Svag arbetsmiljökoll hos utlandsbyggare
Företag från låglöneländer har lägre nivå på löner, arbetsmiljö och arbetsrätt än vad svenska konkurrentföretag har, menar många bedömare.
– Företagens förflyttningar över nationsgränserna ställer nya krav på fackförbund och arbetsgivarorganisationer. Särskilt när det gäller att se till att kollektivavtalen efterlevs. Statsmakterna bör definitivt ta ett större ansvar än vad man gör idag, bland annat när det gäller regler om kontroll. Man bör också tillhandahålla information till företagen om hur vårt avtalssystem ser ut. Det är man skyldig till enligt EG-rätten, säger han.
Niklas Bruun hänvisar till att EU:s inre marknad inte fungerar på rätt sätt om inte samma krav ställs på utländska och svenska företag i Sverige, när det gäller arbetsrätt och arbetsmiljö.
Christer Wälivaara, Byggnads internationelle sekreterare, anser att nivån på löner, arbetsrätt och arbetsmiljö riskerar att sänkas i Sverige. Detta eftersom de nya företagen ofta kommer från låglöneländer. De anställda vet inte vad de har rätt att kräva i Sverige, eftersom de inte är integrerade i det svenska samhället eller med i facket.
– De är utlämnade till sina arbetsgivare. De förstår inte språket, de bor isolerat, blir utfodrade och bussade till sina arbetsplatser. Det är i en utsatt situation, säger han.
Christer Wälivaara jämför med Tyskland. Där har polska företag, som har lägre nivå på arbetsmiljö, facklig organisering och arbetsrätt, konkurrerat ut de tyska bolagen.
– Arbetslösheten bland tyska byggnadsarbetare är hög nu. Man talar om Berlineffekten. Vi kan få en Berlineffekt här också, säger han.
Lars Lindström, arbetsmiljöansvarig och regionalt skyddsombud i Byggnads Malmöavdelning, menar att kontrollen av hur de utländska företagen sköter arbetsmiljöfrågor, är obefintlig.
– Det svenska systemet för övervakning när det gäller arbetsmiljön, bygger på att det finns skyddsombud som känner till sina rättigheter enligt svensk arbetsmiljölagstiftning, och kan reglerna på byggena här, säger han.
I ett utländskt företag, där Byggnads inte har några medlemmar, kan ett regionalt skyddsombud från Byggnads avdelning inte heller ingripa, även om arbetsgivaren uppenbarligen bryter mot arbetsmiljölagen.
– Och myndigheterna, arbetsmiljöverket, agerar bara om det har hänt en olycka. De har inte resurser att övervaka arbetsmiljön för utländska byggnadsarbetare, säger Lars Lindström.
Få av de 51 företag som var med i Byggnadsarbetarens kartläggning (som publicerades igår) var med i någon svensk arbetsgivarorganisation. Detta trots att det bara var de största utländska bolagen, som togs med i kartläggningen.
Att bolagen inte är med i arbetsgivarorganisationer, har betydelse för hur arbetsgivaren följer och tolkar svenska regler. Detta eftersom arbetsgivarorganisationerna bistår sina medlemmar med information och vägledning, menar juristen Bo Adling vid Sveriges Byggindustrier (BI).
– Vår organisation har ett ansvar att se till att alla i branschen arbetar efter likvärdiga villkor. Det är ett problem att de inte blir medlemmar, eftersom de inte får kunskap om svenska regler, säger han.
– Ofta har de utländska bolagen svenska affärsjurister som agerar som ombud i Sverige och de är oftast inte insatta i arbetsrätt, tillägger Bo Adling.
BI har ganska dålig koll på vilka utländska företag som är verksamma i Sverige. Det visade sig när Byggnadsarbetaren arbetade med kartläggningen. BI:s s regionchefer hänvisade i de flesta fall till Byggnads i dessa frågor. Arbetsgivarorganisationen har heller inga omfattande kampanjer som riktar sig till ickemedlemmar.
Byggnads har desto mer kunskap om vilka företag som agerar på de lokala byggmarknaderna runt om i Sverige eftersom man tecknar kollektivavtal. Men efterlevnaden av avtalen är desto svårare för facket att få grepp om.
– Det är svårt för oss att kontrollera att de verkligen får avtalsenlig lön, när den betalas ut i hemlandet, säger Willy Hulthén, ombudsman på Byggnads.