Utländska arbetare har sämre arbetsmiljö

Förra året omkom en polsk arbetare när han stod på en stege och målade gavelspetsen på ett hus. Några månader senare dog en vitrysk byggnadsarbetare efter att ha fallit från ett tak och på julafton fick ytterligare en polack dödliga skador när han föll från ett tak. Ingen av dem hade fallskydd. Just dåligt fallskydd eller inget alls, var den vanligaste arbetsmiljöbristen på arbetsplatser med utländska arbetare. Det visar Byggnadsarbetarens undersökning.
Vi bad 129 regionala skyddsombud i Byggnads 29 avdelningar, att bedöma arbetsmiljön på svenskdominerade byggen, respektive byggen med utländsk personal. Skyddsombuden uppskattade att de gjort cirka 3600 arbetsplatsbesök på arbetsplatser med utländsk arbetskraft under 2005 och 2006. I de flesta fall användes tolk.

Resultatet av enkätundersökningen är entydigt. När skyddsombuden fick uppskatta arbetsmiljöns standard ansåg de att arbetsmiljön för svenska byggnadsarbetare motsvarar ungefär 3,5 på en skala mellan ett och fem, medan arbetsmiljön för utländska arbetare bara hamnar på 1,5.
Den allra vanligaste typen av brist enligt skyddsombuden, var risk för fall på grund av att fallskydd saknas. Exemplen är många:
”En person stod längst ute på taknocken och kapade med motorsåg, utan vare sig arbetsplattform eller fallskydd”.
”Arbetstagarna balanserar högt upp i luften på smala balkar, utan skyddsutrustning”.
”Vid ett tillfälle riskerades två arbetares liv på grund av att det helt saknades skydd. Arbetarna höll i varandra, ingen av dem var säkrad någonstans. En av dem lade ut tegel, medan den andra, höll honom i handen”.

De regionala skyddsombuden ser mycket allvarliga risker med att utländska företag tummar på säkerheten. Inte bara för att de utländska arbetarna riskerar hälsa och liv, utan också för att problemen riskerar att fortplanta sig till resten av byggmarknaden. En klar majoritet av de regionala skyddsombuden ser en tydlig risk för att man får en farligare arbetsmiljö också på svenska byggen.
”Priserna pressas så att svenska företag kan börja tumma på säkerheten för att klara konkurrensen”, skriver ett skyddsombud i Borås.
”Allt går att omsätta i ekonomi. Jämför bara mellan halvmask och vita enkla munskydd. En asbestsanering eller inte, det gör stor skillnad i pengar”, säger skyddsombuden i Göteborg.

Enkäten visar också att arbetsgivare vid minst 21 tillfällen, låtit bli att rapportera olyckor där utländska arbetare drabbats till Arbetsmiljöverket. Olyckorna har kommit till Byggnads kännedom långt senare. Skyddsombuden i Byggettan berättar:
”I ett fall föll en kille tre meter och bröt benet. Arbetsledaren körde honom till akuten, dagen efter fick han ta ett flyg hem till Polen.”
Skyddsombudet i Örebro beskriver två händelser:
”Ett fall med armbrott. En gästarbetare, f-skattare, föll och bröt armen, när han föll från en arbetsbock. Vid ett annat fall rasade undertaket ner i huvudet på en lettisk byggnadsarbetare. Vi fick kännedom om det långt senare. Den egne företagaren fick söka vård på akuten och blev skjutsad till flygplatsen i Skavsta”.

Ingen vet hur stort mörkertalet är när det gäller olyckor. Många fler fall än dessa har förmodligen inträffat utan att myndigheterna fått kännedom om dem. Skyddsombuden får veta att olyckor hänt, först när gästarbetarna vänder sig till facket, eller via pressen. I ett fall ringde ett sjukhus och frågade om Byggnads kunde hjälpa en skadad arbetstagare att ställa krav på sin arbetsgivare som förespeglat att det fanns ett försäkringsskydd.
Undersökningen visar att vissa byggen är på svensk 40-50-talsnivå, arbetsmiljömässigt. Exempelvis används lösa stegar i stället för inbyggda trappor vid arbete på hög höjd. Det saknas oftast fallskydd samt ergonomiska hjälpmedel, det förekommer många tunga lyft. De arbetsplatser där skyddsombuden sett flest arbetsmiljöbrister är då man bygger villor och fritidshus och vid rotjobb hos privatpersoner. Det är alltså oftast värst på små byggen men bristerna är många även på större byggen.

