info

Vill du söka artiklar i papperstidningen?

Använd sökfunktionen i e-tidningen. Öppna e-tidningen

Annons
Byggnadsarbetareförbundet V23-28
Svartjobbsfabriken – del 4 (av 7)

Falsk identitet fixade svartjobb för miljoner på KTH

Under bygget av KTH i Södertälje betalades över 11 miljoner kronor till svart arbetskraft.
Fakturorna kom från en person som aldrig existerat. De godkändes av en skuldsatt småbrottsling, dömd för narkotikabrott och knivbrott.

KTH:s campus är en träbyggnad med högt i tak. Den har bland annat byggts med svart arbetskraft. Foto: Marta Bartosiak

Södertälje science park och KTH ligger på gångavstånd från Södertäljes stadskärna. Moderna hus i glas och trä har byggts och sammanbundits med Astra Zenecas tidigare lokaler. Här ska forskningen i området få ett lyft i nya, fräscha lektionssalar och kontor. Man har gjort plats för 1 200 personer: forskare och studenter från KTH, entreprenörer och företagare.

Den 30 januari förra året invigdes prestigeprojektet. Dåvarande högre utbildnings- och forskningsminister Helene Hellmark Knutsson (S) höll tal tillsammans med flera näringslivshöjdare.

Den pampiga ceremonin skedde i KTH:s campus, en påkostad ny träkonstruktion med enorm takhöjd.

– Vi vill vara en ledande kunskapsnation, sa Helene Hellmark Knutsson och fick applåder från de samlade åskådarna innan hon och de andra talarna symboliskt invigde forskningscentrumet genom att vattna ett olivträd.

Högre utbildnings- och forskningsminister Helene Hellmark Knutsson (mitten) höll tal tillsammans med flera näringslivshöjdare under den pampiga invigningen av Södertälje science park. Foto: Södertälje stads Facebook-sida

2014 beslutade regeringen att tillsammans med Södertälje kommun, Scania, Astra Zeneca och KTH satsa 1,6 miljarder kronor under tio år för att skapa forskningsområdet. Det är med andra ord en jätteinvestering, som till stor del finansieras med skattepengar.

Företaget som ansvarat för bygget av Södertälje science park heter Acturum och ägs av byggbolaget Peab och FAM, som är Wallenbergsstiftelsernas förvaltningsbolag.

Men trots att stora och betrodda företag står bakom, är det något som inte har gått rätt till under det prestigefulla bygget. TV4 har tidigare berättat om att svartjobb har förekommit på Södertälje Science Park. När Byggnadsarbetaren granskar materialet i en förundersökning om skattebrott från förra året ser vi att det hela har skett i mycket stor skala. Många fakturor är utställda till Acturum Real Estate AB.

Fakturorna kommer från ett bolag som heter Genat AB. I en dom i Södertörns tingsrätt från 2018 mot personer inblandade i en härva kring Genat står det att företaget inte betalat ”mervärdesskatt om cirka 2,9 miljoner kr och arbetsgivaravgifter om 8,9 miljoner kr samt källskatt om cirka 8,8 miljoner kr”.

Man har gjort jobb men inte redovisat något av detta till myndigheterna. Det finns ingen bokföring alls. Så det här är helt svart.

John Keränen, kammaråklagare

John Keränen, kammaråklagare på Ekobrottsmyndigheten, var förundersökningsledare.

– Man har gjort jobb men inte redovisat något av detta i form av moms, arbetsgivaravgifter och preliminärskatt till myndigheterna. Det finns ingen bokföring alls. Så det här är helt svart, säger han.

ACTURUMS PENGAR DIREKT TILL SVARTJOBBSFÖRETAG

Genat är alltså ett konstaterat svartjobbsföretag. Man tillhör också ett nätverk av kriminella bolag som Byggnadsarbetaren har skrivit om och som vi kallar för Svartjobbsfabriken. Med hjälp av utnyttjade lettiska identiteter omsätter nätverket runt 100 miljoner kronor om året för oskattad arbetskraft och man har tydliga kopplingar till grov organiserad brottslighet.

Läs fler delar i Byggnadsarbetarens stora avslöjande av Svartjobbsfabriken här

Trots detta släpptes Genat in på bygget av KTH i Södertälje. På företagets fakturor till Acturum står – förutom småsummor för material – beskrivet vilka jobb som utförts: snickeriarbeten, murning, gjutning, plåtjobb och fönsterrenovering. På flera av fakturorna står det angivet ”hus 407”, vilket är en av byggnaderna i KTH:s nya campus.

I kontoutdragen från utredningen syns det att 15 inbetalningar har gjorts från Acturum Real Estate AB till Genat. Överföringarna är stora: från 250 000 kronor upp till 1,3 miljoner. Sammanlagt har Acturum betalat hela 11,2 miljoner kronor direkt in på Genats konto under 2017 och 2018. Det är anmärkningsvärt, inte bara med tanke på den stora summan. När svartjobb förekommer på större byggen brukar det ske långt ner i kedjan. Det kan röra sig om en underentreprenör till en underentreprenör som i sin tur anlitar ett företag med oskattad arbetskraft.

