info

Vill du söka artiklar i papperstidningen?

Använd sökfunktionen i e-tidningen. Öppna e-tidningen

Annons
3D hyrliftar 980 x 260 V33
Byggnadsarbetaren avslöjar

Kriminell nazist fick bidrag från Arbetsförmedlingen

Här är byggskurkarnas nya fusk: en snygg fasad med hjälp av fejkade anställningar. Kriminella nazister och Hells Angels-medlemmar har fått bidrag från Arbetsförmedlingen och lurat staten på miljonbelopp.

Falska löner för arbetare som inte jobbar blir allt vanligare inom bygg. Foto: Colourbox/Montage

En kriminell nazist som anställt andra kriminella för att kunna ägna sig åt bluffakturering. 14 invandrare som var anställda men egentligen aldrig arbetade. En byggnadsarbetare som jobbade för tre företag – men som inte existerade. Alla tre är exempel på fejkanställningar, en ny form av ekonomisk brottslighet som växer kraftigt inom byggbranschen.

Upplägget går i grunden ut på att utnyttja personer som vill visa att de jobbar. Det kan handla om utförsäkrade, kriminella och invandrare. I utbyte får de falska arbetsgivarintyg och falska kontrolluppgifter, som de kan visa upp för myndigheter. Bluffanställningen måste de ofta betala för. För företagen är det också en vinst. Med sina fejkanställda skapar de en snygg fasad som de kan fuska bakom.

Läs också Tjuvarnas jätteräd: stal verktyg från 17 byggföretag

Det är lättare att fuska när man har en snygg fasad. Det är därför upplägget med fejkanställningar växer.

– De betalar in skatter och avgifter till Skatteverket så i våra register ser det snyggt ut. Och personerna går på avtalsenliga löner, så facket protesterar ju inte heller. Det är ingen som ser någonting, säger Pia Bergman, samordnare för Skatteverkets insats mot grov brottslighet.

När Byggnadsarbetaren granskar företeelsen hittar vi flera oseriösa byggföretagare som har lurat systemet. En av dem är en 38-årig man, som enligt tidningen Expo är aktiv nazist och även har dömts för mängder av brott, som misshandel och stöld. Han har också deltagit i flera nazistiska demonstrationer. Han har använt upplägget med fejkanställningar till max, både som anställd och byggföretagare. 38-åringen började med att fejka sin egen anställning. Under 2015 hävdade han att han varit anställd av två byggföretag. Men egentligen var det bara en fasad. Efter att han fått sin falska anställning började 38-åringen i stället ägna sig åt ekonomiska brott. Enligt ett beslut från Skatteverket från december förra året kapade 38-åringen en mans identitet för att kunna agera i byggbranschen. Han använde mannens personuppgifter, förfalskade hans namnteckning och bytte hans adress till en postbox.

På så sätt skapade 38-åringen, som själv har miljonskulder, en ofrivillig målvakt och kunde börja driva ett byggföretag med bas söder om Stockholm.

Det här är fejkanställningar
  • Oseriösa företag inom bland annat bygg, städ och transport har börjat utnyttja behovet och sälja arbetsgivarintyg. Företagen söker ofta även bidrag från Arbetsförmedlingen för de
    fejkanställda. Dessutom kan företaget
    enklare sluta kollektivavtal med Byggnads eftersom man på papperet betalar ut avtalsenliga löner.
  • De fejkanställda jobbar i själva verket inte och den lön som betalas ut på deras konton tar arbetsgivaren tillbaka. Lönen går till svartjobbare, som ofta tjänar ner mot 50 kr i timmen.

38-åringen la ännu fler dimridåer. För att företaget, som från början startades av en morddömd person, skulle få en trovärdig fasad anställde han sju personer. Men de var allt annat än vanliga byggnadsarbetare. Flera av de medelålders männen har en nazistisk och kriminell bakgrund. De har bland annat dömts för brott mot knivlagen, misshandel, hets mot folkgrupp och smuggling. En av de anställda är aktiv i Hells Angels, en annan har en tät koppling till samma mc-klubb.

– Falska anställningar kan vara ett sätt för personer som försörjer sig på kriminalitet att slippa problem med polisen, säger Pia Bergman.

Läs också Jobb för Özz och asbestsanering – Akilovs tid på svenska byggen

På ytan såg allt bra ut. De anställda på 38-åringens företag har uppgett att de har jobbat som rivare eller snickare på olika byggen och har fått ut lön för drygt en månads jobb. Men vad hände bakom de vita anställningarna?

För det första hade 38-åringen flera svartjobbare, något som är vanligt i de här uppläggen.

– Vi har svårare att utreda företag som har en vit och en svart verksamhet, än ett företag som är kolsvart och inte redovisar några intäkter alls, säger Stefan Lundberg, samordnare för det brottsförebyggande arbetet på Ekobrottsmyndigheten.

Huvudinkomsten för 38-åringens företag var däremot en annan. Han fick in pengar genom att skriva mängder av falska fakturor – ett sätt att hjälpa andra byggföretag att betala svarta löner med vit bokföring. Han har till exempel fakturerat för nära två miljoner kronor till ett företag i norra Stockholm som enligt hemsidan erbjuder plattsättning, takmontage och bemanning. Ännu mer, över 2,5 miljoner, fakturerade han till företaget där han själv var fejkanställd.

Sammanlagt har 38-åringen fört över runt 7,5 miljoner kronor till sitt privata konto och tagit ut pengarna i bankomater. En stor del av kontanterna ska ha gått till att betala svart arbetskraft.

