info

Vill du söka artiklar i papperstidningen?

Använd sökfunktionen i e-tidningen. Öppna e-tidningen

Annons
Annons

Sa till om säkerheten – skallades

En kranförare blev skallad och utbytt när han värnade om säkerheten. ”Skamligt”, säger en annan om hur kranförarna byts ut på byggen. Vittnesmålen fortsätter om hur kranförarna behandlas när de agerar för att stoppa olyckor. 

Kranförarna Geir Stenseth, Christian Nygren och Joachim Kühnel berättar om hur illa kranförarna kan råka ut när de försöker värna om säkerheten. Foto: Privat, Peter Gustafsson/ Byggnads Väst

Nu vittnar fler om fenomenet med kranförare som byts ut när de kräver bättre säkerhet.

– Det har blivit så otroligt vanligt, det är rent skamligt det som sker, säger Geir Stenseth. Han är kranförare med ett brett kontaktnät bland kollegor i landet.
– Man hör minst en gång i veckan om att förare tvingats i väg från byggen. Oftast efter krav på bättre säkerhet.

Geir Stenseth

Han instämmer i bilden som gavs av tio kranförare i Byggnadsarbetarens förra artikel.
– Det är katastrof med säkerheten på många byggen. Hela byggbranschen är oseriös med några undantag.

Han har själv kört sedan 1985, först i Norge och sedan 2001 i Sverige. Idag är han sin egen.
Han beskriver det som att säkerheten devalverats, både bland chefer och arbetslag.

– Slarvet och nonchalansen mot oss är ett jätteproblem. Folk knyter ihop trasiga stroppar, de kan inte kommunicera. Jag är förvånad att det inte händer fler olyckor,  säger han.

”Här har kopplarna skarvat stroppar. Det är livsfarligt och förbjudet att göra såhär. Jag såg och stoppade detta eftersom jag var på marken. Men uppe i kranen har jag inte en chans att se när kopplarna gör fel”, säger Geir Stenseth.

Geir har erfarenhet av såväl stora som små arbetsplatser.

Enligt honom har några av de största och mest namnkunniga byggena fungerat sämst.

– De ska ha den billigaste arbetskraften som finns. Många bygg- och entreprenadföretag pratar så mycket om säkerhet fram och tillbaka. Men när det börjar kosta pengar är det tyst. De som ansvarar för samordningen måste ta sitt ansvar, säger han.

En annan kranförare, Joachim Kühnel, fick till och med stryk när han försökte värna om skyddet på ett bygge vid Kongahälla centrum i Kungälv.

Joachim Kühnel

Det började med problem redan från dag ett.

– Vid starten av bygget skulle jag åka upp och sätta in radioenheter i varje kran. Då får jag plötsligt joysticken som vi styr med i handen. Den hade lossnat i kranen som var ett riktigt lik. Om den lossnar är det förstås livsfarligt när vi lyfter grejer på många ton.

Det hela fixades av kranuthyraren men efter en tid blev det problem igen.
En morgon kom Joachim till samma arbetsplats efter helgen.

– Jag gick upp i trappan till hissen för att åka upp i kranen. Då upptäcker jag att det ligger en rostig bultskalle på ena trappsteget. Den var full med gravrost som äter sig in i metallen, säger han.
– Jag tittar upp mot masten och ser att på ett ställe så har bulten varit så full av rost och det har blivit sådana spänningar att hela dess huvud hade lossnat och skjutit iväg. Den andra delen satt kvar.

Bulten är en av åtta som sitter i ett förband för att säkra varje torndel.

Joachim som arbetat med att montera kranar åt Skanska i sex års tid, insåg risken och blev lätt chockad. Saknas en bult kan hela kranen rasa vid ett lyft.

Uthyrningsföretaget larmades och en montör kom efter ungefär 45 minuter.

– Men han kom med en bult som var lika rötig och full med gravrost som den andra och jag sa att du ska väl inte sätta den bulten där, berättar Joachim Kühnel.

