Byggnads på offensiven mot avtalsbrott

Som Byggnadsarbetaren skrivit om ovan har Byggnads i dag inlett en indrivningsblockad mot det lettiska företaget Metto Jumti på ett bygge i Skåne. Företaget har haft avtal men har inte följt villkoren, enligt Byggnads. De anställda ska ha jobbat 60 till 70 timmar i veckan, men i stort sett inte fått ut någon lön.

Följer inte underskrivet avtal

I en stämning mot bemanningsföretaget Rimec som Byggnads lämnade till Arbetsdomstolen för två veckor sedan beskrivs det som ett vanligt problem just att utländska företag skriver under kollektivavtal men sedan inte följer dem. I fallet med Rimec har arbetsgivaren, som hade avtal, hamnat i en stor lönetvist med Byggnads. I samband med den krävde de att de anställda skulle lämna Byggnads. I stämningen krävs ovanligt höga skadestånd för föreningsrättskränkning, det motiveras med att agerandet gör det möjligt att dumpa löner oavsett om företaget har skrivit på kollektivavtal.

Oro för att anställda ska skickas hem

I det nu aktuella fallet i Skåne kunde man ha valt att inleda förhandlingar i stället för att ta till blockad. Men man har valt blockad just utifrån en oro för att de anställda kan skickas hem vid förhandlingar som sedan drar ut på tiden. Att rekrytera medlemmar bland arbetarna som sänds hit av arbetsgivare i andra länder är av yttersta vikt för att Byggnads ska kunna kontrollera om avtalen följs. För att värva fler utländska arbetare har Byggnads bland annat anställt tolkar sedan några år tillbaka. Men förbundets avtalssekreterare Torbjörn Johansson säger att det ändå bara är några procent av de utländska arbetarna i Sverige som har gått med i facket i dag. Han säger att de flesta inte vågar ha kontakt med Byggnads av rädsla för repressalier från arbetsgivaren.
– De är ju rädda om sin ekonomi.
Han vill dock tro att anslutningen kommer att öka när förtroendet växer.

Byggnads kräver solidaransvar

Både de Rimecanställda och de anställda på Metto Jumti jobbade hos underentreprenörer. Ett sätt att komma åt problem med just oseriösa underentreprenörer skulle kunna vara så kallat solidaransvar. Det innebär att huvudentreprenören får betala om inte underentreprenören gör det, vilket skulle göra det angeläget för huvudentreprenörer att ha koll på villkoren hos dem de anlitar. Byggnads har drivit på för sådana regler sedan tidigare och i veckan gick NBTF, den Nordiska bygg- och träarbetarfederationen, ut med ett sådant krav.

Nedskalade specialavtal för utländska företag

Torbjörn Johansson har ingen uppfattning om hur stor del av de utländska företagen som har kollektivavtal. Efter lagändringarna som följde på Lavalmålet, följden av Byggnads uppmärksammade blockad i Vaxholm, kan facket heller inte kräva kollektivavtal fullt ut av utländska företag. Kraven måste hålla sig inom vissa ramar och Byggnads är just nu involverat i arbetet med att ta fram sådana nedskalade specialavtal.