Ny forskning: Högre risk för cancer även vid lägre halter trädamm
Risken att drabbas av näscancer är högre för personer som jobbar stora delar av yrkeslivet i miljöer med trädamm – även om halterna ligger nära dagens gränsvärden. Det konstateras i en ny internationell forskningsrapport.
Nasalt adenokarcinom är en ovanlig men allvarlig form av näscancer som är starkt kopplad till arbete i miljöer med trädamm. Byggnadsarbetare, snickare och personer som arbetar inom till exempel trä- och möbelindustrin är de som löper störst risk att drabbas.
LÄS ÄVEN: ”Alla som jobbar här kommer dö i förtid”
Farorna med trädamm – som förutom cancer även kan leda till astma, kronisk bronkit och andra besvär – har varit kända länge.
Men i en ny forskningsrapport konstateras det att risken att drabbas av näscancer kan klassas som hög även om mängden trädamm ligger nära dagens gränsvärden på 2 mg/m³.
Huvudresultatet i studien kan, enkelt uttryckt, sammanfattas såhär: Skulle 1000 personer tillbringa hela yrkeslivet i en miljö där dammnivån ligger på 2,9 mg/m³ skulle 4 av dem få näscancer.
– Räknar man likadant på dagens gränsvärde hamnar man på omkring tre fall av cancer, och även det tycker jag är oroande, säger Gunnar Johanson, professor vid Karolinska Institutet och ordförande för Nordiska expertgruppen (NEG), som är en av kommittéerna bakom rapporten.
Exakt vilka nivåer av trädamm det brukar vara på svenska byggarbetsplatser har studien inget svar på, men äldre mätningar från Finland visar att nivåerna åren 1993–2002 låg på omkring 4,6 mg/m³, högst av alla undersökta branscher.
Risker med alla slags trä
Men är damm från furu mindre farligt än till exempel ekträ? Nej, enligt rapporten går det i nuläget inte att slå fast skillnader mellan olika träslag.
– Det har tidigare funnits en diskussion om att det är hårda träslag som i högre omfattning orsakar cancer – men underlaget när det gäller cancer av mjuka träslag är otillräckligt . Så vi rekommenderar att man ska behandla allt trädamm lika, säger Gunnar Johanson.
Riskerna är dock högre med MDF-skivor, som enligt rapporten dammar betydligt mer än massivt trä, särskilt vid slipning och fräsning – och dessutom innehåller andra kemiska substanser.
Och när det kommer till olika arbetsmoment pekas slipning ut särskilt, eftersom dammpartiklarna som produceras då är finare och kan tränga djupare ner i lungvägarna än vid till exempel sågning.
Rådet: Undvik sopkvasten
Men det finns en hel del som går att göra för att minska riskerna med det cancerframkallande dammet, säger Gunnar Johanson. Han lyfter bland annat god ventilation, andningsskydd, utsug på verktyg och maskiner och bra filter.
Sopar man så rör man ju upp dammet.
Och att inte försöka städa och göra rent till exempel kläder med tryckluft eller sopkvastar.
– Sopar man så rör man ju upp dammet. Inte bara det grova utan även det farligare fina dammet som dessutom stannar kvar längre i luften. Men dammsuger man i stället får man ju bort det mesta, särskilt med bra filter, säger Gunnar Johanson.
”Gränsvärdet borde snabbt sänkas”
Det är NEG som tillsammans med sin nederländska motsvarighet har sammanställt forskningen bakom rapporten, på uppdrag av de olika nordiska ländernas och Nederländernas arbetsmiljömyndigheter.
Nu är det upp till dem att ta det här vidare, säger Gunnar Johanson.
– Jag tycker att vi snabbt ska sänka gränsvärdet och jobba hårt med att sänka exponeringen eftersom cancerrisken är oacceptabelt hög. Men både EU och Arbetsmiljöverket råder ju över de här frågorna. Om EU bestämmer om ett gränsvärde måste Sverige införa det. Men vi skulle också kunna välja att gå före – en gång i tiden var Sverige ett föregångsland när det kommer till arbetsmiljö.