Ny lag om rätten att ta till stridsåtgärder
Minimivillkor inom ett begränsat antal områden. Det är vad facken ska kunna ta till stridsåtgärder för när kraven gäller arbetare som har skickats hit av arbetsgivare i andra länder. Kraven måste hålla sig inom EU-rättens så kallade hårda kärna, där ingår exempelvis arbetstid och lön (se faktaruta). Till den hårda kärnan hör däremot inte avtalsförsäkringar. Det innebär att svenska fackförbund inte kommer kunna ta strid för att utländska arbetare ska ha avtalsenligt försäkringsskydd exempelvis vid olyckor.
Vidare måste de krav som man vidtar stridsåtgärder för ligga på avtalens miniminivå, det innebär att det måste finnas något sorts lönegolv att gå efter i branschavtalen. Kort sagt går det alltså inte att rakt av kräva svenska kollektivavtal för arbetare från andra länder, enligt lagförslaget.
Förslagen har sitt ursprung i Byggnads konflikt med det lettiska företaget Laval i Vaxholm 2004, då facket krävde ett svenskt kollektivavtal. Efter att EG-domstolen slagit fast att Byggnads blockad mot Laval stred mot EU:s fria rörlighet tillsattes en statlig utredning som skulle hitta sätt att anpassa svensk lagstiftning till EG-rätten, men samtidigt värna den svenska modellen.
För ett knappt år sedan presenterade utredaren Claes Stråth sina förslag. Arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin uppgav på en presskonferens på förmiddagen i dag att regeringen i stort sett följer utredningens förslag i det lagförslag som den i dag ska lämna ifrån sig.
När utredningen presenterades för ett år sedan väckte den hård facklig kritik. Framför allt reagerade fackföreningsrörelsen på den så kallade bevisregeln. Den innebär att det inte går att ta till stridsåtgärder mot utländska företag för att kräva avtal på något område alls om de kan visa att de redan i hemlandet har kommit överens om villkor som är likvärdiga eller bättre än minimivillkoren i de svenska avtalen. Facken fruktar att det blir enkelt att visa falska handlingar som bevis.
I dag lämnar regeringen sitt förslag på remiss till lagrådet, som bland annat ser efter så det inte krockar med andra lagar. Sedan går förslaget vidare till riksdagen för omröstning.