info

Vill du söka artiklar i papperstidningen?

Använd sökfunktionen i e-tidningen. Öppna e-tidningen

Annons
Annons

Hikmet lärde sig svenska på bygget – nu får han inget jobb: ”Bara engelska”

2006 kommer kranföraren Hikmet till Sverige, går rakt in på bygget och lär sig svenska. 20 år senare bemannar utländska firmor kranarna och engelska krävs för att söka jobb.
– Det är en besvikelse, säger Hikmet

Kranföraren Hikmet framför en byggarbetsplats i Gävle.
Bakom Hikmet Kocyigit byggs bostäder. ”Jag tog reda på vem som byggde men den utländska entreprenören hade redan hyrt in arbetskraft”, säger han. Foto: Ivar Andersen

– Jag kollar Platsbanken säkert 15 gånger om dagen.

Hikmet Kocyigit visar sin sökhistorik på mobilen. Arbetsförmedlingen, lediga jobb som tornkranförare, översätt, Försäkringskassan.

– Jag söker jobb hela tiden. Jag fyllde 60 år nu i maj. Jag är jätteorolig över hur det ska gå.

Kom till Sverige 2006: ”Fick direkt anställning”

Det har inte alltid varit så här. Hikmet berättar om när han först kom till Sverige, för 20 år sedan.

– Jag fick direkt anställning, säger han.

Erfarenhet hade han redan i överflöd. I Turkiet körde Hikmet länge tornkran åt en lokal byggjätte. Men kring millennieskiftet slog krisen klorna i hemlandet. Firman gick omkull. En motgång. Men också en möjlighet.

Hikmet och hustrun befann sig mitt i livet. Skulle han söka nytt jobb på en sargad arbetsmarknad? Eller testa lyckan utomlands? De valde äventyret. Och landade i Västra Götaland.

Lärde sig svenska på bygget

Efter några månader som kranmontör fick Hikmet fast anställning på JM i Göteborg. Svenska för invandrare hade han inte tid med. Språket lärde han sig på bygget i stället.

– Arbetskamraterna hjälpte mig. Snart kunde jag förklara vem jag var, var jag kom ifrån, det vanliga. God morgon, god natt, hej, hej då. Inom fyra månader lärde jag mig svenska, säger Hikmet.

Arbetskamraterna lärde honom också någonting annat: att facket är viktigt. Hikmet har varit medlem i Byggnads lika länge som han levt i Sverige.

Hikmet på en byggarbetsplats för 20 år sedan.
20 år sedan. Hikmet Kocyigit har fått sitt första fasta jobb i Sverige, på JM i Göteborg. Foto: Privat

Uppsagd på grund av arbetsbrist

Bopålarna slogs så småningom ned i Gävle. Hikmet jobbade på projekt runt om i landet. Bytte arbetsgivare några gånger. Men hade alltid fast jobb. Fram tills för tre år sedan.

– Jag jobbade på Uperio Kran och var jättenöjd. Arbetschefen var som en vän, inte som en chef, och allt funkade alltid med lön och traktamente. Men så blev det uppsägning på grund av arbetsbrist. Efter det jobbet har jag inte hittat någon ny anställning.

Det har blivit några påhugg här och var. Hjullastare några veckor i Luleå, betongpump några veckor i Eskilstuna. Men Hikmet har aldrig på allvar lyckats ta sig in på arbetsmarknaden igen.

Byggnads: ”Branschen har förändrats”

Varför? Per-Anders Eklöf, ombudsman på Byggnads GävleDala som genom åren haft kontakt med Hikmet, säger att förutsättningarna är annorlunda nu.

– Som tornkranförare är det ju svårt. Vi har inte så många objekt här uppe. Branschen har också förändrats. Det har blivit så att entreprenörer hyr in en kran och så hyr de in en kranförare från något bemanningsföretag.

”Ingen svenska, bara engelska”

Många av bemanningsföretagen har utländsk personal. Det händer att dessa bolag annonserar på Platsbanken. Då har Hikmet sökt direkt.

– I slutet av förra året sökte de tio kranförare med yrkesbevis. Annonsen var på svenska och engelska, men när jag ringde kunde ingen där prata svenska, säger han.

