info

Vill du söka artiklar i papperstidningen?

Använd sökfunktionen i e-tidningen. Öppna e-tidningen

Annons
Byggnadsarbetaren 980×240 v43

Cementkris – det här kan bli räddningen: ”Kraftfullt alternativ”

Slaggsten från stålproduktion kan delvis ersätta kalksten från Gotland. Det används redan i betong i Sverige, men i mindre skala.

Masugnsslagg kan bearbetas och får då samma egenskaper som cement, dvs pulvret klistrar samman ballast (grus, sten, sand) Foto: Mostphotos

Cementkrisen har satt strålkastarljuset på kalkstensbrytningen på Gotland. Brytningen påverkar grundvattnet och därmed dricksvattnet på ön, vilket är konfliktens kärna.

Betong måste innehålla en viss andel cement, alltså bränt kalkstenspulver, för att hålla ihop, men det går att späda ut betongen med andra material för att på så sätt minska behovet av cement som ”klister” i betong.

Alternativ till kalkstenspulver är ingen lösning som snabbt kan ersätta cement och lösa nuvarande kris, men alternativen är viktiga i ljuset av cementkrisen.

− En metod är att använda masugnsslagg. Slaggen har cementliknande egenskaper. Masugnsslagg är en avfallsprodukt som uppstår vid tillverkning av stål. Slagg finns det gott om i Sverige, eftersom vi har mycket stålproduktion här. Enligt forskning på Kungliga tekniska högskolan kan upp till 80 procent av kalkstenspulvret i framtiden ersättas av masugnsslagg, säger Johan Silfwerbrand, professor i betongbyggnad.

De flesta stora byggföretag är igång och testar olika sorters miljöbetong just nu. JM, NCC, Skanska. Även Peab, vars dotterbolag Swecem tillverkar cement med inslag av slagg satsar på att använda mer miljövänlig betong.

Swecem har startat en produktionsanläggning i Oxelösund för tillverkning av bindemedelstillverkning av slagg som hämtas från SSAB på orten.

– För varje ton producerad cement genereras 700–900 kilo koldioxid. Motsvarande mängd för varje ton producerad Merit (Produktnamnet på slagg-bindemedlet, reds anm) är 20–40 kilo koldioxid. Det är en enorm skillnad och visar svart på vitt vilket kraftfullt alternativ vi har här, säger Henry Flisell, teknisk chef vid Swecem.

Men det finns också andra material som fungerar på samma sätt som kalkstensmjöl. Man kan späda ut cement med så kallad flygaska.

− Flygaska är aska som bildas när man renar utsläpp från kolkraftverk. Det klassas som farligt avfall. Det är bara vissa sorters flygaska som får användas vid tillverkning av cement.

I Norge och i en del andra länder i Europa har flygaska använts i större skala än i Sverige som ersättningsmaterial. Även masugnsslagg är vanligare i en del länder.

På senare tid har man även börjat använda brända leror som ersättning av en del av cementet.

I framtiden kommer kanske cement från kalksten, som den viktigaste ingrediensen i betong att betraktas som gammalmodig och passé. Det pågår forskning i USA där man blandar sand, bakterier och näringsrikt vatten, ett slags bakterieproducerat ”lim” i stället för cement.

I blandningen skapas kristaller som binder samman sandkornen på samma sätt som cement.

USA-företaget Biomason forskar på detta. Ett nordiskt investmentbolag, Novo Holdings, har satsat flera miljoner dollar i det amerikanska bolaget, eftersom man tror på idén.

För kemiintresserade:  det som binder ihop är sandkornen är kalciumkarbonatkristaller.

Annons
EHRAB 250×600 v43a
EHRAB 250×600 v43c
EHRAB 250×600 v43b

Du läser: Cementkris – det här kan bli räddningen: ”Kraftfullt alternativ”