Säkerhetshotet: De bygger vid skyddsobjekten – men arbetar illegalt

En bil stoppas i centrala Göteborg. En rutinkontroll. Men när gränspolisen kollar närmare visar det sig att de utländska byggjobbarna i bilen arbetar illegalt. Inte var som helst – utan vid Göteborg Energis fjärrvärmeverk. Mitt i Nordens största containerhamn som är ett skyddsobjekt.

En kort stund senare, den 12 mars, rapporteras om polisens tillslag. 29 personer grips. Hamnen – ett strategiskt nav för både Sverige och Norge – är högintressant för främmande makt. Medier har rapporterat om flygplansliknande drönare, märkliga inbjudningar och telefonsamtal till anställda.

– Vi vet inte vilka som rör sig på våra byggarbetsplatser, säger Jörgen Holmlund, lärare i underrättelsetjänst på Försvarshögskolan.

Byggbranschen hårt drabbad

Händelsen i Göteborgs hamn är bara en i raden av många där det avslöjats att byggnadsarbetare olovligen jobbat i eller i närheten av skyddsobjekt. Vår genomgång visar att det förekommit obehörig utländsk arbetskraft på flera skyddsklassade objekt. Det handlar om anställda som jobbat på flygplatser, hamnar, kärnkraftverk och med mobilnätet.

Vid stora byggprojekt kan det finnas mellan 50–200 underleverantörer. Det är svårt att kontrollera alla anställda. Jörgen Holmlund på Försvarshögskolan varnar för att den bristande kontrollen ökar möjligheten för andra länder att få tag på känslig information.

– Man vill få uppdrag och kunna hyra fastigheter som ligger hyfsat nära svenska skyddsobjekt, säger han.

Jörgen Holmlunds rapport ”Ryska intressen” från Acta publica avslöjar omfattande ryskspråkig organiserad brottslighet i Sverige. Byggbranschen är hårt drabbad.

Han undersökte 124 bolag med sammanlagda tillgångar på 173 miljarder kronor. Flera bolag har kopplingar till inflytelserika personer som står Kreml nära. Rapporten använder fingerade namn som Bygg AB, Takläggarna AB och Byggruppen AB. I många fall handlar det om klassisk ekonomisk brottslighet – felaktiga fakturor, pengatvätt och missbruk av lönegarantin. Men Holmlund pekar på en mörkare sida.

Personalintensiva branscher som bygg och städ fungerar som perfekta plattformar för främmande underrättelsetjänster som vill samla information.

– I dag tas det in folk på timmar som fakturerar själva. I stället för att anställa 17 snickare som man vet vilka de är så hyr man in en som i sin tur anställer 16 andra. Det har skett en uppluckring av kontrollen, säger Jörgen Holmlund.

Inresta agenter

Sedan attacken på Ukraina har den ryska underrättelsetjänsten ett växande behov av att samla in underrättelse från EU-länderna. Samtidigt har Sverige – och andra länder – kastat ut ryska diplomater som misstänks ha ägnat sig åt spioneri. Säpochefen Charlotte von Essen varnar för att information i allt större omfattning inhämtas av inresta agenter med falska identiteter. Byggbranschen är en bra väg in. Ett stort inflöde av utländsk arbetskraft, och uppenbarliga brister i kontrollen.

– Hade jag varit främmande makt hade jag absolut gått in via bygg- eller städföretag, säger Jessica Löfström, vd för och grundare av gransknings- och säkerhetsföretaget Ansvar Säkerhet.

Bolaget, där den tidigare Säpochefen Klas Friberg är styrelseordförande, granskar bland annat hur de stora börsnoterade byggbolagen jobbar.

– Vi hittar illegal arbetskraft i var tredje kontroll. 40 procent av de byggbolag vi granskat avråder vi från att anlita. Dess-
utom har vi rödflaggat nästan 10 procent av bolagen eftersom de har ett väldigt högt våldskapital, säger Jessica Löfström.

Hade jag varit främmande makt hade jag absolut gått in via bygg- eller städföretag.

Hårdare krav

För dem som är ute på byggena är det känsligt att berätta om den bristande säkerheten. Flera svarar att de är ”rädda för att råka illa ut” när Byggnadsarbetaren ber dem framträda med namn och bild. Andra kan inte ställa upp av andra skäl.

