info

Vill du söka artiklar i papperstidningen?

Använd sökfunktionen i e-tidningen. Öppna e-tidningen

Urgröpta las: "Lika full av hål som en byväg om våren"

Det blåser upp till strid om arbetsrätten. Lagen om anställningsskydd ska förändras och facken sätter emot. Men varför är tonläget så högt och hur såg anställningsskyddet ut innan lagen tillkom?

Efter valet 2018 ruckas det parlamentariska läget radikalt. Socialdemokraterna och Miljöpartiet kan inte fortsätta regera, utan hamnar i knät på Centern och Liberalerna som ställer långtgående krav för att släppa fram en minoritetsregering. Centerns käpphäst har länge varit att lätta upp lagen om anställningsskydd, las. En av arbetarrörelsens historiska segrar.

Men i en intervju den 20 december samma år öppnar statsminister Stefan Löfven plötsligt dörren för en reform:

– Jag delar Centerns uppfattning om att vi behöver göra något åt arbetsrätten. Den har sina år på nacken och arbetsmarknaden har förändrats rejält. Vi behöver göra något eftersom det är snabbare omställningar på arbetsmarknaden. De har rätt i det, säger han till Dagens Nyheter.

Den 11 januari 2019 presenteras januari-avtalet, den sakpolitiska överenskommelsen mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet. En förändring av las är en av de 73 punkterna. Veckan därpå blir Löfven vald till statsminister och bara några månader efter regeringsbildningen, i april 2019, tillsätter regeringen en utredning om arbetsrätten.

– En historisk dag för svensk arbetsmarknad, säger Centerpartiets Martin Ådahl till TT i samband med att utredningens direktiv presenteras.

Dåvarande arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S) använder istället ordet ”smärtsamt”.

Striden om las är en maktkamp mellan fack och arbetsgivare, vänster och höger. Frågan har också splittrat LO internt. Men vad handlar det om egentligen? Och varför kallar Byggnadsbasen Johan Lindholm striden för en ”ödesfråga”?

Lagen om anställningsskydd, förtroendemannalagen och medbestämmande-lagen infördes alla på 1970-talet för att öka de anställdas inflytande och möjligheterna till facklig verksamhet. Innan las kom var det
7 eller 14 dagars uppsägningstid som gällde. Ingen saklig grund var nödvändig för att säga upp anställda och några turordningsregler behövde inte iakttas.

Kurt Junesjö, expert på arbetsrätt och tidigare jurist vid LO-TCO Rättsskydd.

Kurt Junesjö, expert på arbetsrätt och tidigare jurist vid LO-TCO Rättsskydd, är pensionär sedan 2003 men ännu verksam som konsult. På telefon från självvald karantän i Ljusdal berättar han om arbetsrättens historia.

– Las var en revolutionerande lagstiftning. Visserligen fanns huvudavtalet från 1938 med vissa begränsningar, men det tillämpades nästan inte alls. Plötsligt fanns det regler som gjorde att arbetsgivarens fria rätt till uppsägning blev strikt reglerad.

Bakgrunden till lagstiftningen var en nedgång i industrin och oron på arbetsmarknaden under LKAB- och skogsarbetarstrejkerna. Trycket tvingade regeringen Palme till handling.

– Det var stor förbittring i luften. Socialdemokraterna hade hårda krav på sig från facken, berättar Kurt Junesjö.

Byggnads motsatte sig först en lag. Anställnings- och styrkeförhållandena i branschen var annorlunda än på övriga arbetsmarknaden. På den tiden var bygglagen starka, arbetade på projektbasis och gick från arbetsgivare till arbetsgivare. Lagbasen kunde lämna ett bygge med hela styrkan om villkoren var för dåliga.

När anställningsskyddet så infördes 1974 var bestämmelserna mycket hårdare än i dag. Det var till exempel strikt begränsat att anställa någon för kortare perioder.

– Det gällde bara säsongsanställningar och om arbetsuppgifterna särskilt krävde det. Det fanns inte ens provanställning i las, minns Kurt Junesjö som var arbetsrättsjurist redan när lagen kom.

Men sedan 1980-talet har las urholkats rejält. Tre faktorer har bidragit, menar Kurt Junesjö. Arbetsdomstolen har i åtskilliga domar tolkat lagen till arbetsgivarens fördel och skapat hål i turordningsbestämmelserna. Politikerna har klubbat omfattande förändringar och facken själva har medgett undantag i avtalen, vilket senare blivit till lag.

– Borgarna och Socialdemokraterna har varit lika goda kålsupare och facken har sålt ut sina avtal för löneökningar. Den totallagstiftning som skapades 1974 är i dag lika full av hål som en byväg om våren, säger Kurt Junesjö som trots kritiken anser att lagen är värd att försvara.

