Åtalet mot Northvolt: "De skrattade åt oss"
Kan Northvolt dömas för att entreprenörer har tagit in arbetare utan tillstånd att arbeta och uppehålla sig i Sverige? Den frågan ska tingsrätten i Skellefteå ta ställning till efter tisdagens förhandling.
”Oavsett vad domen blir så visste Northvolt som företag om att det fanns illegal arbetskraft på arbetsplatsen och agerade inte. Tvärtom, när vi påtalade det skrattade de åt oss”. Byggnads ombudsman Pierre Petterson har just kommit ut efter att ha vittnat i dagens rättegång mot Northvolt och dess chef rörande brott mot utlänningslagen.
Åtalet gäller tolv arbetare, svetsare och vvs-montörer från Indien och Serbien, som befann sig på batterijättens fabriksbygge 2021.
Åklagaren Jennifer Piironen anser att en chef på Northvolt ska dömas för brott mot utlänningslagen och att bolaget ska dömas till en särskild avgift. Arbetarna var anställda av underentreprenörerna Raya Group och Hidromont men åklagaren hävdar att kopplingen mellan de utländska arbetarna och Northvolt, är så stark, bland annat via avtal, att bolaget ska omfattas av ansvaret i utlänningslagen. Hon tar bland annat fasta på lagstiftningen om huvudentreprenörsansvar och utgår ifrån Northvolt som högste uppdragsgivare.
De tolv arbetarna som utvisades efter en razzia har sagt i förhör att de trodde att arbetsgivarna skulle ordna tillstånden.
Förhandlingen kom också att handla om låga löner, usla arbetsvillkor och bristen på kollektivavtal när de båda ombudsmännen Pierre Pettersson, Byggnads och Mathias Hansson, Elektrikerna, vittnade.
”Jag fick en klump i magen”, sa Mathias Hansson när han berättade om första tillfället då ombudsmännen träffade på de indiska arbetarna och han fick veta om deras villkor.
Tio euro timman i lön, inga ersättningar. Långa arbetsdagar. Till och med andra arbetare reagerade över villkoren.
Ingen hade ID06.
Northvolt hävdar att man inget visste om illegal arbetskraft. Det motsägs av de båda ombudsmännen som menar att de gång efter annan slog larm. De mötte de indiska arbetarna i augusti 2021, flera månader innan razzian i november.
”Northvolt som organisation kände till att det fanns illegal arbetskraft. De indiska arbetarna träffade ju Northvolts egen säkerhetspersonal när de och jag var på skyddsrond tillsammans med Arbetsmiljöverket. De skulle fört det vidare” sa Pierre Pettersson.
Under flera möten de kommande månaderna tog han åter upp frågan utan att något hände. Pierre Pettersson igen:
”Reaktionen var ungefär: ’Det kan inte finnas, det kan inte stämma, om det skulle finnas illegal arbetskraft skulle vi veta det'”.
Den åtalade chefen säger sig inte ha varit med på möten där det tagits upp och i övrigt inte fått någon sådan information.
Northvolt tillbakavisar alla anklagelser om brott. Bolaget hävdar bland annat att man i avtal ställt krav för att hindra brott.
Chefens försvarare Bengt Ivarsson förnekar att man kan döma Northvolt i det här fallet.
”För att ett bolag ska kunna dömas för brott mot utlänningslagen måste den anställde ha en anställning direkt i bolaget”.
Han hävdar vidare att chefen inte haft det chefsansvar åklagaren säger och inte har haft kunskap om att det funnits illegal arbetskraft på plats. Först en vecka innan razzian fick chefen kännedom om att det fanns företag som försökte sälja eller låna ut indiska arbetare och försökt undersöka det,
Northvolt hävdar också att åklagaren inte lyckats bevisa att arbetarna var här illegalt, trots att de utvisades av polisen.
Åklagaren menar att bolaget har haft bristande rutiner och kontroll över arbetskraften. Anders Thor, kommunikationschef på Northvolt:
”Vi ställde hårda krav på byggföretagen och dess underentreprenörer att de skulle följa lagar och bestämmelser. Vi har kunnat visa att om det skett något i strid med reglerna har det skett mot våra kontrakt och vilja”.
Pierre Pettersson och Mathias Hansson inväntar nu domen. I november 2021 fanns över 4 200 personer på den gigantiska arbetsplatsen, en stor andel var utländsk personal. De båda ombudsmännen tycker det är viktigt att ansvaret på arbetsplatsen klargörs. Vem som till exempel ska stoppa illegala anställningar eller gripa in när det är fel.
Men de vill också veta hur de ska göra för att deras budskap ska nå fram och leda till åtgärder i en så stor organisation.
Åklagaren Jennifer Piironen har begärt villkorlig dom och dagsböter eller endast dagsböter för chefen, beroende på om rätten anser att brottet begåtts med uppsåt eller av oaktsamhet. Hon begär att bolaget ska betala en avgift på 618 800 kronor.
Domen faller den 12 september.
Gå med i Facebookgruppen Arbetsmiljö på bygget och få de senaste nyheterna i ditt flöde.