Byggbolagen som betalar mest i friskvårdsbidrag – skiljer tusenlappar
Nytt år, nya träningsmål. Det är i januari vi är som mest motiverade att ta tag i träningen. Men hur mycket får du i friskvårdsbidrag och vad får du göra för pengarna? Byggnadsarbetaren ringde runt och kollade bland byggfirmorna.
Peab toppar listan över Sveriges största byggbolag och det är också de som är mest generösa med friskvårdsbidraget. De erbjuder hela den avdragsgilla summan, 5 000 kr per år och anställd. Sedan kryper det ner till 2 000 kr.
Friskvårdsbidrag eller friskvårdspeng är alltså det bidrag som alla anställda kan få av sin arbetsgivare för att träna, bli masserade eller, ja, nästan vilken aktivitet som helst som håller oss hälsosammare på sikt.
Många använder den rätt och slätt till att sponsra ett gymkort. Men friskvårdsbidraget kan faktiskt också användas till ridlektioner, golf och kurs i att segla småbåt! Numera gäller det också för inköp av olika träningsappar.
Friskvårdsbidrag kan du få ifall du är anställd och ifall din arbetsgivare väljer att erbjuda bidraget. Mot redovisat kvitto ersätts du då upp till 5 000 kr per år av arbetsgivaren, som får dra av hela beloppet. Inte alla arbetsgivare erbjuder hela summan och det finns heller ingen lag eller centralt kollektivavtal som tvingar dem att betala ut friskvårdsförmåner. Men de flesta gör det.
Man måste inte ha heltidsanställning för att få bidraget. Den som exempelvis arbetar deltid på 50 procent kan erbjudas motsvarande andel av bidraget. Också den som är anställd i sitt eget aktiebolag kan få friskvårdsbidrag. Driver man enskild firma har man dock inte rätt till det.
Friskvårdsbidraget täcker vidare INTE medlemsavgifter, teorikurser, diplom, hälsovård, sjukvård, skönhetsvård, eller kiropraktikbehandlingar. Det gäller heller inte för biljard, fallskärmshoppning eller fotvård. Däremot fotmassage.
Bidraget är öronmärkt till ett kalenderår. Det gäller alltså att utnyttja det före sista december, därefter brinner det inne.
Det behöver oftast finnas fler faktorer som drar än bara att träningen är kul.
Carl-Oscar Östman har jobbat som personlig tränare under många år och pluggar nu till läkare. Han har själv tränat hela sitt liv, bland annat taekwondo, crossfit och tyngdlyftning. Han tycker att man ska använda bidraget till sådant man tycker är kul. Annars är risken att man går till gymmet under januari för att sedan hoppa av.
– Det behöver oftast finnas fler faktorer som drar än bara att träningen är kul, till exempel att det är kul socialt eller att man får komma bort hemifrån. Fokar man bara på träningen kan det bli svårt att komma tillbaka om man gjort ett uppehåll.
Att man hoppar av träningen för att man blivit sjuk eller helt enkelt för att livet kommit emellan är väldigt vanligt.
– De flesta gör korta ryck där man tränar ett tag. Och det är helt okej, det viktiga är att ha en väl fungerande kropp. Det får man genom att variera sig, oavsett om det är genom skidåkning, löpning, ja, all slags idrott.
Men vad gör man då ifall man kommit av sig? Eller rentav aldrig egentligen kommit i gång? Hur motiverar man sig?
– Det handlar om att ta sig ut genom dörren och ta sig dit. Det blir roligt igen ganska snabbt. Frågan är varför just du vill träna? Fundera över vad som motiverar dig och hitta nåt som passar dig.
Carl-Oscars råd är att så snart det går skaffa en rutin. Människan är ett vanedjur och ifall träningen står inskriven i almanackan så blir den snabbt en självklarhet.
– Se till att göra första perioden disciplinerat, den är viktigast. Det kan alltid ta emot lite. Men det är som när man cyklar, när man väl fått upp farten är det lättare. Och det gäller att helst inte stanna!