info

Vill du söka artiklar i papperstidningen?

Använd sökfunktionen i e-tidningen. Öppna e-tidningen

Annons
Brandskyddsföreningen 980×240 V34

Migrationsverket: Grundlön för lågt

Byggavtalets grundlön är inte, så som Sveriges Byggindustrier hävdar, tillräcklig som grund för arbetstillstånd. Det säger Migrationsverkets instruktioner.

Fredrik Martinsson, expert på arbetstillståndsfrågor på Migrationsverket, läser högt ur en handbok som fungerar som handläggningsstöd på myndigheten:
– Det är viktigt att nivån avspeglar lön som betalas vid arbete och inte avser ersättning under permittering, väntetid eller liknande. Ett exempel på sådan ersättning som alltså inte kan godkännas som lägsta acceptabla nivå är grundlön enligt byggavtalet 2010, vilken utgår vid permittering, väntetid och restid. Lönen som utgår vid arbete ligger på en högre nivå.

”Känns inte acceptabelt”

Under onsdagen och torsdagen har Byggnadsarbetaren skrivit om hur Byggnads och Sveriges Byggindustrier driver olika linjer gällande vilken lönenivå som bör användas som måttstock vid beslut om arbetstillstånd. Byggnads uppger snittlöner i de yttranden de gör till Migrationsverket då någon sökt arbetstillstånd. Sveriges Byggindustrier hävdar att grundlön vore det korrekta. Men nu står det alltså klart att Migrationsverkets inställning är att grundlönen är en för låg nivå. Däremot är det oklart vilken nivå som i stället ska gälla.
– Grundlönen accepterar vi generellt inte eftersom den enligt avtalet utgår, som vi förstår, när man de facto inte jobbar. Det känns inte acceptabelt, men sen var man hamnar utöver det är svårare att slå fast, säger Fredrik Martinsson.

”Ska vara lägsta acceptabla nivån”

Byggnads uppger snittlön i yttranden till Migrationsverket. Fredrik Martinsson säger att man generellt inte är ute efter just snittlönen att jämföra med, att lagen skulle sett annorlunda ut om det varit syftet.
I lagen står att arbetstillstånd får ges om den som söker har erbjudits en anställning där lönen, försäkringsskyddet och övriga anställningsvillkor inte är sämre än de villkor som följer av svenska kollektivavtal eller praxis inom yrket eller branschen.
Att det inte inte ska vara sämre, är det då inte sämre än lägstanivån eller inte sämre än något sorts normalläge?

– Det är inte sämre än den lägsta acceptabla nivån som man ska kunna få enligt avtalet, men det är ju här som definitionsproblemen kommer. Vad är då den lägsta acceptabla nivån? Där är ju Byggnads och byggarbetsgivarna oeniga, säger Fredrik Martinsson.

”Kan inte bedöma alla variabler”

Han säger att byggavtalet inte är lätt att jobba med, att Migrationsverket har haft diskussioner med både Byggnads och Sveriges Byggindustrier i frågan.
– Vi kan inte ta på oss att för varje enskild arbetstagare som ansöker om arbetstillstånd göra någon slags korrekt lönesättning utifrån alla variabler. Vi försöker hitta något som absolut inte är sämre än kollektivavtal.
Fredrik Martinsson säger att fackets yttranden om lön och villkor har betydelse, men att det inte är avgörande utan att det är Migrationsverket som tar beslutet om ifall ett arbetstillstånd beviljas.
Kan ni ta rättssäkra beslut med de här förutsättningarna?
– Ja, det tycker jag vi kan.

Jenny Berggren
arrow_forward Senaste nytt