Lärlingar riskerar att bli utan jobb

Högkonjunkturen och en förväntad efterfrågan på byggnadsarbetare har ökat antalet platser på byggutbildningar i landet.
– I Halmstad dubblerades utbildningen för tre år sedan och i vår går ett 60-tal elever ut bara från husbyggnadsprogrammet, säger arbetsförmedlingens Erkki Siivonen.
Han är oroad för hur den finansiella krisen och en förväntad lågkonjunktur kommer att slå mot de elever som kommer ut för att bli lärlingar på byggföretag.

– Det finns en risk att de blir arbetslösa, samtidigt som byggbranschen kommer att behöva dem på sikt. Många lärlingar försvann från branschen under 1990-talet, när de inte fick jobb. Det gör att den generationen lite har försvunnit från byggbranschen, säger Erkki Siivonen.
Men i Halmstad har byggbranschens parter lyckats behålla lärlingarna i branschen också genom 1990-talet, tack vare den så kallade Hallandsmodellen, ett samarbete mellan länsarbetsnämnden, länsmuseimyndigheten, byggbranschens yrkesnämnd, Byggnads och Sveriges byggindustrier.
Genom projektet fick arbetslösa lärlingar arbete, till exempel genom att renovera kulturbyggnader. Det var arbeten som annars inte skulle ha blivit gjorda. Och Erkki Siivonen skulle önska att branschen hade samma medel att möta en sviktande konjunktur nu som då.

– Projektet varade mellan 1993 och 2008 och det var mycket lyckat. Men nu har vi inte fått några pengar från staten till detta, säger han.
Han säger att parterna träffas och diskuterar arbetsmarknadsläget och att det bland alla finns en oro för hur den framtida konjunkturutvecklingen kommer att slå.
Också ombudsman Lennart Björnkvist, på Byggnads i Halmstad är oroad för lärlingarna, men har inte själv erfarenhet av att arbeta med Hallandsmodellen. Han berättar att ett problem också är att de flesta elever väljer att bli snickare i området, samtidigt som branschen har andra behov.
-Efterfrågan finns inom anläggning, golvläggning och plattsättning. Vi försöker få eleverna att tänka om och satsa på dessa branscher istället, säger han.