Mannen hade bara med en slägga och slagnyckel för att slå i bulten.

– Jag påpekade att alla bultarna i samma förband måste dras med ett hydraulverktyg. Det måste bli samma spänning i alla bultarna för att vara säkert.

– Då säger han att ”Du säger fan inte till mig hur jag ska sköta mitt jobb” och så går han fram och ger mig en dansk skalle mitt i ansiktet.

Joachim säger att han räddades av hjälmen men han var nära att slå tillbaka. Då uppenbarade sig platschefen. Joachim upplyste chefen om vad som hänt. Om faran att reparera som montören tänkt, om sin egen erfarenhet att montera och inte minst berättade han att han just fått en dansk skalle.

Chefen sa att han skulle kolla på saken.

– Efter två timmar återkommer han och säger: ”Du får ta ditt pick pack och dra ihop här. Gubbarna tycker att du sprider dålig stämning så du får åka härifrån.” Men han bara hittade på, han var mer lojal mot kranuthyraren. Jag anmälde själv händelsen till polisen och Arbetsmiljöverket.

Senare slutade Joachim att köra kran. Han fick ett erbjudande från ett företag i byggbranschen där han idag har en chefsroll.

Kollegan Geir Stenseth har hört flera kollegor som funderat på att ge upp.

– Är det någon mening att alls hålla på med detta, så oseriöst som det blivit ute på byggena, säger han.

En vanlig orsak till oenighet ute på byggena är vindstopp. Det är ytterst kranföraren som ansvarar för lyften och det finns regler för när man inte får lyfta. Men ofta landar det i en bedömningsfråga där kranföraren har en uppfattning och laget och cheferna vill fortsätta köra.

Christian Nygren

– Det blir ett väldigt tjatande. Du kan väl bara ta det här, ”bara detta”. Men lyftet är mitt beslut, det är mitt kort som ryker om något går fel, säger kranföraren Christian Nygren.

Han har många dåliga erfarenheter, däribland en arbetsplats i Göteborg där han stoppade kranen flera gånger under byggtiden eftersom det blåste för mycket. Christian bedömning var att det var för farligt att lyfta.

– Jag hade en löjligt liten kran och stod uppe på en hög höjd mitt i centrum. Det blåste rejält och det blev många vindstopp och det var ju inte så poppis, utan man blev obekväm. Men det är ju kranföraren som ska bestämma vid vilken vind man kan köra. Jag hade ju inte valt kranen för det här jobbet, säger Christian Nygren.

Vid vindstoppen var han som regel nere och hjälpte byggnadsarbetarna på marken.

– Men det var en stress hela tiden att jag skulle köra fast det blåste, det var jobbigt att de inte respekterade mitt beslut.

Också på ett par andra byggen har han flyttats på grund av oenighet runt säkerheten. En gång hamnade han i ett jobbigt läge där han gjorde han som laget ville.

– De pressade mig att köra i storm nästan med en jättestor gjutform som flaxade i vinden. Det gör man inte. Jag hade redan sagt nej men folk fortsatte tjata på mig för de hade stressats av någon på kontoret och då blev jag stressad. Under lyftet dök samtidigt en person upp under formen, som inte visste om faran och som jag inte hade en chans att varna. Jag blev förbannad att de inte lyssnat och röt ifrån.

Nästa dag fick han inte komma tillbaks.

Idag kör Christian på ett bygge i Göteborg där han trivs.

– Det finns ju också bra undantag. De största problemen, generellt sett, finns oftast hos de stora företagen. De bara bestämmer att vi ska bort. På mindre företag finns det oftare möjlighet att resonera.

Också Geir har bygglag han gärna jobbar med.

– Det är lätt att jobba med stomlag med vana prefabmontörer. De är vana att koppla på rätt sätt.

Gå med i Facebookgruppen Arbetsmiljö på bygget och få de senaste nyheterna i ditt flöde.

Annons
Annons
Annons
Annons

Du läser: Sa till om säkerheten – skallades