info

Vill du söka artiklar i papperstidningen?

Använd sökfunktionen i e-tidningen. Öppna e-tidningen

Annons
Annons

Cancerrisk i gruvan

Dieselavgaser kan ge cancer. Ändå riskerar anläggnings-arbetarna i LKAB:s gruva i Kiruna att andas in farligt höga halter av giftiga ämnen från sina maskiner. De personliga gaslarmen är felinställda och reagerar först när utsläppen når högt över gränsvärdena.

Vi är 1,4 kilometer under jordytan. Det enda ljuset som finns här nere är det vita ljuset från strålkastare. Runt om oss brummar dieselmotorerna från liftar och andra stora anläggningsmaskiner. Här i Kirunagruvan bedriver LKAB, med hjälp av flera byggjättar, ett av landets största anläggningsjobb.
MK1. Det är så den heter, dieseln som motorerna från maskinerna runtomkring oss går på. Och det är på grund av dieseln vi är här.
I somras stod det klart att dieselavgaser kan ge cancer. Den nya klassningen gjordes av en expertgrupp inom WHO, Världshälsoorganisationen.
– Vi är helt eniga. Det finns så mycket entydiga resultat och studier att det inte är någon tvekan om att dieselavgaser kan ge lungcancer, säger Per Gustavsson, professor i arbets- och miljömedicin vid Karolinska institutet och en av medlemmarna i gruppen.

Försökt slå larm
Samtidigt har han i många år försökt slå larm om att det svenska gränsvärde som är satt för att skydda arbetarna från att bli sjuka, är alldeles för högt.
– Det räcker inte att halvera det, säger Per Gustavsson.
I dieselavgaser finns det farliga ämnet kvävedioxid, som på vetenskapsspråk skrivs ut som NO2. Det mäts i enheten ppm. I dag är gränsvärdet för att andas in kvävedioxid från avgaser 1 ppm. Den exponeringen får du ha under åtta timmar. Men när Byggnadsarbetaren besöker byggarbetsplatsen i gruvan i Kiruna visar det sig att arbetarna riskerar att utsättas för avgashalter långt över dagens gränsvärde. Trots att de bär med sig en liten apparat som ska pipa när luften blir farlig att andas. Både i LKAB:s gruvor i Kiruna och Malmberget är larmvärdet på apparaterna satta till 2 ppm, alltså dubbelt så högt som det högsta tillåtna gränsvärdet. Det betyder att arbetare skulle kunna ligga på till exempel 1,8 ppm, en fördubblad risk, en hel arbetsdag utan att det upptäcks.

”Känns olustigt”
I ett mejl bekräftar Anders Lindberg, informationschef på LKAB, företagets larmvärden:
”Våra gasvarnare är inställda med ett ”larmvärde” som larmar direkt vid en viss halt i ppm. (…) Larmvärdena är CO: 35 ppm, NO2: 2 ppm och NH3: 20 ppm.”
– Det känns olustigt och jag visste inte om det. Jag trodde att allt under två var ofarligt. Det är dåligt att inte informera om detta, det är ju ändå folks liv det handlar om, säger montören Jonas Fjellström. Han jobbar i gruvan tillsammans med sin bror Andreas. Båda är oroade för risken att andas in för mycket dieselavgaser, inte minst som de jobbar långa dagar i sträck. Det kan bli arbetsdagar på upp till 14 timmar.
Det händer till och från att larmen piper för att det är för höga värden där de är och jobbar, enligt Jonas. När det inträffar, beror på var de är.
– I dag hann vi bara tio meter från bilen innan larmet började tjuta. Då stod tre slambilar där och gick och i det utrymmet brukar det vara problem med avgaserna, säger Jonas Fjellström.