Men här har alltså miljonerna förts över direkt från det ansvariga byggbolaget Acturum till svartjobbsföretaget Genat. Skatteverket har krävt Genat på miljonbelopp just för den oredovisade momsen.

TVÅ MÄN I HUVUDROLLERNA

Så hur har betalningarna på över 11 miljoner gjorts möjliga? Här spelar två personer huvudrollerna.

Den ena heter Sergejs Boldaveska och är en 27-årig lettisk medborgare. Det är han som står som Genat AB:s referens på fakturorna till Acturum. Han har också utfärdat de flesta ID06-kort som arbetarna har använt för att komma in på bygget. Under ett drygt halvår var han företrädare för Genat och ägde 500 aktier i bolaget. På papperet ser han ut att vara en auktoritet.

Här är en av fakturorna – för 332 000 kronor – som har godkänts med hjälp av den falska identiteten och av arbetsledaren på Copilot.

Problemet är bara att Sergejs Boldaveska inte existerar. I förundersökningen om Genat framgår att det i själva verket handlar om en falsk identitet.

Det hela uppdagades i mars förra året när en 29-årig vitrysk man greps rattfull med öl och en harpun i sin bil i en förort till Stockholm. Mannen hade ett id-kort där det stod att han hette Sergejs Boldaveska.

Den vitryske mannen erkände direkt att han inte var från Lettland och att han hette något helt annat. I förhör berättar 29-åringen att han köpt passet från en kriminell organisation i Lettland som tillverkar falska id-kort.

Han kom till Sverige i juni 2016 och blev under sitt falska alias en viktig person på Genat. I Sergejs Boldaveskas namn öppnade han ett bankkonto hos SEB, fick id-kort och mobilt bank-id. Med hjälp av hans bank-id öppnade någon annan ytterligare 13 bankkonton, som användes för att ordna kontanter till Genats svartjobbslöner. Den falska identiteten Sergejs Boldaveska blev också en perfekt målvakt i sin roll som företagsägare för Genat.

Den 29-årige vitryssen var inte bara en målvakt, utan jobbade även som arbetsledare för Genat på flera byggen. Troligen var ett av dem KTH:s campus, eftersom Sergejs Boldaveska gick i god för fakturorna där.

I förhören blir det tydligt att 29-åringen har styrts av kriminella högre upp i hierarkin:

”Xxxx tillfrågas vem på Genat som sagt till honom vad han ska göra. Xxxx uppger att han har namn på personer men att han inte vill namnge dem … Xxxx säger att han inte vill sätta dit andra personer.”

Om man tar en titt på företrädarna för Genat under 2016–2018 är det enkelt att se att något inte stämmer. Sergejs Boldaveska är bara ett av nio lettiska namn som under kortare perioder tagit plats i företagets styrelse för att sedan avgå. De flesta har haft flera andra poster i företag som utretts av Skatteverket. En av letterna har varit företrädare för tolv olika bolag, bland annat MD Entreprenad – som enligt en utredning från Skatteverket hade en omsättning på 35 miljoner kronor för 2015 men ”i huvudsak utfärdade falska fakturor”. Flera av letterna är alltså målvakter i kriminella upplägg.

Men Acturum verkar inte ha gjort några djupgående kontroller, varken av Genat, deras lettiska företrädare eller av Sergejs Boldaveska. Man har utan fördröjning betalat för svartarbetet på KTH:s campus.

Miljonöverföringarna till det fuskande företaget hade dock varit omöjliga utan godkännande hos beställaren. Det är här den andra personen kommer in i bilden.

Under KTH-bygget anlitade Acturum företaget Copilot bygg- och projektledning AB för styrning av bygget. En 35-årig byggledare, vi kan kalla honom för Håkan Andersson, var en av de ansvariga för Copilot på KTH.

I april 2017 berättade Copilot stolt på sociala medier om arbetsledarens succé i Södertälje. Byggledaren poserade i hjälm och solglasögon framför bygget.

Men bakom den soliga bilden fanns en annan verklighet. Under 2017 och 2018 godkände byggledaren Genats svartjobb i campusbyggnaderna. I en offert från Genat om målningsarbeten och fönsterjobb i byggnad 407 står Håkan Andersson som referens. Hans namn står också på många av fakturorna från Genat. Flera av dem har han skrivit under och lagt till texten: ”godkänd för fakturering”.

Längst ner på två fakturor om fönsterrenovering står det:

”Arbetet är beräknat efter genomgång på plats med Håkan.”

Bygget av KTH:s campus var ett jätteprojekt. Foto: Michael Rad/Copilot

DÖMD FÖR NARKOTIKABROTT

Nils Johansson, vice vd på Copilot, var projektledare på KTH-bygget. Han berättar att man först tog in Genat för fönsterrenovering, men att det snabbt uppstod behov av putsning, murning och andra kringarbeten som Genat tog hand om. Att man valde ge jobbet till Genat och inget beprövat företag förklarar Nils Johansson med personalbrist under den rådande högkonjunkturen – och på Håkan Anderssons rekommendationer.

