Dåligt med riskkoll på byggen
Enkäten har besvarats av 1 023 skyddsombud. Den gjordes av mb-grupperna och avdelningarna under Byggnads arbetsmiljövecka, i vecka 20. Totalt finns cirka 4 000 skyddsombud i förbundet. Undersökningen visar att många skyddsombud inte får delta i det löpande förebyggande arbetet, som till exempel riskinventeringar.
På hälften av arbetsplatserna genomfördes inga riskinventeringar. Där fanns inga fastställda rutiner för dessa. Bland de företag som genomförde riskinventeringar var det 232 skyddsombud som aldrig fick chansen att delta och 174 som kom in för sent i processen. På 92 arbetsplatser deltog skyddsombuden i riskinventeringen. Det var, generellt sett, ingen skillnad mellan de stora, rikstäckande företagen och de lokala, små företagen.
Vid farliga arbeten som till exempel jobb med fallrisk, kemiska risker, vid sprängning, drunkningsrisk och arbete med tunga element är den som är ansvarig för arbetet skyldig att göra en riskinventering. Det finns reglerat i bygg- och anläggningsföreskriften och riskanalysen ska finnas med i arbetsmiljöplanen. Men Byggnads arbetsmiljöombudsman, Kjell Johansson, berättar att det finns en skyldighet att göra riskinventeringar också i andra fall.
‑ Om man till exempel ska montera tunga fönster, ska man undersöka vilka risker det kan innebära och välja den bästa metoden, säger han.
Ergonomiska problem orsakar många belastningsskador bland byggnadsarbetare. Men enkäten visar att det var ytterst få arbetsplatser som satsade på ergonomisk utbildning av personalen.
– Detta är riktigt dåligt och tyder på att företagen inte satsar på att förebygga ergonomiska problem, fast det leder till så många skador. De använder sig, generellt sett, inte heller av skyddsombuden fast de är en stor resurs, säger Kjell Johansson.
63 skyddsombud hade en arbetsgivare som satsat på ergonomisk utbildning. 150 skyddsombud av 1023 hade fått någon form av ergonomiutbildning. Bland dessa hade 84 fått utbildningen av någon annan än sin arbetsgivare.
Undersökningen visar också att de flesta av skyddsombuden som är utsedda på mer än en arbetsplats, inte kallas till skyddsronder på andra arbetsplatser än den de arbetar på.
‑ Detta kan bero på att det inte genomförs några skyddsronder eller att man inte bryr sig om att kalla skyddsombudet, säger Kjell Johansson.