info

Vill du söka artiklar i papperstidningen?

Använd sökfunktionen i e-tidningen. Öppna e-tidningen

Annons
Brandskyddsföreningen 980×240 V38

Tröstlös kamp mot misären på bygget – många blir utnyttjade

Utländsk arbetskraft som utnyttjas, livsfarliga ställningar och obefintliga skydd . Den verkligheten möter myndigheterna som gör tillslag på byggen i projektet Osund konkurrens. Än så länge skrapar de bara på ytan av fusket.

Foto: Anders G Warne

Det är morgon och tyst och lugnt i den nybyggda villaidyllen i Glasberga sjöstad i Södertälje. Några nyinflyttade barnfamiljer stressar iväg till jobb och skola från splitternya villor med burspråk och takkupor.

Men i idyllen gömmer sig något helt annat. I slutet av 2017 fick Mattias Hellberg, arbetsmiljöinspektör på Arbetsmiljöverket, ett tips om att det fanns problem vid ett bygge av ett parhus i Glasberga. Han åkte förbi och tittade.

Läs också Vanligare med svarta löner och skattefusk i bygg

– Det såg för jäkligt ut, med hemska förhållanden för dem som jobbar. Men ingen kunde engelska och alla gick bara därifrån. Så vi kom inte så mycket längre, berättade han.

Efter att han samtalat med kollegor från andra myndigheter slog Arbetsmiljöverket till mot bygget i Glasberga i slutet av januari tillsammans med gränspolisen, den lokala polisen och Södertälje kommun. Gränspolisen omhändertog åtta personer på bygget, som saknade arbetstillstånd. Södertälje kommun stoppade arbetet eftersom det inte följde bygglovet.

– Trapporna inne var undermåliga och för branta. Det saknades fallskydd för takarbeten och ställningarna var felbyggda. Det fanns inga byggbodar och inga andra personalutrymmen, sa Mattias Hellberg.

Det saknas ofta toaletter och bodar. Kvarts är det aldrig någon som vet något om och skydd saknas eller är undermåliga berättar, Mattias Hellberg på Arbetsmiljöverket. Bilden är inte från Glasberga.

När Byggnadsarbetaren kommer till bygget några veckor senare möts vi av en ung arbetsledare som varken vill säga vad han heter eller vilket företag han jobbar för. Han går fram och tillbaka på den leriga vägen framför tomten. Mannen är uppenbart pressad och ringer flera telefonsamtal.

– Chefen är inte glad att ni är här, säger han och skrattar ansträngt.

Läs också Experten: "Hysteriskt mycket brottslighet inom bygg"

Arbetsledaren, som är från Litauen, berättar att han började på bygget efter tillslaget och fick uppdraget att rätta till alla brister.

– Under en veckas tid städade vi. Vi gjorde trapporna precis som de ville och ställningarna blev mycket högre. Sedan lät de oss jobba igen, säger han.

Arbetsledaren lämnar bygget och vi får chansen att prata med de fyra litauiska byggjobbare som utför murararbeten och takjobb. De var med under tillslaget, men berättar att allt gick väldigt snabbt och att de inte hann bli rädda när polisen kom.

– Vi är bara arbetare, vi förstod inte riktigt vad som hände, säger en av dem.

– De kontrollerade oss och allt var som det skulle. Men det var flera andra som inte hade några passerkort. De var ukrainare och deras papper var inte i ordning, så de förde bort dem, säger en annan.

Läs också Så stjäl kriminella byggare andras identiteter

De fyra männen går bort till en container och slänger i gammalt byggmaterial. Det är rent och snyggt runt arbetsplatsen. Tillslaget verkar, åtminstone på ytan, ha gett resultat.

Man utnyttjar människor, man dumpar priser. Skiter man i det ena så skiter man i det andra.

Conny Svensson, nationell samordnare på Skatteverket

Insatsen i Södertälje är en del i projekt Osund konkurrens som inleddes 2016. Arbetsmiljöverket leder projektet, där 35 inspektörer jobbar i team ute i regionerna.

Polisen, Migrationsverket och Ekobrottsmyndigheten är oftast med i teamen. I vissa regioner är det en annan konstellation. Då kan även Gränspolisen, Trafikpolisen eller Skatteverket finnas med på insatserna.

Byggföretag som fuskar med arbetsmiljön gör ofta detsamma med löner, skatter och arbetsförhållanden. Därför kan myndigheterna vinna mycket på att slå till mot byggen med gemensam kraft.

Läs också Lagbasar ryter till inför valet: "Säljer bort mer jobb"

– De problem som finns i byggbranschen hänger ihop. Man utnyttjar människor, man dumpar priser. Skiter man i det ena så skiter man i det andra, säger Conny Svensson, nationell samordnare på Skatteverket.

Mattias Hellberg tror också på samarbete. Han berättar att Arbetsmiljöverket ofta gör insatser med gränspolisen när de märker att det är mycket utländska arbetare på byggen.

– Vi själva har inga medel att se om de får vara där eller inte. Det har hänt att 15 man bara går ut ifrån bygget och ställer sig i en busskur när vi kommer. Vi kan inte hindra dem från att lämna bygget. Men tillsammans blir vi starka, säger han.

