Regeringen ger facket stöd i Vaxholmsmålet

Det är två principiella frågor som domstolen ska ta ställning till. Den första handlar om facket i Sverige ska få ta till stridsåtgärder för att få en arbetsgivare att teckna kollektivavtal. Regeringen anser att svaret på den frågan är ja. I svaret till EG-domstolen skriver regeringen att det inte finns några hinder för fackliga organisationer att vidta stridsåtgärder i syfte till att få till stånd ett nationellt kollektivavtal.
– Sättet som den svenska arbetsmarknaden är uppbyggd på är förenlig med EG-rätten, säger Hans Karlsson.
Den andra viktiga frågan handlar om det finns något hinder i medbestämmandelagens regler, den så kallade lex Britannia, mot nationella bestämmelser. Regeringen svarar i sitt yttrande till EG-domstolen nej på den frågan och anser alltså att lex Britannia, som förbjuder stridsåtgärder för att tränga undan ett annat kollektivavtal, inte är något hinder.
Målet som ska tas upp i EG-domstolen handlar i grunden om en konflikt mellan Byggnads och det lettiska bolaget, Laval un Partneri som för ett år sedan byggde en skola i Vaxholm. Arbetarna hade ett lettiskt kollektivavtal, men Byggnads krävde att företaget skulle teckna ett svenskt kollektivavtal. Byggnads satte då företaget blockad. Laval un Partneri anmälde senare Byggnads till Arbetsdomstolen, som i sin tur förde fallet vidare till EG:s domstol.