– Det var genom Håkan som det här samarbetet började. Jag var ytterst ansvarig, så jag är naturligtvis delaktig. Men det var Håkan som introducerade företaget, säger Nils Johansson.

Den 35-årige byggledaren var med andra ord den sista pusselbiten för att de 11 miljonerna skulle betalas.

Håkan slutade i samband med hela den här historien och försvann. Vi har försökt göra en internutredning, men han har gått under jorden.

Nils Johansson, vice vd på Copilot.

Men byggledaren har haft privata problem, som kan tyckas olämpliga för en person med ansvar för mångmiljonbelopp. Han har skulder på över 100 000 kronor, han har dömts för knivbrott och för ringa narkotikabrott två gånger och för att ha kört bil narkotikapåverkad.

– Håkan slutade i samband med hela den här historien och försvann. Det är ett frågetecken som vi har runt honom. Vi har själva försökt göra en internutredning, men han har gått under jorden, berättar Nils Johansson.

Byggnadsarbetaren har heller inte lyckats nå den 35-årige byggledaren.

ACTURUM: ”HÅLLT OSS TILL REGLERNA”

Stephan Tolstoy, ordförande i Acturum, anser inte att man har gjort något fel, trots att svartjobbsföretaget Genat gjort jobb för över 11 miljoner kronor på KTH.

– Enligt de regler som vi har gör vi alltid en kontroll med Skattemyndigheten, om bolaget har något obetalt eller något annat problem. Det jag minns vid det tillfället så fanns det ingenting, säger han.

Här måste ändå något brustit, eftersom det har varit tydliga målvakter i Genats ledning?

– Om de har haft det, det vet inte vi. Vi kan inte göra en kontroll av hur ägarna ser ut i alla led.

Den person som har varit arbetsledare och stått som Genats referens på fakturorna är en person som aldrig existerat, en falsk identitet.

– Det låter ju helt osannolikt. Jag kan bara vidimera att vi har våra regler och gör våra kontroller och vill inte stödja någon kriminell verksamhet.

HAR ANLITATS AV FLERA

I den stora härvan om Svartjobbsfabriken som Byggnadsarbetaren avslöjar finns många fler företag än Acturum som tagit in svart arbetskraft från Genat eller något av de andra fuskande bolagen i nätverket. Under tillbyggnader på Nya Karolinska i Solna anlitades Svarog och Rättsten som underentreprenörer i andra led. Båda företagen har gjort stora inbetalningar till svartjobbsföretagen Glasco och Genat.

Byggnadsarbetaren kan med hjälp av fakturor, anmälningar till Arbetsmiljöverket, kontoöverföringar, sms-konversationer i brottsutredningar och andra källor se att Svartjobbsfabrikens företag varit på mängder av byggen i Stockholm och Mälardalen.

Följande företag har anlitat svartjobbsföretagen Genat, Glasco eller Hedbergs Entreprenad som underentreprenör i något led: Järntorget, Veidekke, Svenska Ratz, Beta Bygg, Androk Bygg och Tak, Viktor Hansson, Hyrex, NCC, Peab, Vidrax, Castella och Hökerum. Dessa uppgifter kan Byggnads bekräfta.

Det är inget annat än människohandel – en modern form av slaveri.

Tomas Kullberg, Byggnads Stockholm-Gotland

Tomas Kullberg, ordförande för Byggnads Stockholm-Gotland, ser allvarligt på uppgifterna om det utbredda svartjobbet.

– Det är inget annat än människohandel – en modern form av slaveri. Människor far illa på grund av oseriösa företag, säger han.

Hur jobbar ni för att minska svartjobbet?

– Våra förtroendevalda gör ett bra och viktigt jobb med uppföljning och kontroll och vi ställer också krav på myndigheter och politiken. Myndigheternas kunskapsbrist och resursbrist har inneburit att brottsligheten ökat i alltför stor omfattning.

Mats Åkerlind, vice vd på Sveriges Byggindustrier, berättar att man arbetar hårt för att stävja svartjobb.

– Vi gör en väldigt många olika saker. Till exempel har vi idag en personalliggarlag som vi har medverkat till att den infördes. Vi har också jobbat för att man ska ha en arbetsgivardeklaration på individnivå, vilket innebär att Skatteverket kan kontrollera vilka som är på arbetsplatsen och se om de har inbetalda skatter, säger han.

Mats Åkerlind berättar också om att Sveriges Byggindustrier har inlett ett långtgående arbete med Byggnads för att kontrollera byggföretag.

– I flera fall har vi uteslutit företag för att de inte har rätt villkor, att de kringgår kollektivavtal eller inte betalar skatt, säger han.♦

Fotnot: Den 29-årige vitryske arbetsledaren på Genat frikändes i Södertörns tingsrätt från åtalet om grovt bokföringsbrott och grovt skattebrott. Det kunde bevisas att någon annan gjort överföringar för miljoner med hans bank-id. 29-åringen ansågs inte vara den egentliga företrädaren för Genat.

Av: Tomasz Pozar, Johan Fyrk, Cenneth Niklasson, Margite Fransson

Annons
Ejendals 640×240 V22-25
arrow_forward Senaste nytt