Det saknas ofta toaletter och bodar. Kvarts är det aldrig någon som vet något om och skydd saknas eller är undermåliga berättar, Mattias Hellberg på Arbetsmiljöverket. Bilden är inte från Glasberga.

Tillslagen sker oftast mot riktigt dåliga byggen och bilden som målas upp av byggbranschens skuggsida är dyster. Det är rörigt, många fallrisker och undermåliga ställningar och fallskydd.

– Kvarts är det aldrig någon som vet något om. Det blandas cement utan några som helst skydd. Arbetarna andas in cementpulver och har inget ögonskölj, säger Mattias Hellberg och berättar att byggbodar och toaletter ofta saknas.

Läs också Bodde på bygget – attackerade selfie-jägare

Per Englund arbetar mot människohandel vid polisens Nationella operativa avdelning. Han samarbetar med Arbetsmiljöverket på Europanivå och har till viss del funnits med i Osund konkurrens.

Per Englund berättar hur de utländska arbetarna blir utnyttjade. De kommer ofta från fattiga länder och flyttar till Sverige för att jobba för landsmän. Arbetsgivaren ser till att ta ut en ockeryra för boende och tvingar arbetaren att betala för arbetstillstånd, el och transporter.

– Då hamnar de direkt i en beroendeställning. De drar in pengar men måste betala för allt. Till slut så visar det sig att de inte har något kvar och kan till och med hamna i ett skuldförhållande till arbetsgivaren, säger Per Englund.

Han förklarar att den stora skillnaden på levnadsstandard gör det svårt för arbetaren att förstå att hen blir utnyttjad. De som kommer till Sverige känner sig inte som brottsoffer, eftersom de kanske har en bättre lön här än vad de hade hemma. Men de kan aldrig leva i landet på samma sätt som svenskar.

De har inte råd med bra mat eller boende. Ofta bor tio personer i en liten lägenhet eller på arbetsplatsen. Maten kan bestå av chips och läsk.

Läs också Facket i möte med minister: "Vill ha mer samarbete mot svartjobb"

Conny Svensson på Skatteverket vet att fusket inom bygg är utbrett och mycket mer sofistikerat jämfört med andra branscher och att inslagen av utländska företag blir större och större.

– Man driver verksamhet från andra länder. På papperet ser det rätt och riktigt ut, men i själv verket är det inte det. Inte sällan finns en koppling till grov organiserad brottslighet, säger han.

De mest oseriösa företagen finns längst ner i entreprenadkedjorna, men även där skaffar sig företagarna alla attribut för att hålla skenet uppe. De har f-skattsedel och kan visa intyg från de länder de kommer från.

Mattias Hellberg har märkt att det idag finns alldeles för lite resurser, särskilt hos polisen, för att kunna göra tillräckligt många kontroller och komma till rätta med den fuskande byggbranschen.

– De som har genat lite för att spara pengar har kanske börjat upptäcka oss. Men de helt genomfuskande företagen tror jag inte bryr sig. Än. Det är för liten risk att åka dit.

De helt genomfuskande företagen tror jag inte bryr sig. Än. Det är för liten risk att åka dit.

Mattias Hallberg, arbetslinjöinspektör på Arbetsmiljöverket

Per Englund ser också resursbristen och anser att det behövs en större satsning om man ska kunna störa dem som utnyttjar arbetskraft.

– Ska vi verkligen få bukt med problemet så behöver vi mer resurser.  Bland annat behöver vi spanresurser för att kunna nå framgång, säger han.

2020 ska projektet Osund konkurrens inte vara ett projekt längre, utan vara en del av ordinarie verksamhet på myndigheterna. Extra miljoner från regeringen, direktiv för fler myndigheter att jobba med projektet och planer på att förenkla informationsutbytet talar för att kampen mot osund konkurrens kan bli betydligt effektivare framöver.

Per Englund känner ändå att det är ett arbete i motvind, eftersom det alltid finns någon som tackar ja till orimligt bra erbjudanden.

– Det hopplösa är att få verkar förstå att man ska säga nej till alltför billiga uppdrag. Även myndigheter som köper upp måste börja ställa sig frågan: ”Ska vi verkligen ha det allra billigaste?”.

Är man blåögd?

– Jag tror att man förstår det här mycket väl. Man försöker bara köpa det allra billigaste.

Upptäckter vid insatserna
  • Byggnadsarbetare utan arbetstillstånd och ID06.
  • Personal som bor på bygget.
  • Skräpig, stökig arbetsmiljö.
  • Undermåliga ställningar.
  • Arbete utan fallskydd.
  • Cementblandning utan skydd.
  • Okunskap om hantering av kvarts.
  • Inga byggbodar eller bodar fulla med byggmateriel.
  • Inga toaletter.
  • Fel i personalliggaren.
Insatser under 2017
Insatser under 2017 i projektet Osund konkurrens utförda av flera myndigheter.
Johan Fyrk
arrow_forward Senaste nytt
Annons
Bluebeam 250×600 V38-39 desktop