info

Vill du söka artiklar i papperstidningen?

Använd sökfunktionen i e-tidningen. Öppna e-tidningen

Annons
Brandskyddsföreningen 980×240 V34

Företag friat från diskriminering

Byggnads första diskrimineringsmål slutade med förlust. Förbundets chefsjurist Mattias Landgren är besviken över vad han beskriver som en restriktiv syn på vad som är diskriminering.

– Jag är väldigt ledsen och jag beklagar att domstolen har ett sådant synsätt, säger Mattias Landgren en knapp timme efter att Arbetsdomstolen meddelat domen.
Den gäller ett fall där Byggnads stämt ett företag från Västsverige för etnisk diskriminering.

Anklagades för trakasserier

Byggnads har hävdat att en svetsare som vi i tidigare reportage kallat för Demola har diskriminerats av såväl arbetskamrater som företagsledning. Enligt Byggnads argumentation i rätten har arbetskamraterna bland annat kallat Demola öknamn som anspelat på hans afrikanska bakgrund, utan att arbetsledningen ingripit. Arbetsledningen anklagades under domstolsförhandlingarna bland annat för att ha gett honom meningslösa arbetsuppgifter och ha upprättat specialregler för hans toalettbesök.
– Det dödade mig på insidan, sa Demola om situationen i en intervju med Byggnadsarbetaren i höstas.

Byggnads får betala i stället

Företaget har hela tiden nekat till anklagelserna. Och nu slår alltså domstolen fast att Byggnads inte har visat på omständigheter som ger anledning att anta att Demola verkligen har blivit diskriminerad. Enligt domen har Byggnads heller inte kunnat visa att bolaget har åsidosatt skyldigheterna att utreda och motverka trakasserier.
Därmed avslås Byggnads krav på 300 000 kronor i diskrimineringsersättning. Förbundet krävs i stället på just 300 000 kronor, pengar som ska ersätta företagets rättegångskostnader.

”Felaktig bild av vad diskriminering är”

Det som gör Mattias Landgren särskilt upprörd är att en inspelad kommentar från en arbetsledare inte bedöms som diskriminerande. Mannen säger att Demola ser ut som en ”slow-motionfilm” när han går omkring på jobbet och att han tror att det beror på något kulturellt, inte på hudfärgen. I domen står att uttalandet inte kan betraktas som diskriminerande, man hänvisar till att det avslutas med ett tydligt klargörande av att Demolas hudfärg inte hade med saken att göra.
Mattias Landgren tolkar resonemanget som att domstolen på ett upprörande och felaktigt sätt begränsar diskriminering till att gälla endast om man hänvisar till just hudfärg. Han betonar att det kan vara diskriminerande även att peka på kulturella skillnader.
Enligt diskrimineringslagen är det förbjudet att diskriminera någon på grund av ”nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande”.

Jenny Berggren
arrow_forward Senaste nytt