Byggpusslet

Mitt i Göteborgs hästskoformade posthus från 1925 reser sig nu en mörkare 13-våningsbyggnad. När man står bland arbetare och byggmaterial i korridorerna är det svårt att tro att hotellet, den nya knutpunkten för det moderna Göteborg, invigs i januari.
Byggnadsarbetare från olika bolag dyker upp i nästan varje rum. Gabriel Budak, Robin Hideturn och Casimir Lund är till exempel anställda av tre olika företag som alla är anlitade av det företag som i sin tur fått i uppgift av huvudentreprenören Peab att sätta upp gips. Någon exakt siffra över hur många företag som har haft anställda på bygget får Peabs personal på kontoret inte fram. Men uppskattningsvis handlar det om runt 160 underentreprenörer. Ytterligare bemanningsföretag kan tillkomma.
– Det kommer olika folk hela tiden. Om du pratar med en människa om att ”så och så ska det vara” så är det glömt nästa dag när det kommer nytt folk, säger en av underentreprenörernas anställda.
Han vill inte säga sitt namn men har lång erfarenhet från branschen och säger att det blir ”katastrof” när byggena delas mellan många företag på det här sättet. Han pekar in i ett rum där han ska jobba under dagen. Någon har öst in grejer där.
Trenden att uppgifterna på byggen delas mellan allt fler företag har funnits länge. Det handlar om att företag som fått bygguppdrag anlitar underentreprenörer till sådant man förr gjorde själv; innertak, betongplattor, grovstädning, gipsning. Dessutom hyrs folk in. Och den som säljer en stomme, eller kanske ett kök, sköter också montaget.

”Ökar ofantligt mycket”

Ombudsmän på drygt var tredje avdelning beskriver det i nuläget som vanligt att företag som fått bygguppdrag i sin tur delar jobbet mellan många entreprenörer. Det visar en rundringning som Byggnadsarbetaren gjort till ombudsmän i alla avdelningar samt till mb-företrädare i storföretagen. Flera ombudsmän anser att utvecklingen, som man tidigare sett som något av ett storstadsfenomen, spridit sig de senaste åren.
– Det ökar ofantligt mycket i Östergötland just nu, säger Linköpingsavdelningens mätningsföreståndare Conny Delerud.
På andra håll är utvecklingen mer smygande.
– Vi har varit förskonade innan men det börjar komma mer och mer att företag säljer ut. Det är inte jättevanligt, men vi ser tendensen, säger GävleDalas mätningsföreståndare Daniel Larsson.

Olika bilder

I knappt var tredje avdelning har ombudsmännen hittills inte märkt av utvecklingen i någon nämnvärd omfattning. Enligt Byggnads synsätt är det läget positivt. För man har svårt att se något bra med att arbetare på ett och samma bygge är anställda av allt fler olika företag.
– Det finns en fara för att trivseln, arbetsmiljön och produkten blir sämre, sammanfattar Johan Dahlberg, mätningsföreståndare i Malmö.
På hotellbygget i Göteborg har Peab för tillfället sju egna anställda. De har varit kritiska bland annat till att de reducerats till någon sorts servicegrupp som efter hand får uppgifter som fallit mellan övriga entreprenörer. Flera ombudsmän beskriver liknande situationer från andra byggen. Detta riskerar att sätta prestationslönesystemet, som bygger på produktion, ur spel. Peablaget har heller inte ackord.

”Rädda om vår hälsa”

Lagbasen Bertil Lindqvist menar att entreprenadkedjorna gör att det kommer in folk som inte visar samma omsorg som Peabanställda om arbetsmiljön.
– Vi inom Peab är rädda om vår hälsa, säger han.
Kollegerna runt frukostbordet i boden nickar.
Bland underentreprenörerna som skruvar gips, grovstädar, målar och sätter in dörrar i de blivande hotellkorridorerna är tonläget bitvis annorlunda. Flera arbetare säger att det blir tydligare när varje företag sköter sitt och ska redogöra för vad deras gubbar gjort.
– Alla blir specialister på det de gör, säger Jimmy Larsson, som gör jobb på bygget med sitt företag Demolition Team.
Men företrädare för Byggnads tror att branschen och storföretagen i stället kan dräneras på kompetens. Detta eftersom företag lejer ut specialiserade jobb i stället för att utbilda egen personal. Dessutom tar företag med färre egna anställda emot färre lärlingar. Man tvivlar också på nivån på yrkeskunskaperna längst ned i entreprenadkedjorna där prispressen hårdnar.
Men arbetsmiljön är kanske det som väcker mest oro; att samordningen av den blir så svårhanterlig så att farorna ökar samtidigt som otrygga anställningar minskar modet att säga ifrån. Och samtidigt som korta byggtider pressar såväl arbetare som arbetsledning.
– Vad gör en platschef om en ställningsfirma jobbar utan tillräckligt skydd men murarna kommer nästa dag? frågar Kjell Broman, sammankallande mb-ledamot i Skanska, retoriskt.
Men Leif Gustafsson, platschef på posthuset i Göteborg, känner inte igen sig i bilden att många entreprenörer i sig innebär större risker.
– I vissa fall kan det nog vara enklare att ha koll på arbetsmiljön, alla gör ju riskanalyser för sin del. Och jag har aldrig varit på en arbetsplats med så hårt hållen arbetsmiljö som här, säger han.

