info

Vill du söka artiklar i papperstidningen?

Använd sökfunktionen i e-tidningen. Öppna e-tidningen

Annons
Byggnadsarbetareförbundet V33
Svartjobbsfabriken – del 5 (av 7)

Här värvas svenska byggmålvakter: "Som att bli rånad"

Alkoholiserade, hemlösa, utblottade … och ägare till framgångsrika byggföretag i Sverige. Vi besökte torget i Lettland där framtidens vd:ar rekryteras.

En man är så berusad att han släpas in av poliser på Röda Korsets härbärge i centrala Riga. Foto: Emils Desjatnikovs

Trots att det bara är strax efter lunchtid är det redan full aktivitet utanför Röda korsets härbärge i centrala Riga. De flesta hemlösa som sover på härbärget brukar komma hit framåt kvällen, men flera grupper av lätt raglande personer står redan i närheten. De pratar högt och skämtar med varandra runt den sandfärgade tegelbyggnaden. En piketbuss bromsar in framför entrén. Två poliser släpar en man som inte kan stå på benen över trottoaren och in genom metalldörren till härbärget.

En yngre man står och kissar i ett hörn lite längre bort.

Det kanske är svårt att tro det, men några av de här personerna kan mycket väl bli ägare av företag med miljonomsättning i Sverige. De är nämligen perfekta målvakter för kriminella byggföretag.

Läs fler delar i Byggnadsarbetarens stora avslöjande av Svartjobbsfabriken här

I det stora upplägget med svartjobb i Stockholm som Byggnadsarbetaren avslöjat använder man sig nästan uteslutande av lettiska identiteter. Personerna, ofta med stora sociala problem, tas till Sverige och får skriva under papper som gör dem till företagsägare. De utnyttjade identiteterna öppnar också flera bankkonton för att möjliggöra utbetalning av svarta löner. De kriminella bakom uppläggen drar på så sätt in hundratals miljoner kronor på svartjobb utan att åka fast. De lettiska målvakterna står ju som ansvariga när det hela utreds.

Viktor och Igor känner till att andra utsatta människor vid härbärget fått pengar för att åka utomlands och bli företagsägare. ”Det är som att bli rånad”, säger Viktor, som själv aldrig skulle gå med på något liknande. Foto: Emils Desjatnikovs

På hörnet utanför härbärget står Viktor och Igor, två medelålders män med vindpinade ansikten och slitna kläder. De luktar kraftigt av alkohol och ber om cigaretter. Vi svarar att vi inte röker, men att vi har en fråga. Kan människor här få pengar för att åka till andra länder och skriva på papper? Båda nickar.

– Det har hänt att folk här har låtit sig luras. Brottslingar har skrivit över företag på dem. Men sedan har de fått skulder eller andra problem som de behåller för resten av livet, säger Viktor, ler ett tandlöst leende och tillägger:

– Eta kak grabjozj! Det är som att bli rånad!

Om någon erbjuder dig 70 euro för att åka till Sverige, vad gör du då?

– Det skulle jag aldrig gå med på. Då är jag inte säker på att jag kommer tillbaka, säger Viktor och börjar fixa med några påsar på marken.

Han vänder sig till sin kompis.

– Igor, vill du åka till Sverige?

– Nej! Absolut inte.

– Nej, just det. Han har ju hört om vad som händer, säger Viktor och skrattar.

Centralmarknaden i Riga. I utkanten av marknadsplatsen sker handel med människor. Foto: Emils Desjatnikovs

HÄR KÖPTES UTELIGGARE TILL KAROLINSKA

En bit bakom härbärget börjar Centralmarknaden, en jättelik handelsplats där man kan köpa i princip allt: frukt, grönsaker, kött, buskar, kläder och frön.

I utkanten av marknaden, intill härbärget, finns också ett annat utbud. Här sker det handel med de hemlösa. Det vet Andrejs Vaks, granskande journalist på Nekā Personīga på lettiska TV3. Han gjort flera reportage om utsatta letter som blivit målvakter. Bland annat beskrev han hur uteliggare köptes för att möjliggöra svartjobb hos en underentreprenör på bygget av Nya Karolinska i Stockholm.

– En av de utnyttjade i Karolinska-affären höll till vid Centralmarknaden. Alla kände till honom. En dag kom en person som han inte kände fram och erbjöd pengar för att åka till Sverige och bli firmaägare, berättar Andrejs Vaks.

Mannen tackade ja, som så många andra. Eftersom betalningen för en Sverigeresa med myndighetsbesök brukar ligga på 50–70 euro är det många som nappar på erbjudandena.

Och platsen i utkanten av Centralmarknaden är strategiskt perfekt för att värva nya bulvaner. Här rör sig många uteliggare som sedan ska sova på härbärget. Området är samtidigt svårkontrollerat för polisen, eftersom kunder och handlare går runt i de trånga passagerna.

Mer bemedlade personer, herrar, går fram till dem. De går iväg tillsammans och man förstår ungefär vad som ska hända.

