Dykare kritiska mot nya regler
Sedan 1997 har Arbetsmiljöverket försökt ta fram en ny föreskrift som ska ersätta AFS 1993:57, som gäller för dykare. Ett problem med den nuvarande föreskriften är att den omfattar alla typer av dykare: räddningstjänst, militär, forskare, instruktörer för fritidsdykare och även byggdykning. Bygg- och anläggningsdykarna tycker att föreskriften inte varit tillräcklig tydlig för deras område.
Det gäller även det nya förslaget som presenterades på Dykriksdagen i Göteborg i slutet av förra veckan (19-20 oktober).
SYR:s kritik gäller flera områden som kan sammanfattas med att de vill att föreskriften ska vara mer exakt och tydlig.
– Den skiljer på regler i ”kända” och ”okända” vatten, men det står ingenting om hur vi ska definiera ett okänt vatten och där kan det bli tvister mellan dykare och arbetsgivare, säger dykaren Royne Wretling, som också är kassör i SYR.
Dykarna frågar sig hur många gånger ska man ha varit ute i ett vatten för att det ska klassas som känt. När man dyker längs hamnkanter vill SYR att det ska klassas som okänt varje ny dag, eftersom folk kan ha slängt i stora grejer under natten.
De vill även att föreskriften blir tydligare när det gäller krav på kvalitén på luften, lufttrycket och luftflödet när man dyker med så kallad navelsträng och att det ska krävas att det provas ut på varje utrustning.
Navelsträng innebär att de får syre tillfört via slang från land och alltså inte dyker med tuber. Det är i stort sett bara byggnadsarbetare som dyker med navelsträng.
Även andra krav på utrustningen måste skärpas, tycker SYR. Enligt EU:s regler för dykare måste hela utrustningen vara CE-märkt och testad tillsammans, ”från underställ till kompressor”, men i den svenska föreskriften räcker det med att varje del är testad för sig.
– Det vore skönt med bara en riktlinje. En komplett testad utrustning kostar runt 500 000 kronor och det är inte många arbetsgivare som klarar av det. Men om alla får samma regler så blir konkurrensen hederligare, säger Patrik Bergsman.
SYR har ytterligare två önskemål
– Vi vill att det ska stå i AFS:en att man måste ha yrkesbevis som byggnadsarbetare för att få arbeta som bygg- och anläggningsdykare. Och det vore bra med ett rapporteringssystem inom branschen när det gäller olyckor och incidenter. Idag kommer rapporterna bara till Arbetsmiljöverket och hamnar i deras pärmar, men vi har ingen möjlighet att lära oss av varandras olyckor, säger Patrik Bergsman.
Janez Marinko, utredare på Arbetsmiljöverket som arbetar med den nya föreskriften är inte orolig över yrkesdykarnas kritik.
– Mitt förslag är bara ett utkast. Det ska passera en referensgrupp och flera remissinstanser innan det slutgiltiga förslaget kommer, svarar han.
Den nya föreskriften för dykare beräknas vara klar att tas i bruk i januari 2007.