Oroas över värdena
Mätaren visade då ett värde på 3,5 ppm. Alltså tre och en halv gånger gränsvärdet.
Jonas är oroad över riskerna. Speciellt när han hör att forskare dessutom vill ha ännu lägre gränsvärde för att vara på den säkra sidan. Samtidigt är det också långtifrån alltid byggjobbarna bär mätare. De ska bäras ”vid behov”, men det har inte alltid de har funnits att få ut, berättar arbetarna.
Vid ett tillfälle hade en fläkt lagt av och de mådde illa och fick huvudvärk. Men när de frågade på LKAB om gasmätare fick de till svar att de var slut. Senare i veckan fick de tag på en via sin uppdragsgivare YIT.
– Du vet ju inte hur illa det är om du inte bär mätare. Alla borde få en egen gasmätare och man borde ha larm som tjuter i lokalen när det går över gränsvärdet, säger Andreas Fjellström.
Också Arbetsmiljöverket är kritiskt till LKAB:s larmvärde på 2 ppm, när nationella gränsvärdet är 1 ppm.
– Jag har ifrågasatt hur de kan sätta det höga värdet, säger verkets inspektör Jan Andersson.
– Larmvärdet ska vara detsamma som gränsvärdet. Annars kan du riskera att gå i för höga avgashalter under en arbetsdag, säger Roger Flodin, som är arbetsmiljöingenjör på Previa, med mångårig erfarenhet av mätningar i byggmiljö.

Ska se över arbetsmiljön
Enligt LKAB:s informationschef Anders Lindberg utreder företagshälsovården nu om det krävs ytterligare åtgärder efter de senaste forskningsrönen och cancerklassningen. Företaget ska se över hela arbetsmiljön när det gäller gas, däribland också larmvärdena i gasvarnarna. – Men vår uppfattning är att så fort luftkvaliteten är dålig, ska man alltid avbryta arbetet, ventilera och gå in senare, säger han.
Trots forskarnas varningar har inte den ansvariga myndigheten, Arbetsmiljöverket, några planer på att göra en sänkning av gränsvärdet inom de närmaste åren.
– Det kan tidigast ligga en tre, fyra år framåt i tiden när vi ser över de hygieniska gränsvärdena nästa gång, säger Marianne Walding, ansvarig för frågan på verket.
Hon säger att en grupp fått i uppdrag att se över behovet av en förändring.
Varför har inte gränsvärdet ändrats tidigare?
– Det har varit tekniska orsaker. Vi vill hitta en bättre markörsubstans för diesel och vill gå över från kvävedioxid till elementärt kol. Men då var det inte möjligt att göra det, säger hon.
Men byggnadsarbetare riskerar ju att bli sjuka och dö?
– Jag behöver ett vetenskapligt underlag innan jag tar ställning, säger Marianne Walding.

”Borde sänkt värdet”
Per Gustavsson tycker inte att förklaringen håller.
– Det hade gått att sänka gränsvärdet i alla fall. Antingen fortsätter man att mäta kvävedioxid eller går över till elementärt kol. Jag tycker att Arbetsmiljöverket skulle agerat mycket tidigare och sänkt värdet för att skydda arbetarna, säger han.
Nere i gruvan, i lampornas starka sken, fortsätter jobbet på Peabs entreprenad för att anlägga den nya huvudnivån på 1,365 kilometer. Jobbet går mot sitt slut. Totalt omfattar projektet 14 miljarder kronor, 130 företag, 960 personer och cirka 200 fordon.
Värst var det med luften i början av bygget, då berget sprängdes ut, allt skulle anläggas och ventilationen var tillfällig. Då var det också som mest dieseldrivna maskiner, som traktorer, hjullastare, kranar, betongbilar- och folk, samlade på ett och samma ställe.
Några kilometer från gruvan finns Byggnads regionala skyddsombud Joakim Sewä. Han har vid ett flertal tillfällen fått klagomål på luftkvalitén. En av medlemmarna har fått astma under tiden under jord.
– Men jag tror att många är omedvetna om att de jobbar med farliga ämnen. Jag skulle vilja ha ett kvitto på att LKAB och arbetsgivarna säkerställer att miljön är ofarlig. Maskinerna får inte ta livet av folk, säger han.
Fotnot: LKAB har nu svarat Arbetsmiljöverket att man gjort mätningar av luften för gruvpersonal i Malmberget och att det inte ska finnas någon risk att gränsvärdet överskrids. Företaget lovar flera förbättringar, men ingen sänkning av larmvärdet.

Annons
Annons
Annons
Annons

Du läser: Cancerrisk i gruvan

Senaste byggnyheterna!

Få vårt nyhetsbrev

Anmäl dig