Hur grönt kan ditt blåställ bli?
Downcycling, spinnfärgning och termokemisk återvinning. Nya utmaningar och nya ord när våra arbetskläder ska bli mer hållbara. Men hur grönt kan ditt blåa ställ egentligen bli?
Textilindustrin har länge målats ut som miljöbov eftersom klädtillverkning är en avancerad process som släpper ut mycket koldioxid. Dessutom är textil mycket svårt att återvinna eftersom fibrerna inte håller så mycket som det krävs för att användas till nya kläder.
Men i takt med en ökad miljömedvetenhet och stränga klimatmål pågår ett omfattande arbete med att minska koldioxidutsläppen i textilindustrin.
– Som klädproducent kommer vårt största miljöavtryck från tillverkning och transport av produkter. Det är också där vi ser möjlighet att göra störst skillnad, berättar Lisa Rosengren, head of R&D raw material, Fristads.
Boråsföretaget har valt att fokusera på att ta fram produkter som har en mindre miljö-påverkan i alla led av tillverkningen.
Från designbordet till leverans.
– Det gör vi med hjälp av vår miljödeklaration för kläder (Environ-mental Product Declaration, EPD), något som vi var först i världen med 2019 och fortfarande är ensamma om, fortsätter Lisa Rosengren.
Fristads har även gjort en grundlig analys av sin påverkan på miljön tillsammans med det svenska forskningsinstitutet Rise och jämfört sin påverkan med FN:s globala mål.
I dag kan företaget spåra alla sina avtryck, steg för steg.
Nästa kliv för bolaget är att hitta bra lösningar för att ta hand om plaggen när de är uttjänta. Där jobbar Fristads med flera projekt där plaggens liv förlängs genom reparation eller att de ”downcyclas”, att plaggen till exempel omvandlas till stoppning till madrasser eller bilinredning.
Textil kan återvinnas max 1–3 gånger, sedan är kvalitén för låg
Ann Carlsson, sustainability manager på Blåkläder, konstaterar precis som Fristads att textil ofta är extremt svårt att återvinna. Inte minst tekniska och komplicerade plagg som arbets- och skyddskläder.
– Att återvinna kläder är i dag ingen ändlös loop. Textil kan återvinnas max 1–3 gånger, sedan är kvalitén för låg. Eftersom den återvunna fibern bara är en liten del av plaggets hela klimatavtryck så ökar den totala miljöpåverkan när det återvunna plagget slits ut snabbare eftersom det då går åt fler plagg. Därför måste alltid hela livscykeln tas med vid en utvärdering av effekten av återvinning och användningsområden för den återvunna råvaran, berättar Ann Carlsson.
Blåkläders plagg tillverkas alla enligt samma hållbarhetskoncept: produktion som drivs med 50 procent solenergi i 100 procent socialt hållbar tillverkning i Blåkläders sömnadsproduktion. Företaget berättar att man har mycket god insyn i under vilka förutsättningar varje enskild komponent och material produceras.
– Det innebär att vi inte har några specifika hållbarhetskollektioner eftersom hela vårt sortiment produceras på samma vis. Våra kunder behöver inte byta ut plaggmodellerna man köpt under flera år för att handla hållbarare, vi uppgraderar ju alla modeller i hela kollektionen kontinuerligt.
Klädtillverkaren klimatsparar genom att använda hållbara energikällor och växla till resurssnålare material. Att fodret i jackorna är spinnfärgat är en tillverkningsmetod som sparar mycket vatten, kemikalier och koldioxid.
Martin Seemann är projektledare och docent på avdelningen för energiteknik på Chalmers i Göteborg. Sedan 2020 ansvarar han för ett projekt, där även Blåkläder deltagit. I projektet använder man sig av så kallad termokemisk återvinning och undersöker om det är möjligt att återvinna syntetiska textilblandningar och nedsmutsade material, för att skapa nya material och fibrer. Det har fram till i dag varit i det närmaste omöjligt, men de första testerna i projektet ser, enligt Martin Seemann, ljusa ut.
– Vi tittar på hur textil bestående av fiberblandningar kan återvinnas termokemiskt i ett plastreturraffinaderi. Sånt material går i dag till största delen till förbränning eller energiåtervinning. Projektet kommer att utvärderas. Om det ger positiva resultat kan termokemisk återvinning kanske börja användas om några år, säger Martin Seemann.
Både Lisa Rosengren och Ann Carlsson ser att intresset att köpa kläder med lågt miljöavtryck ökar, inte minst från lite större aktörer som jobbar aktivt med hållbarhet.
– Att välja arbetskläder med lägre miljöpåverkan kan göra stor skillnad för företag som köper in många plagg varje år, eftersom miljödeklarerade kläder kan bidra till att uppnå organisationens egna hållbarhetsmål, säger Lisa Rosengren.
Bryr du dig om ifall dina arbetskläder ger ett litet eller stort klimatavtryck?
Teo Hassle, praktikant Ulriksdals Bygg AB
”Nej, det bryr jag mig inte så mycket om eftersom jag fortfarande går i skolan, som praktikant kan jag inte bestämma vilka arbetskläder jag får. Men om jag fått bestämma själv hade jag köpt mer miljövänliga kläder.”
Marcus Molander, snickare, Marcus Molander Snickare AB
”Ja, det är klart att det är positivt om klimatavtrycket är litet. Men jag tänker inte så mycket på det när det gäller arbetskläder. Det är lättare att ha koll på det när det gäller byggmaterial, där mycket går att återvinna. Men exotiska träslag får man ha lite extra koll på.”
Andi Bertäk, byggare, Antonio Bygg HB
”Ja, jag bryr mig om miljön när det gäller arbetskläder, men det är svårt att veta hur de är tillverkade och hur mycket koldioxid som släpps ut när de tillverkas. Det är bra om det kommer fler kläder med klimatdeklaration.”