NCC i spetsen

Enligt ombudsmännen är det inte Peab som går i täten för att stycka upp sina byggen. Det är snarare NCC, samt bitvis Skanska och en del mellanstora företag som pekas ut. På hotellbygget i Göteborg är mb-företrädare i företaget förstående inför att Peab tagit in mycket extern personal, med tanke på projektets storlek. I många andra fall har facket varit kritiskt mot argument om att det inte finns eget folk att få tag på. Man menar att det egentligen är jakten på billigare arbetskraft som driver utvecklingen, att man därför inte söker eget folk.
Flera personer berättar att företag mer eller mindre hotar med att sälja ut jobb om egna anställda har för höga krav.
– I slutänden är det väl lönedumpning man är ute efter, konstaterar mätningsföreståndaren Conny Delerud i Linköping.

Svårt kontrollera entreprenadkedjorna

Byggnads ombudsmän vittnar om att det är svårt att kontrollera att avtalet följs en bit ner i entreprenadkedjorna. Det är ofta oklart vem som är inlånad, inhyrd eller anställd. Ibland misstänker man en baktanke med att röra ihop anställningsformerna; att företagen vill kalla inlåning och inhyrning för underentreprenad för att slippa undan styrning av lönesättningen som gäller de båda första anställningsformerna.
De flesta ombudsmän tror att storföretagen kommer att ha kvar egen personal om än i mindre omfattning. Men några frågar sig om det finns stora företag som är på väg mot byggledningsverksamhet, alltså att fördela jobb mellan andra utan egen personal.
– Man kan ju undra om man i framtiden ska ha antingen en otrygg anställning i ett bemanningsföretag eller en f-skattsedel på fickan, säger Magnus Cato, ordförande i Norrköping.

”Först och främst vill vi ha egen personal”

Stora projekt och hård konkurrens. Det är förklaringar som företagen ger till att byggen delas mellan många entreprenörer. Men i första hand säger man sig vilja ha egen personal.
NCC är det företag som flest fackliga företrädare nämner apropå storföretag som tar in många andra företag på sina byggen. Personaldirektören Mats Pettersson säger att det är konjunkturen som skapar svängningar. Det finns ingen uttalad strategi som generellt pekar mot en större andel extern personal. Mia Trahn, pressansvarig på Skanska, säger att antalet egna anställda inte har minskat, men att underentreprenörerna ökat då företaget växer.
– Procentuellt kan man säga att antalet underentreprenörer har ökat hos oss de senaste åren. Framför allt inom infrastruktur där vi konkurrerar med stora europeiska bolag.

Billigare utan yrkesbevis

Hon säger att utländska underentreprenörer är billigare än egna anställda, då arbetare utan svenska yrkesbevis kostar mindre.
– Men först och främst vill vi ha egen personal, säger hon.
På Peab betonar pressansvarige Niclas Brantingson också att policyn är att i första hand ha egen personal, för att det stärker kvaliteten. En förklaring till att underentreprenörerna ändå är många på sina håll är, enligt Niclas Brantingson, att byggprojekten blivit större och mer komplexa. Därmed behövs mycket folk och särskilda kunskaper.
– Då har vi valt att ta in specialkompetens för att hantera vissa moment.
Byggföretagens företrädare ser inte att många entreprenörer behöver innebära större risker, även om kraven på den som samordnar arbetsmiljön ökar. Om tanken att företag kan mista kompetens om specialuppgifter läggs på underentreprenörer säger Mats Pettersson så här:
– Det är en risk man måste ha i åtanke beroende på hur mycket man lägger ut.
Skanska och Peab säger sig inte se sådana risker då de är måna om att utbilda egen personal.