Förutom svenska talar Hikmet turkiska, bulgariska och ryska. Men engelska, som är mindre gångbart i hemlandet, har han aldrig lärt sig.

För några veckor sedan såg han en ny annons.

– De sökte tre kranförare. Jag tog kontakt. Ingen svenska, bara engelska. Det är en besvikelse.

Utsikt från förarhytten i en tornkran.
Hikmet Kocyigit har fotograferat utsikten från sin hytt. Länge var detta hans vardag, men efter en uppsägning för tre år sedan har han inte lyckats hitta nytt jobb. Foto: Privat

”De får inte samma lön som svenskarna”

Svenskan var en väg in. In på bygget och in i samhället. Nu känner Hikmet att språket han lärde sig inte längre är värt lika mycket.

– Om de utländska entreprenörerna ska vara här så måste de anställa svenskar också. Men de väljer billigare arbetskraft, säger han.

– De utländska arbetarna blir också lurade. De får inte samma lön som svenskarna och många har dåliga boenden. Kolla bara på Stegra. De hade jätteproblem med ett turkiskt företag. Arbetarna fick inte någon lön!

LÄS MER: Blåsta på lönen – nu är de tillbaka på Stegra för att kräva in den

Ny byggbransch, nytt Sverige

Byggbranschen har förändrats. Hikmet har sett lånlönekonkurrensen sätta press, fusk med ID06, slarv med säkerheten.

– Det blir olyckor när bolag som kommer hit inte följer reglerna. Folk som dör. Men här i Sverige, om man åker till jobbet, då ska man också komma hem från jobbet, säger han.

Sverige har också förändrats. Hikmet upplever att politiker tävlar om att ställa tuffast krav på invandrare. Regeringens förslag att permanenta uppehållstillstånd ska omvandlas till tillfälliga oroar honom. I fjol blev han nedslagen på gatan av en man som skrek: ”Åk härifrån!”

– Det är rasismen. Den har kommit de senaste två–tre åren. Det finns rasistiska företrädare i politiken som bygger upp fördomar hos ungdomar och folket. Jag är född utomlands men varför är det ett problem? Jag betalar skatt och har svenska kompisar, säger han.

– Sverige känns inte som Sverige längre.

Övervägde att gå ur facket

Ekonomiskt har det varit tufft. A-kassan är slut sedan länge. Hikmet har sålt bilen och köpt en äldre modell billigt. Ett tag övervägde han att gå ur facket för att spara in medlemsavgiften.

– Men min fru sa åt mig att det var en dålig idé.

Under färden genom Gävle berättar han om olika byggprojekt i staden. Pågående och avslutade.

– Det där är ett äldreboende. Där jobbade jag med en jättestor kran, 70 meter arm. Det var färdigt 2015 kanske.

Längre ned på gatan byggs bostäder. 58 lägenheter på 16 våningar. Stommen har börjat resa sig. Mitt i huskroppen står tornkranen.

– Jag tog reda på vem som byggde men den utländska entreprenören hade redan hyrt in arbetskraft, säger Hikmet.

Vill att ungdomar ska välja bygg

Han börjar prata om lärlingsplatser. Om bristen som uppstår när de svenska byggbolagen säljer ut allt större delar av jobben.

– Jag sa det här för flera år sedan, vad händer med våra svenska killar då? Om tio år kommer det inte finnas några lärlingsplatser kvar alls. Det blir katastrof!

Frågan engagerar honom. Gesterna blir yvigare.

– Jag vill ju att svenska ungdomar ska börja jobba inom bygg. Det är ett jättebra yrke. Det är kung. Kung!

Hikmet börjar räkna fördelarna på sina fingrar.

– Det är roligt, du tjänar bra, traktamente…

Det plingar i telefonen medan han pratar. Reflexmässigt kollar Hikmet om det är en arbetsgivare. Han öppnar mejlet och läser:

”Vi måste tyvärr meddela att vi inte kan erbjuda dig tjänsten just nu.”

Annons
Annons
Annons
Annons

Du läser: Hikmet lärde sig svenska på bygget – nu får han inget jobb: ”Bara engelska”

Senaste byggnyheterna!

Få vårt nyhetsbrev

Anmäl dig