Läs också Byggföretagare mutade sig till bluffjobb för miljoner

38-åringens företag har alltså drivits av en skuldsatt aktiv nazist med kriminell bakgrund, som har bluffakturerat för miljoner och anställt byggnadsarbetare svart. Trots detta har Arbetsförmedlingen godkänt bidrag på 203 000 kronor för anställda på 38-åringens företag.
Det har handlat om lönebidrag, vilket går till anställda med nedsatt arbetsförmåga.

Så här kan upplägget med fejkanställningar se ut.

Eva-Lena Edberg, chef för enheten Uppföljning och kontroll på Arbetsförmedlingen, vill av sekretesskäl inte uttala sig om utbetalningarna till 38-åringes företag. Hon berättar att man gör grundliga kontroller inför varje beslut om utbetalning under beslutstiden och även efteråt.

–  Självklart tar vi avstånd från alla ickedemokratiska värderingar. Däremot kan vi inte göra någon kartläggning av politisk och religiös åsikt hos arbetsgivaren, säger hon.

Ett annat byggföretag som Byggnadsarbetaren har granskat startades 2013 och hade sin bas i östra Skåne. Företaget lämnade två år senare in kontrolluppgifter till Skatteverket för 14 personer, som bland annat ska ha arbetat med ”montage, bygg och ventilation”. Enligt företaget ska de ha fått en sammanlagd lön på 2,2 miljoner kronor. Alla personer har utländsk bakgrund och de flesta av dem kommer från Rumänien.

När Skatteverket undersökte företaget visade det sig att ingen av de 14 personerna hade utfört något arbete över huvud taget. Alla var fejkanställda. Samtidigt hade man skrivit fakturor, bland annat för 150 000 till ett annat byggföretag, trots att företaget knappt haft någon verksamhet. Stora belopp fördes mellan företagets konto och utländska konton, vilket är ett känt sätt att försvåra för utredarna.

Läs också Byggare stal sprängämnen på jobbet – hade arsenal hemma

Fejkanställda gör kontrollerna svårare för myndigheterna.

Den här typen av fejkanställning är ofta ett sätt för företaget att försöka lura till sig bidrag från Arbetsförmedlingen. Invandrare, med otillräckliga asylskäl, kan köpa ett arbetsgivarintyg som visar att de har arbetat tillräckligt för att få permanent uppehållstillstånd. Företaget betalar då ofta ut en vit lön, som man sedan kräver tillbaka av den utnyttjade invandraren.

– Vi vet att företag importerar människor från andra länder. Man tar dem till Skatteverket och lämnar fram ett anställningsintyg och säger att de ska arbeta. I själva verket är det inte så, säger Pia Bergman.

En 50-årig man från Litauen jobbade för två år sedan som byggnadsarbetare i Sverige för tre olika företag. Han fick en sammanlagd lön på 244 000 kronor och kunde med hjälp av anställningen få ett svenskt personnummer. Problemet är bara att mannen troligen aldrig har existerat. Enligt Litauens gränspolis tog sig en person till Sverige med ett förfalskat id-kort, som sedan användes till brottslighet.

Den här typen av fejkanställning är ofta ett sätt att genom en falsk identitet skaffa arbetsgivarintyg, personnummer och bank-id. På så sätt skapar den oseriösa företagaren en falsk identitet. Med hjälp av den falska identiteten kan hen sedan starta nya blufföretag och ta stora krediter.

Problemet med fejkanställningar växer, eftersom det är ett effektivt sätt att försvåra statens kontroller. Arbetsförmedlingen, Ekobrottsmyndigheten och Skatteverket är alla tydliga med att man vill få bukt med de falska anställningarna genom att enklare kunna dela information mellan varandra. I dag leder hög sekretess bland annat till att falska bidrag lättare kan gå igenom.

Läs också Experten: "Hysteriskt mycket brottslighet inom bygg"

– Vi kan till exempel inte ringa till Arbetsförmedlingen och säga: ”När ni betalar ut det här bidraget så går det till felaktiga personer för att det är falska arbetsintyg”, säger Pia Bergman, som samtidigt tycker att det i dag är för enkelt att ta in personer i landet, ge dem anställningar och sedan använda deras identiteter för att starta blufföretag.

– Visst är det bra att alla myndigheter är snabba, effektiva och att det ska vara enkelt. Men det gör också att vi agerar lite för naivt.

Bluffarna går plus på bidrag

Bidrag från Arbetsförmedlingen som företag kan få för sina fejkanställda:

  • Nystartsjobb: För personer som varit utan arbete en längre tid.
  • Instegsjobb: För personer som är nyanlända i Sverige.
  • Lönebidrag: För personer med nedsatt arbetsförmåga på grund av funktionsnedsättning.
Så gjordes granskningen

Byggnadsarbetaren har gått igenom ett antal domar om ekonomisk brottslighet kopplade till falska anställningar. Vi har även gått igenom handlingar från 2017–2018 i Skatteverkets insats mot grov brottslighet. Därefter har vi granskat vissa personer och företag, bland annat med hjälp av Kronofogdens register, domar, konkurshandlingar, årsredovisningar, belastningsregister och information från tidningen Expo.

Johan Fyrk
Annons
Instruktörerna 640×240 V32-33,35,37,39,41,43,45, 47, 49-52
arrow_forward Senaste nytt
Annons
JM 250×600 V24-26
info

Byggnadsarbetaren.se använder cookies för att optimera upplevelsen för dig som besökare. Läs mer