– Jag skulle inte kunna jobba kvar då, säger en person som jobbat på försvarsbyggen med allra högsta säkerhetsklass.

Att ens berätta om att du gjort ett arbete på en sådan anläggning anses vara en säkerhetsrisk.

Fortifikationsverket, som bygger och förvaltar försvarets fastigheter, samt Statens fastighetsverk, stramar åt reglerna.

På säkerhetsklassade byggen ställs allt hårdare krav. De som jobbar med byggena ska vara svenska medborgare, eller
i alla fall jobbat i Sverige i fem år. Det görs intervjuer och det tar mellan fyra och sex veckor innan den anställda kan godkännas i säkerhetsprövningen.

Underentreprenörer och utländsk arbetskraft

Samtidigt präglas den svenska byggbranschen av ett flitigt användande av underentreprenörer och utländsk arbetskraft.

Byggföretagen vill inte se generella begränsningar av underleverantörskedjor. Det skulle göra det svårt för små och medelstora företag att utföra entreprenader, argumenterar arbetsgivarorganisationen.

Samtidigt uppstår frågan om det är rimligt att det endast är myndigheterna och facket som ska hålla koll på alla målvaktsbolag för att arbetsgivarna vill ha ”flexibilitet” i leveranskedjan?

– Det har inte funnits några tydliga exempel på målvaktsbolag vare sig i vår egen uppföljning eller i våra diskussioner med Byggnads så jag har ingen sådan information, svarar Mats Åkerlind, vice vd och förhandlingschef, Byggföretagen.

Han säger att Sverige behöver ett fritt näringsliv och att behovet av ökad produktivitet blir inte mindre i kris- och krigstid, snarare tvärtom.

– Vi ska ha ordning och reda – oavsett var i leverantörskedjan det enskilda bolaget befinner sig, fortsätter Mats Åkerlind.

Men leverantörsleden är, enligt många, ett stort problem.

Ju fler led, desto svårare att veta vilka som faktiskt vistas på platsen – en sårbarhet som i vissa fall kan utnyttjas av främmande makt. I den statliga utredningen ”Översyn av entreprenörsansvaret” (SOU 2023:06) konstateras att det leder till att det blir ”påtagligt svårt att säkerställa kontroll över identiteter och behörigheter”, särskilt vid skyddsklassade objekt.

Men att lämna denna affärsmodell – som bygger på billig arbetskraft från andra länder – är svårt.

– Nu är det nästan omöjligt att få tag på vissa yrkesgrupper i Sverige. Om du behöver 60 svenska betongare, var fan ska du hitta dem? frågar Lennart Weiss, kommersiell direktör på Veidekke entreprenad.

Enligt honom kommer det också att bli svårt att rekrytera flera byggjobbare med svenskt medborgarskap i framtiden.

– Det är inte så jäkla lätt med tanke på vilket rykte byggbranschen har i dag, säger han.

LÄS MER: Byggnads samarbetar med Säpo: ”Vi försöker hjälpa dem att förstå företagen”

Stora satsningar

Samtidigt görs rekordstora satsningar.  Förra årets försvarsbeslut innebär att det militära försvaret ska få ett tillskott på 170 miljarder extra och det civila försvaret 37,5 miljarder kronor, för åren 2025 till 2030.

Luftvärnsregementet i Halmstad, hangarer i Karlsborg, regementet i Tofta och nya förråd ska byggas. Samtidigt ska vägar, broar, hamnar och flygplatser förstärkas och nya skyddsrum byggas.

Fortifikationsverket – som investerar och förvaltar försvarsbyggnader – uppger i sin senaste årsredovisning att investeringarna uppgick till 9,5 miljarder kronor 2024, vilket var fyra miljarder kronor mer än föregående år.

Frågan blir hur en affärsmodell som bygger på att pressa priset med utländsk arbetskraft ska kunna leverera både säkerhet och storskaliga byggsatsningar på samma gång.

Få de senaste byggnyheterna – direkt i din inbox! Prenumerera på Byggnadsarbetarens nyhetsbrev.