Jo, blågult bör bojkotta VM i Qatar
I vårt nyligen publicerade reportage om byggandet till Qatar-VM, kan vi för första gången visa hur gästarbetarna i Qatar långsamt börja bygga upp ett motstånd. De organiserar sig i grupper som stödjer och hjälper varandra i den ansträngda situation de befinner sig i.
Så har arbetare gjort i alla tider när trycket mot dem blir för hårt. Även om den Qatariska lagen förbjuder arbetarna att kalla sina sammanslutningar för fackföreningar.
Frågan är då vad vi gör som står bredvid och tittar på.
I en intervju i samband med vår publicering får fotbollsexperten Erik Niva frågan om han tycker att det svenska landslaget bör bojkotta VM 2022. Niva säger att han tror mer på reformera det internationella fotbollsorganet FIFA än att bojkotta.
Jag för min del anser att det ena inte behöver utesluta det andra.
Jag tror, precis som Erik Niva, att en svensk bojkott varken skulle göra från eller till för turneringen som sådan. VM kommer att spelas och jublet kommer att stiga från läktarna när de stora stjärnorna gör sina mål.
En svensk bojkott av VM-kvalet till 2022 skulle däremot tydliggöra vilka sorts värden svensk idrott vill stå för i den genomkommersiella och globala idrottsrörelsen. Varje enskild spelare skulle visa var den moraliska gränsen gick för just honom (det här är som bekant en herrturnering). Sådant kan aldrig vara utan värde.
Att boxaren Muhammed Ali vägrade åka till Vietnam stoppade inget krig. Sprinterlöparna John Carlos och Tommie Smiths uppsträckta nävar i Mexico ändade inte rasförtrycket i 1960-talets amerikanska söder. Och hbtq-personer fick inte det omedelbart lättare i Ryssland för att höjdhopparen Emma Green målade sina naglar i regnbågens färger.
De här stjärnornas personliga ställningstagande hade ändå betydelse. Vem kan påstå något annat?
De senaste åren har filmerna om the Hunger games gjort succé på biografer världen över. Filmerna skildrar en dystopisk framtidsvärld där årets tv-höjdpunkt är ett slags direktsänt Robinson-spel på liv och död, där ungdomar slaktar varandra tills en återstår.
I Qatar befaras redan 1 400-1 800 gästarbetare ha fått sätta livet till i förberedelserna inför 2022 års sannolikt största tv-händelse. En slags inverterat hungerspel där dödandet pågår fram tills dess att kamerorna slås på. Sedan är det glömt. Som på kommando fokuserar vi alla på festen när domaren väl blåst i sin pipa.
Låt oss säga att det var som i filmen istället. Säg att någon av spelarna i varje lag skulle tvingas sätta livet till under turneringens gång, för att ett lag slutligen skulle få lyfta VM-pokalen.
Skulle det svenska landslaget bojkotta då?
JOHAN SJÖHOLM, redaktör
