Få vet hur man räddar kranförare: "Finns ingen plan"
Frågan om livräddning av tornkranförare blir allt hetare. I dag kom räddningstjänsten till ett NCC-bygge i Göteborg för att visa hur man får ner förarna på marken.
Ett otäckt sjukdomsfall skedde för knappt ett år sedan på en byggarbetsplats i Duvbo norr om Stockholm. En man hängde livlös i hisskorgen till en tornkran. Räddningstjänst kom till bygget och lyckades få ner mannen, som hade blivit sjuk uppe i kranen.
Händelsen har blivit en väckarklocka för många företag, berättar Daniel Axman, brandman på Frölunda brandstation och koordinator för höjdräddning.
– Räddning i tornkranar blev mer uppmärksammat efter det som hände, säger han.
Daniel Axman, som under gårdagen var en av dem som utförde en räddningsövning på NCC-bygget Humanisten, berättar att huvudansvaret för tornkranförarens säkerhet alltid ligger hos byggherren.
– När vi kommer ut på byggen och har samtal om räddning i tornkranar är vi tydliga med att det är byggherrens ansvar att ha utbildad personal och utrustning för att ta ner en skadad eller sjuk person från kranen. Man kan inte skriva in i räddningsplanen att räddningstjänsten är lösningen, säger Daniel Axman och tillägger:
– Men man ska alltid larma oss parallellt så att vi kan hjälpa till och bistå på olycksplatsen.
Inom vindkraftsbranschen ligger man långt framme när det gäller att få ner arbetare från hög höjd.
– Där är alla utbildade. Uppe i vindkraftverket (nacellen) finns det ofta evakueringslinor och räddningsmaterial som oftast är vakuumförpackade som håller obrutna i tio år. Inom byggkransbranschen är det inte så, där har det stannat lite, säger Daniel Axman.
Vad ska de på bygget tänka på när ni dyker upp för att få ner en person?
– Det är bra om vi kommer fram med våra bilar och att en person möter oss. Vi behöver också veta var man bryter strömmen till kranen. Det kan krävas att man måste låsa kranen mot vinden, så att den inte börjar snurra. Vi är inte experter på kranar, utan behöver guidning av någon som kan, säger Daniel Axman.
Ulf Englund är kranförare på företaget Svensk Krankörning Från Väst är orolig för vad som skulle hända om han råkade ut för något i kranen.
– Det är ingen som ser eller hör om det händer något däruppe. Det kan handla om sådant som epilepsi och hjärtinfarkt. En förare på mitt företag höll på att stryka med för några år sedan. Han skulle kliva över ett räcke för att gå in i kranen, men halkade och föll ner på garagegolvet. Ingen märkte det, säger Ulf Englund.
Börjar företagen få upp ögonen för problemet efter olyckan i Stockholm?
– Det tycker jag inte. Det händer ingenting. På min arbetsplats finns det ingen olycksplan. Jag är en av 17–18 kranförare som hyrs ut från vårt företag och det finns ingen olycksplan någonstans. ”Det har vi inte tänkt på”, är svaret alla får från arbetsgivaren.