För trots urholkningen utgör las ett skydd jämfört med tiden då arbetsgivarna hade en mer oinskränkt makt. Det är bakgrunden till allvaret i de pågående förhandlingarna och till att Byggnadsbasen Johan Lindholm kallar striden en ”ödesfråga”. Han är orolig för en tillbakagång:

– Generationer före oss har slagits för det här. En anställningstrygghet är grundläggande för att människor ska våga investera i sina liv, köpa bostad och så vidare. Särskilt i coronatider, det är inte direkt mindre trygghet folk efterlyser.

En annan aspekt av las är att den stärker yttrandefriheten på arbetsplatserna. Johan Lindholm pekar på att lagen medför modet att säga ifrån.

– Om arbetsgivare i vår bransch, med många oseriösa företag, får göra sig av med folk ännu enklare kommer färre ge uttryck för det man vill förändra. Det vore förödande, vi får tysta arbetsplatser.

Ytterligare ett argument vänder sig specifikt till yrkesarbetare:

– Vi ser en klar risk för att arbetsgivare tar chansen att göra sig av med äldre anställda som kanske inte kan hålla samma tempo som de yngre, säger Johan Lindholm. På så sätt är det en fråga om solidaritet med dem som offrat kroppen för den här branschen.

Förändringarna sker främst för att gynna små och medelstora företag. Med ökad flexibilitet och mindre krångel kan företagen behålla nya grupper på arbetsmarknaden, lyder ett argument. Men egentligen handlar det om att avväpna facket, menar motståndarna.

Den 1 juni presenterade utredaren Gudmund Toijer sitt betänkande och ett av de viktigaste förslagen är just att begreppet ”uppsägning på saklig grund” luckras upp. I dag fungerar det som en spärr mot godtyckliga uppsägningar. Arbetstagare kan sägas upp utan grund redan nu, men då kan facket ogiltigförklara uppsägningen och den anställda får fortsätta jobba tills saken avgörs i domstol. I företag med färre än 15 anställda ska det inte gå framöver, föreslår utredaren.

Läs mer: ”Så tycker vi om förslagen”

Det ska också bli lättare för företag att göra undantag från principen ”sist in, först ut”, alltså turordningsreglerna. I dag får två personer undantas, men bara i företag med upp till tio anställda. Nu ska fem anställda få undantas, i alla företag oavsett storlek.

Förändringarna av las sker under galgen. Januariavtalet pressar fack och arbetsgivare att komma överens, annars blir förslagen från utredaren till lag. Parallellt med utredningen har därför LO och PTK, LO:s motsvarighet på tjänstemannasidan, suttit i förhandlingar för att lösa frågan med arbetsgivarna. Men i vintras hoppade Byggnads och andra LO-förbund av förhandlingarna, eftersom man ansåg att LO gick med på för stora försämringar. Nu har LO sagt att man inte ska medverka till att förändra reglerna om saklig grund.

Johan Lindholm tycker att enigheten är positiv och menar att det är fel att gå lagvägen:

– Utredningen borde inte ha fått se dagens ljus utan stoppats i papperskorgen. Frågorna ska lösas mellan parterna, inte genom politisk inblandning, säger Johan Lindholm.

Så vilka kommer Socialdemokraterna till sist att behöva svika, januariavtalet eller facken?
I ett historiskt perspektiv är frågan kanske redan överspelad. Kurt Junesjö menar att det vi ser är ”en strid om påvens skägg”, ett bråk om detaljer eftersom las redan är så urvattnad. Sverige hör till de rika länder där skillnaden i anställningstrygghet mellan fast och tillfälligt anställda är störst. Så hade det inte varit om inte lagen redan luckrats upp många gånger genom åren.

– Begreppet ”saklig grund” är viktigt. Men vi är redan tillbaka i anställningsförhållandena från början av 1900-talet, säger Kurt Junesjö.

Så vill utredaren ändra lagen
  • Lättare för företag att säga upp anställda av personliga eller andra skäl. Facken ska inte längre kunna ogiltigförklara en uppsägning på företag med upp till 15 anställda.
  • Undantagen i turordningsreglerna utökas från 2 till 5, även för företag med över tio anställda.
  • Vid uppsägning på grund av arbetsbrist får arbetsgivaren välja vem som blir uppsagd mellan dem som jobbat lika länge. Idag har den äldre företräde.
  • Som motvikt till lättnaderna föreslås bland annat:
  • Att en visstidsanställd som arbetat nio månader under en treårs­period ska få förtur till anställning. I dag gäller tolv månader.
  • Att arbetsgivaren tvingas erbjuda kompetensutveckling för den som jobbat på ett företag i minst sex månader.

 

 

Kristian Borg

Du läser: Urgröpta las: "Lika full av hål som en byväg om våren"