Det visste du inte om målarnas symbol
Visst du att målarskrået i hela sin verksamhet har haft en målarsköld som yrkessymbol och att ursprunget finns så långt tillbaka som medeltiden? Här delar den pensionerade målaren Folke Bengtsson med sig av några historiska detaljer.
Från 1400-talet
Målarna har haft sitt märke ända sedan senmedeltiden. Det äldsta exemplet är spårat till 1400-talets Tyskland. Färgerna växlar. Men det är vanligast med en röd sköld med tre vita mindre sköldar på.
Internationell symbol
Skölden som symbol var internationell och fanns i alla länder i Europa med hantverkstradition, som Tyskland, Österrike och Frankrike. Den hittades ofta ingraverad i grind stolpar eller på skyltar så att vandrande gesäller kunde fråga efter jobb – eller erhållas kondition – som man sa förr.
Blå eller röd
Målarmästarna här i Sverige hade en likadan sköld som emblem till långt in på 1900-talet fast i blå kulör och utan ”midja”. Facket och gesällerna hade den röda med midja. Emblemet har målare burit med stolthet på fackföreningsfanor vid 1:a maj, kongresser och andra högtidliga tillfällen.
Från stad till stad
Skråbilder spred sig ofta från en stad, motiv kopierades. Enligt svensk lag skulle ett skrå bildas när antalet utövande mästare i en stad var fler än tre. Mindre städer eller specialistyrken behövde därför inte alltid ett sigill, men bland dem som finns bevarade har de från Göteborg, Norrköping, Karlstad, Uppsala, Linköping, Kalmar och Kristianstad alla de tre sköldarna som motiv. En pensel med palett förekommer också.
… men varför just en sköld?
Bakgrunden är att under medeltiden utbildades målare till konstmålare och fick uppdrag att måla vapensköldar till tornerspel. De sköldarna var av en helt annan konstnärlig kvalitet än de sköldar som vanligtvis användes i strid. De ärofyllda uppdragen ”höjde” målarna över andra hantverkare, och tog sig på så sätt uttryck i skölden som symbol.
Av: Folke Bengtsson, pensionerad målare
Källor: Jesper Warling, sekreterare i Svenska heraldiska föreningen. Redaktionen för tidskriften Populär Historia har medverkat vid faktaframtagning.