Tatjana, fruktförsäljare

Precis här i ytterområdet av marknaden står Tatjana, en kvinna i stickat pannband, och säljer frukt. Hon ställer upp sina bord på samma plats nästan varje dag, om det inte är för kallt. Från sitt stånd ser Tatjana hur handeln med hemlösa går till.

Fruktförsäljaren Tatjana ser hur handeln med hemlösa går till. Foto: Emils Desjatnikovs

– Personer som man tydligt ser är fattiga går runt här. Mer bemedlade personer, herrar, går fram till dem. De går iväg tillsammans och man förstår ungefär vad som ska hända, säger Tatjana och rättar till de saftiga äpplena som hon har lagt upp i prydliga högar.

Melita, en kvinna som säljer buskar och små träd lite längre bort, förstår varför de utsatta säger ja till erbjudandena.

– De här hemlösa personerna, fyllona, behöver ju alltid pengar. För dem är inget annat intressant, säger hon och påpekar att det är väldigt många i Riga som har problem med spriten.

VAR FEMTE ÄR FATTIG

Statistiken ger henne rätt. I Lettland är alkoholism vanligt. 40 procent av landets invånare dricker kraftigt, vilket är den högsta andelen i Europa tillsammans med Estland och Tjeckien.

Letterna ligger även i topp när det gäller alkoholskador och fattigdomen i landet är bland de högsta i EU. Hela 22 procent är fattiga eller i riskzonen att bli det.*

Det finns alltså många letter som kan behöva snabba pengar, till alkohol eller för att helt enkelt klara dagen.

Därför är hemlösa letter perfekta byggmålvakter i Sverige

Närheten. Det är billigt och tar kort tid att ta färjan från Riga till Stockholm.

Språket. Många av målvakterna pratar ryska, men färre engelska. Därför kan de få instruktioner av rysktalande kriminella, men inte ställa frågor om vad de skriver under på svenska myndigheter.

Utsattheten. Lettland har bland de högsta talen i Europa både när det gäller fattigdom och alkoholism. Det finns med andra ord många potentiella målvakter. Och de kräver inga stora pengar för att låna ut sina identiteter.

Under radarn. Många byggnadsarbetare från Lettland jobbar på svenska byggen. Att ännu en lett får anställning på ett företag och till och med blir företagsledare är därför inte särskilt misstänkt.

Lagarna. I Lettland har en lag gjort det omöjligt att äga ett företag i landet och samtidigt få socialbidrag. Därför väljer utsatta personer istället att åka utomlands för att bli målvakter för bolag där.

Dagnija Kamerovska, direktör på härbärget Rigas Patversme, berättar att många hemlösa anlitades som målvakter för lettiska företag i början av 2000-talet. Foto: Emils Desjatnikovs

Det fanns en klient här som ägde 17 företag. Nu har den businessen flyttats utomlands.

Dagnija Kamerovska, direktör på härberge

Dagnija Kamerovska basar för stadens största härbärge, med över 200 sängplatser, på Maskavas iela 208 en bit utanför Riga. Hon är en kraftig kvinna, som med snabba gester och en smattrande svada visar oss runt bland sovsalarna. Personalen har nyligen säkrat rummen mot vägglöss genom att ta bort listerna och låta linoleummattan gå upp en bit på väggen. Nu kan inte lössen klättra upp längre, förklarar Dagnija Kamerovska nöjt.

Mellan de illgröna väggarna står rader av metallsängar. På några av dem ligger de boendes tillhörigheter: Ett par tofflor, en tröja, en bibel.

Dagnija Kamerovska berättar att extremt många hemlösa anlitades som målvakter för lettiska företag i början av 2000-talet. Företagsägare skrev över skuldsatta bolag på utsatta personer för småsummor och lurade staten på stora pengar.

– Det fanns en klient här som ägde 17 företag, säger Dagnija Kamerovska och skrattar.

Företagen skrevs ofta på härbärgets adress och det blev ett tufft jobb för personalen att ta hand om alla bolagshandlingar som kom till receptionen varje dag.

Staten tog till slut i med hårdhandskarna och införde en ny lag: Den som äger ett företag får inget socialbidrag. Lagen fick effekt och de hemlösa ville inte längre skriva på lettiska företagspapper. Men eftersom det inte går att kontrollera ägande av utländska bolag, började istället exporten av lettiska målvakter till andra EU-länder.

– Ja, nu har den här businessen flyttats utomlands, till Europa, säger Dagnija Kamerovska.

Bunten med företagspost som kommer till Maskavas iela 208 har minskat något och breven är numera från andra länder, bland annat Sverige.

Dagnija Kamerovska berättar att hon och de andra socialarbetarna ser hur de hemlösa blir uppvaktade av misstänkta personer. Hon berättar om bilar som cirkulerar kring härbärget, om hemlösa som blir erbjudna att sälja sina pass eller ta över företag.

Tror du att de boende här förstår att de kan få stora problem, till exempel häktas för brott, om de åker till Sverige och skriver på papper?

