Villaägarna rasar mot ångerrätts-förslag: "En skänk från ovan för skumraskföretagen"
Villaägarnas riksförbund anser att ett nytt förslag om ångerrätt gynnar oseriösa byggföretag. Samtidigt kommer det bli lättare för näringsidkare att få betalt.
Om du som kund kommer överens med en hantverkare om tillbyggnad, reparation eller renovering, så kan du idag i flera fall ångra dessa beställningar. Det finns dock en rad undantag från ångerrätten i lagstiftningen, som när du som kund kontaktar en hantverkare för brådskande reparationstjänster, exempelvis vattenläckor. Nu kan det bli ytterligare undantag när det gäller reparationstjänster, enligt utredningen ”Ett moderniserat konsumentskydd”, som lagts fram som ett delbetänkande till regeringen.
Förslag på nytt undantag är att ångerrätten inte ska gälla avtal som avser en tjänst som har fullgjorts, om konsumenten uttryckligen har begärt ett besök från näringsidkaren i syfte att utföra reparationsåtgärder och uttryckligen har samtyckt till att tjänsten börjar utföras.
Bakgrunden är att regeringen 2020 lät en särskild utredare analysera hur ett nytt EU-direktiv om ett moderniserat konsumentskydd ska genomföras i svensk rätt. Delbetänkandet har nu varit ute på en remissrunda och flera instanser har fått tycka till, bland annat Villaägarnas riksförbund.
Där anser man att det nya lagförslaget gynnar ett antal byggföretag som verkar inom den grå och svarta sektorn, bland annat inom asfaltering och takläggning. Dessa oseriösa byggföretag riktar in sig på äldre personer och personer med intellektuell funktionsnedsättning, eftersom det är lättare att lura dem.
Skojarföretagen använder sig av olika säljstrategier, där den vanligaste är att en mötesbokare ringer upp husägare och försöker boka in ett besök. Det kan exempelvis vara att företaget håller på med ett takbyte på ett hus i närheten och erbjuder husägaren en gratis takbesiktning.
När de väl kommit innanför för dörren gör de allt i sin makt för att få kunderna att beställa exempelvis takreparation, trots att det ofta inte behövs. Det här är metoder som Byggnadsarbetaren rapporterat om i flera års tid.
– Taket har kanske bytts bara för några år sedan, men de dömer ut tidigare reparationer. De undersöker vinden och visar upp fejkade bilder i mobilen som visar både vatten och mögel, säger Ulf Stenberg, jurist på Villaägarnas riksförbund.
– Sedan saltar de räkningar. En takomläggning kanske kostar 350 000 kronor, i stället för skäliga 175 000 kronor, förklarar Ulf Stenberg.
Om förslaget går igenom blir det omöjligt för konsumenter att ångra reparationstjänster, där man har ingått ett avtal med oseriösa byggföretag.
– Det blir en legalisering av en oseriös affärsmodell. Jag tror inte att utredaren har förstått konsekvenserna. Förslaget är som en skänk från ovan för skumraskföretagen, säger Ulf Stenberg.
Enligt dagens lagstiftning måste näringsidkaren informera om ångerrätten, som är 14 dagar, men vid missad information kan den bli upp till ett år. Utredaren konstaterar därför att den nuvarande regleringen, om ångerrätt som berör hantverkstjänster, kan vara svår att följa för näringsidkare och i praktiken kan leda till otillfredsställande resultat.
I utredningen refereras exempelvis till ett ärende där en kund hade beställt en tjänst, en inglasning av en balkong, men sedan begärt att näringsidkaren skulle återställa balkongen. Eftersom konsumenten inte blivit informerad om ångerrätten så hade konsumenten rätt att ångra avtalet.
Näringsidkaren går därmed helt miste om ersättning på grund av att man har brustit i informationsskyldighet, vilket ger konsumenten ”en oskälig fördel i förhållande till näringsidkaren”, enligt utredningen.
– Med det nya förslaget blir det enklare för näringsidkare att ta betalt. Näringsidkare behöver inte kräva av konsumenten att avstå från ångerrätten, säger Daniel Eliasson, jurist på Konsumentverket.
Även Konsumentverket har skrivit ett remissyttrande, där man har haft invändningar mot det nya förslaget.
– Det försvagar konsumentens ångerrätt, säger Daniel Eliasson.
Remissrundan är nu avslutad. Just nu förbereds en lagrådsremiss på regeringskansliet, där man tar hänsyn till remissvaren som kommit in. Därefter ska lagrådet granska lagförslaget innan det lämnas som en proposition till riksdagen.