin, som fått forskningsbidrag av Afa på sammanlagt över sju miljoner kronor, har skrivit ett medicinskt intyg som stödjer Afas linje i en omprövning av ett arbetsskadeförsäkringsfall. Hur ser du på det?

– De försäkringsläkare vi anlitar för att göra medicinska bedömningar är yrkesverksamma och uppdaterade på den senaste forskningen inom deras område. Flera bedriver också egen forskning. Att ha insikt i relevanta vetenskapliga rapporter är en förutsättning för att kunna göra legitima och rättssäkra medicinska bedömningar.

– En del av dessa experter verkar också inom ett smalt fält inom arbetsmiljöområdet, vilket inte sällan innebär att få andra i Sverige besitter samma nödvändiga kompetens.

Men borde inte en sådan person vara oberoende?

– De bedömningar som försäkringsläkarna gör är oberoende den övriga verksamheten vi bedriver på AFA Försäkring. AFA Försäkring är inte ett vinstutdelande bolag. Vi ägs av arbetsmarknadens parter som tagit fram de försäkringsvillkor som gäller för de kollektivavtalade försäkringarna.

Annons
Bluebeam 250×600 v46-49

Du läser: Byggjobbaren fick praktikersättning i 30 år: ”Uppenbara missar”