Arbetsmiljöverket ska se till att arbetsmiljölagen efterlevs, men har dålig koll, menar Byggnads skyddsombud. Det är framförallt vid projekt med fler än 500 persondagar, som myndigheten utövar någon egentlig tillsyn. Detta bekräftas av Arbetsmiljöverket.
– När entreprenörerna packar ihop efter några månader och dessutom har sitt säte utomlands, är det svårt att stoppa arbetsmiljöbrott, säger Anders Brännström, bygginspektör i Malmö.
Enligt EU:s regler måste utländska byggfirmor följa Sveriges arbetsmiljölagar. Det betyder att byggföretag, som normalt sett jobbar efter andra bestämmelser, måste sätta sig in vad som gäller i Sverige, eftersom Sverige har särskilda regler på en rad områden. Men skyddsombuden anser att få utländska arbetsgivare känner till de svenska reglerna. 90 procent av alla Byggnads avdelningar angav att kunskapen hos entreprenörerna var liten eller obefintlig.
”De är mer inriktade på att själva produktionen och känner inte till vad lagstiftningen ställer för krav”, skriver skyddsombuden i Linköping.

Man kan fråga sig hur utländska entreprenörer ska kunna följa svenska regler om kunskapsnivån är så låg. Ett stort ansvar ligger naturligtvis på samordningsansvarige, som ofta är ett svenskt företag. Problemet är att samordningsansvarige tycks ställa olika krav på svenska och utländska företag. På frågan ”ställer samordningsansvarige samma krav på svenska respektive utländska företag” svarar en stor majoritet av skyddsombuden entydigt nej.
Skyddsombud som arbetar i regioner där det finns större industrier, hade dock en del positiva erfarenheter. Vissa större beställare, vinnlade sig om att hålla en jämn och hög standard på arbetsmiljön och ställde samma krav på alla entreprenörer.
”LKAB sade upp kontraktet med ett polskt ställningsföretag för att de inte följde arbetstidsreglerna.”, berättar skyddsombudet i Kiruna.
Men de goda exemplen är relativt få. Beställaren tycks i de allra flesta fall se mellan fingrarna, när arbetsmiljöreglerna på byggområdet inte följs.

Resultatet av bristerna i arbetsmiljön är att utländska byggnadsarbetare löper en större risk att skadas eller dö på sitt arbete än sina svenska kollegor. Vad beror det på att arbetsmiljön är sämre hos de utländska byggfirmorna? Skyddsombuden pekar på en rad olika faktorer. ”Annat säkerhetstänkande, annat regelverk”, är den orsak som de flesta pekar ut. De menar att man tar med sig det säkerhetstänkande man är van vid till de svenska byggena. Skyddsombuden tror också att ett av de viktigaste skälen till en dålig arbetsmiljö är att arbetarna helt enkelt inte har kunskaper. Andra faktorer är ekonomi, att arbetsgivarna konkurrerar med låga priser och då tummar på arbetsmiljön, samt att arbetarna är i beroendeställning.
Och det är inte bara byggnads regionala skyddsombud som tycker att utländska byggnadsarbetare oftare utsätts för en sämre arbetsmiljö. Ett flertal arbetsmiljöinspektörer som Byggnadsarbetaren varit i kontakt med har samma uppfattning.
– Arbetstagare som jobbar i mindre utländska företag är i händerna på arbetsgivarna. De är rädda om sitt jobb. De har inget fack bakom sig, och vet inte vad det finns för möjligheter, vad de ska kräva. På Arbetsmiljöverket måste vi bli bättre på att bevaka arbetsplatser med utländsk arbetskraft, säger Anders Brännström, bygginspektör i Malmö.