– Det finns saker som de inte vill höra och då hör de inte det. De förstår det senare, när det redan är för sent.

Brukar ni varna dem?

– Socialarbetare fungerar på ett sätt som föräldrar. De säger ”gör inte det där, det kommer bara att bli problem för dig”. Vi berättar självklart om farorna och varnar de boende mot de här bedragarna. Men det hjälper sällan, säger Dagnija Kamerovska.

Hon drar en djup suck och rättar till en av madrasserna i sovsalen.

UNDER RADARN

Lettiska målvakter är inte bara billiga och enkla att få tag på. De går också lättare under radarn än många andra nationaliteter. Tack vare att de är EU-medborgare tar de sig utan problem in i Sverige. Och eftersom många byggnadsarbetare från Baltikum jobbar på svenska byggen, är det inte särskilt misstänkt att ännu en lett får anställning på ett byggföretag – och till och med blir företagsägare.

– Dessutom är det nära till Stockholm och väldigt bra transport med färjorna, säger Andrejs Vaks.

Han förklarar att det inte bara är det undre skiktet av riktigt utsatta letter som utnyttjas som målvakter. Det finns en annan, mindre fattig kategori. De bulvanerna vet precis vad uppläggen handlar om. På så sätt kan de vara mer nyttiga för de kriminella.

”Det är nära till Stockholm och väldigt bra transport med färjorna”. Journalisten Andrejs Vaks ger en förklaring till varför lettiska målvakter används i kriminella byggföretag i Sverige.

– De kan till exempel ge diffusa svar i polisförhör som ställer till det för utredarna. De här personerna kan också gå till banker på egen hand. Det är mycket svårare att bevisa att sådana målvakter inte jobbar som företagare. Men de är dyrare att köpa, säger Andrejs Vaks.

Både mer självständiga och väldigt utslagna bulvaner har använts i det stora upplägget som Byggnadsarbetaren skriver om. Vissa har varit aktiva vid företagsköp, andra har bara slussats runt mellan myndigheter och bankkontor.

Förr hämtade man dem i parken Björns trädgård i Stockholm. Men det var alldeles för lätt för oss att få tag på de här individerna.

Pia Bergman, Skatteverket

Pia Bergman, rikssamordnare mot organiserad brottslighet på Skatteverket, bekräftar den stora användningen av utnyttjade identiteter från Baltikum inom fuskande byggföretag.

– Vi ser det som du pekar på, att det är vanligt. Det är så här man gör uppläggen nuförtiden, säger hon.

Varför finns det inga svenska målvakter längre?

– Förr hämtade man dem i parken Björns trädgård i Stockholm. Men det var alldeles för lätt för oss att få tag på de här individerna. Det var bara att ta in dem för samtal så förstod vi att de inte fattade någonting. Det blir svårare utomlands, säger hon.

Så startas kriminella byggbolag med målvakter

Man köper ett fläckfritt företag, samtidigt som man skeppar hemlösa letter över Östersjön. Man tar målvakterna till Skatteverket så att de får samordningsnummer och öppnar sedan bankkonton i deras namn. När de fått bank-id skriver man dem på företaget innan man sätter dem på färjan tillbaka till Riga. Sedan tar man in den svarta arbetskraften och drar igång.

Pia Bergman anser att man borde göra det svårare att styra andra personer med bank-id. I svartjobbshärvan som Byggnadsarbetaren skriver om har många miljoner förflyttats via målvakters bankkonton, trots att bulvanerna själva befunnit sig i Lettland och varken haft tillgång till sina kort eller bank-id. Pia Bergman efterlyser en högre säkerhet. Detta kan bland annat lösas med biometri, alltså kroppsigenkänning.

– Så om jag plockar hit dig från Lettland och skickar hem dig igen, då kan jag inte använda ditt bank-id. Jag behöver din biometri också, säger hon.

Tills ett sådant system ser dagens ljus kommer Dagnija Kamerovska och de andra socialarbetarna fortsätta att spana efter rika personer som erbjuder hemlösa 70 euro för att resa till Sverige.

– Ja, men det är svårt att få tag på någon av de kriminella. De kan ju träffas och komma överens med de hemlösa på vilket ställe som helst, säger hon och påpekar att personalen på Maskavas iela 208 har andra, mer prioriterade uppgifter.

– Det viktigaste är ändå att de får någonstans att sova på natten. Ingen ska behöva frysa ihjäl på gatan, säger hon.♦

Av: Tomasz Pozar, Johan Fyrk, Margite Fransson, Cenneth Niklasson

* Fakta om alkoholismen i Lettland är hämtad från WHO:s och EU:s ” Fact sheet on alcohol consumption, alcohol-attributable harm and alcohol policy responses in European Union Member States, Norway and Switzerland.” Fakta om fattigdomen i Lettland kommer från Eurostat, som sammanställer statistik för EU. Siffrorna är från 2016.

arrow_forward Senaste nytt
Annons
Bluebeam 250×600 V35-36 desktop